Ända sedan millennieskiftet har det varit en stadig uppgång i antalet betalningsförelägganden hos kronofogden. Utvecklingen av antalet inkassoärenden följer samma mönster, och låg under fjolåret runt sex miljoner ärenden.
Enligt Mats Bolinder, vd för Svenska inkassoföreningen som har 15 av de största inkassoföretagen som medlemmar, finns det flera faktorer bakom ökningen.
- I dag har vi åtskilligt fler leverantörer av varor och tjänster, inom exempelvis el och telefoni. Sammantaget gör det att åtskilligt fler räkningar skickas ut, säger Bolinder.
Störst på inkassomarknaden är Intrum Justitia som har cirka en miljon nya ärenden per år. Affärsområdeschef Laila Svahn berättar att cirka 70 procent av dem som får inkassokrav är gamla "kunder".
- De flesta vill göra rätt för sig. Sedan finns det ju de som bara lagt räkningen åt sidan och glömt bort den. Då hör de av sig och talar om att de ska betala helt enkelt, säger Svahn och poängterar att det här är den riktigt stora gruppen.
- De som bara stoppar huvudet i sanden finns självklart. Det är ofta de som är hårt skuldsatta. Skulderna är så många att uppgiften är övermäktig. Men man ska alltid höra av sig, för vi kan ju inte göra så mycket om det inte finns pengar. Vi försöker då hitta en lösning som fungerar för alla parter.
En tredje liten grupp är de som envist tillbakavisar kraven, utan att ange något godtagbart skäl.
- Det finns en kategori som alltid bestrider, vi kallar det okynnesbestridanden. Ett större bolag kan driva ett antal sådana ärenden för att visa att det inte är okej att bara säga att man inte köpt en vara. De här kategorin växer inte men den finns alltid, säger Laila Svahn.
Vid alla invändningar, oskäliga eller inte, blir ärendet vilande och inkassoföretagets uppdragsgivare måste ta ställning till om ärendet ska drivas i tingsrätt.
Att hävda att man varken fått räkning eller påminnelse är ingen godtagbart skäl. Enligt en dom anses postutdelningen fungera i Sverige.
Håkan Meurling är jurist på Datainspektionen som har tillsynen över de drygt 200 inkassoföretagen i Sverige. Han säger att ett vanligt skäl till kritik är att fakturan inte är tillräckligt detaljerad.
- Det går inte bara att skriva trädgårdsmöbler, det ska vara en soffa och två stolar i brunt trä, om det nu är det som saken gäller, säger Meurling.
Andra vanliga fel är att summor klumpas ihop eller att räkningar är svårtydda. Meurling nämner elbolagens som skräckexempel.
När det gäller uteblivna räkningar rekommenderar Meurling att ta kontakt med lokala brevbärarexpeditionen.
- Det kan ju vara så att man haft problem där. Kan man styrka det så har man god chans att klara sig undan de extra avgifterna.
Enligt Meurling är det först när folk inte betalar som inkassobranschen blir lönsam:
- Då läggs ärendena på långtidsbevakning och då brukar borgenären och inkassoombuden dela på kapital och ränta. Man köper och säljer fordringar, ofta är det staten som säljer, exempelvis stora bostadslån. Nu har även landstingen börjat sälja sjukvårdsfordringar vilket kan vara känsligt, säger Håkan Meurling.
Åke Lundholm, informatör hos Kronofogden anser att svensken kan vara en sen, men inte någon dålig betalare.
Den sektor där det finns en märkbar större ökning gäller kommunikation, telefoni, bredband, kabel-tv med mera, men i övrigt har han svårt att hitta några förklaringar till den stadiga ökningen av ärenden.
- Vad vi kan se är att kravprocessen påskyndats de senaste åren. Det går rätt snabbt från en räkning till ett brev från kronofogden. För några år sedan fick man två-tre påminnelser. Folk måste vara alerta på att betala, säger Åke Lundholm.
