Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/5

Göteborg tar täten i delningsekonomin

Den så kallade delningsekonomin – att byta, hyra eller låna istället för att köpa – skördar stora framgångar i Göteborg. Nu siktar företrädarna på att göra staden till global förebild i frågan. Här finns den sorts varma mentalitet som krävs, menar de.

– Äntligen! Nu lossnar det. Det är inte bara en övergående trend, jag tror på riktigt att vi kommer ställa om.

Emma Öhrwall är en av grundarna till Kollaborativ Ekonomi Göteborg, KEG, som samlar och synliggör kollaborativa verksamheter i Göteborg. Kortfattat handlar det om att byta, hyra, låna eller ge i stället för att köpa och sälja, med syftet att minska konsumtionen och dess klimatpåverkan. 

LÄS MER: Appar för en hållbar konsumtion

Förra året lanserade KEG den digitala plattformen Smarta kartan där verksamheterna presenteras. För denna vann de i torsdags Eurocities Awards, en europeisk utmärkelse till initiativ som förbättrar medborgarnas vardag.

KEG kan också kamma hem Blåslampan, priset som Sveriges konsumenter och Råd och rön delar ut till någon som slår vakt om konsumenters intressen. Enligt Emma Öhrwall är det som är bra för planeten också bra för konsumenten. 

– Att konstant köpa nya saker som bara går sönder gynnar inte individen. Alla dessa outnyttjade resurser skadar både den enskildes plånbok och vår gemensamma ekonomi, säger hon och tar de tusentals cyklar som slängs i stället för att lagas som exempel. 

Göteborg - en sharing city

KEG har också lagt fram ett Göteborgsförslag om att officiellt göra Göteborg till en sharing city.

LÄS MER: Högt och lågt bland Göteborgsförslagen

Frågan hamnade hos nämnden för konsument- och medborgarservice där samtliga politiker gav tummen upp.

– Jag tror alla ser fördelarna för både ekonomin och miljön. Och egentligen är det inget nytt. Hyresrätter funkar ju precis så, vi hyr dem så länge vi behöver och sedan tar någon annan över kontraktet, säger Caterina Franceschi (S), förste vice ordförande i nämnden.

Krockar det inte med näringslivets intressen?

– Vi kommer ju aldrig sluta handla helt, det finns alltid saker vi behöver. Även om företagen vill tjäna pengar kan de inte överleva i en värld som inte håller, säger Caterina Franceschi.

Deras förvaltning ska nu ta fram konkreta förslag på hur den kollaborativa ekonomin kan stöttas.

Måste vara enkelt

Den positiva samsyn som råder hos såväl politiker som gräsrötter är enligt KEG:s Emma Öhrwall i det närmaste unik för Göteborg. Tankesättet börjar dessutom slå rot hos allt fler invånare. Speciellt yngre generationer tycks ha, som Emma uttrycker det, tröttnat på att vara passiva konsumenter.

Samtidigt sticker hon inte under stol med att det kollaborativa också kan vara lite krångligare. 

– Det är en livspusselfråga. Jag är själv dålig på att lämna tillbaka lånade böcker i tid och betalar ibland hellre avgiften. Så det måste vara jättelätt och bekvämt, annars kommer bara vi redan frälsta fortsätta med det, säger hon.

Närhet är därmed bärande när KEG får måla sin framtidsvision. År 2030 har deras Göteborg gratisbutiker och cykelkök i varje primärområde. Hyra/ byta/låna-tänket har blivit lika normalt som att köpa nytt.

– Då är det en del av vår identitet. Här i Göteborg har vi ändå en annan inställning på sätt och vis, och en vänlig, social mentalitet, säger Emma Öhrwall.

Och det är en förutsättning för kollaborativ ekonomi, där tillit till stora delar ersätter pengar som valuta.

– Den delen är jätteviktig. Utan tillit lånar du inte ut något till en främling. Vi behöver fler icke-kommersiella mötesplatser, inte minst med tanke på vilken segregerad stad vi lever i, säger Emma Öhrwall.

Mest läst