Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Om Facebook, Spotify, Instagram och några till blir för dominerande kommer aldrig nya internettjänster att få en chans, fruktar kritikerna.
Om Facebook, Spotify, Instagram och några till blir för dominerande kommer aldrig nya internettjänster att få en chans, fruktar kritikerna.

Förmåner på nätet väcker vrede

Fri surf på Facebook och andra populära nättjänster – det låter väl utmärkt? Ändå väcker sådana erbjudanden en storm av protester och krav på förbud. Vi reder ut varför.

Nyligen införde Telia gratis mobil datatrafik på de vanligaste sociala medierna. Du kan betala för en blygsam surfkvot, kanske en halv gigabyte per månad, och ändå hänga på exempelvis Facebook eller Instagram hela dagarna.
Enligt bolagets företrädare är erbjudandet "väldigt populärt". Men det väcker också ilska. Post- och telestyrelsen, PTS, har fått in 352 anmälningar mot Telia och bolaget har blivit hårt angripet av flera debattörer.

Det är ungefär likadant med Tre, som i höstas införde nästan fri surf (70 gigabyte per månad) på Spotify och andra musiktjänster. Anmälningarna är färre men handlar om samma sak.

Kritikerna hävdar att denna sorts avtal snedvrider konkurrensen och hotar nätets framtid. De ser framför sig ett scenario där ett fåtal jättar står för nästan allt innehåll och nykomlingar har svårt att ta sig in.

Är detta verkligen något som vanliga mobilkunder behöver bry sig om? Jo, tycker Örjan Brinkman, ordförande i organisationen Sveriges konsumenter.
- Det är självklart att den enskilda konsumenten som får ett ökat surfutrymme ser positivt på det. Men övergripande och långsiktigt tycker vi inte att operatörerna ska göra så här. Det utarmar nätet och gynnar inte konsumenterna. 
- Det är som om elbolagen skulle lägga sig i vad du använder strömmen till, tillägger han.
Vad är det ni befarar ska hända?
- Att det bara blir stora operatörer och etablerade aktörer som tar över. Innovatörer och små leverantörer stoppas, säger Brinkman.

Emanuel Karlsten, journalist och debattör i nätfrågor samt krönikör i GP, resonerar på liknande sätt.
- Om man godtar att de stora får en gräddfil, då förhindrar man konkurrens och utveckling. Utan konkurrens hade vi kanske inte haft Facebook utan fortfarande använt Lunarstorm. Vi hade laddat ner musik olagligt i stället för att lyssna på Spotify.
Du har skrivit att Telias agerande är "en dolk i ryggen" och att "internet som vi känner det är på väg att dö". Har du täckning för de starka orden?
- Vi ser allt mer att makten vill kontrollera nätet. Jag tror vi är på väg mot ett internet som leds via appar. Faceboook till exempel vill gärna bli ett eget internet.
- Det här öppnar för att legitimera de tankarna och metoderna. Man bestämmer att de här tjänsterna ska blomstra medan andra ska dö, säger Karlsten.

Anmälningarna till PTS handlar om att bolagen bryter mot EU:s regler om så kallad nätneutralitet. Telia och Tre avvisar kritiken och hävdar att de följer reglerna.

- Det är inte så att vi prioriterar eller blockerar trafik. Det är bara att vi tar betalt i olika former, säger Jonas Hasselberg, chef förTelias konsumenttjänster.
Är ni överraskade av kritiken?
- Vi är väl medvetna om att nätneutralitet är en viktig fråga. Det är ungefär som vi väntat oss.
Väntade ni er 352 anmälningar?
- Kanske inte det antalet, men att det skulle bli anmälningar och någon form av tillsynsärende.
Facebook äger fyra av de sex tjänster som ni erbjuder gratis. Ser ni något problem med att så starkt gynna ett visst storbolag?
- Nej. Det intressanta är att tre av fyra svenskar använder Facebook. Det är inte vi som får det att ske, det drivs av våra kunder.
Vore det inte enklare att konkurrera med låga priser och bra täckning?
- Det vill vi också. I alla fall bra priser. Relevanta priser, svarar Jonas Hasselberg.

Kamran Alemdar, presschef på Tre, säger att musikerbjudandet inte alls snedvrider konkurrensen. Han uppger att bolaget gärna vill ha med alla musiktjänster på marknaden.
- Det är en rabatt som vi ger, det är ett sätt för oss att bli attraktiva. Vi begränsar inte hastighet eller utrymme för någon tjänst.
Innebär inte detta att de kunder som är mindre intresserade av strömmande musik får subventionera dem som är storanvändare?
- Vi har inte höjt några priser. Vi gör något som visar kunderna uppskattning och vi tar  kostnaden själva. Så vi håller inte med om den beskrivningen, svarar Alemdar.

Just nu pågår utredningar hos PTS. Saken kompliceras av att EU:s regler om nätneutralitet är helt nya – de trädde i kraft 30 april – och det är oklart hur de ska tolkas.
- Det finns mycket som vi potentiellt måste titta på. Vi misstänker icke-likabehandling av trafik, säger Emma Närvä, chef för konkurrensavdelningen på PTS.
För en lekman verkar det onekligen som icke-likabehandling när en del trafik är gratis och en del inte är det.
- För en lekman kan det kanske vara så men som myndighet kan vi inte göra den bedömningen innan vi utrett saken.
Debattörer hävdar att sånt här förgiftar marknaden. Vad säger du?
- Generellt är det bra att det finns en mångfald av erbjudanden. Om marknaden uteslutande skulle bestå av sådana här erbjudanden finns det en risk, svarar Närvä.

FAKTA: Nätneutralitet

  • Betyder enligt NE att "överföring av datatrafik på Internet inte påverkas av vem som är mottagare eller avsändare eller vilken information som överförs".
  • EU:s regler innebär, enligt Post- och telestyrelsen, "skyldighet för operatörerna att hantera all trafik likvärdigt över internet ".
  • Reglerna är oklara när det gäller så kallad zero rating, alltså erbjudanden av den typ som Telia och Tre har infört. EU-kommissionen säger att medlemsstaterna måste ingripa om sådana metoder "kan hindra utveckling av ny teknik och nya innovativa tjänster".

FAKTA: Bolagens erbjudanden

  • Telia erbjuder fri datatrafik på Facebook, Messenger, Instagram, Twitter, Whatsapp och Kik.
  • Tre erbjuder fri datatrafik upp till 70 gigabyte per månad på Spotify, Deezer, Tidal, Google music och Soundcloud.
Mest läst