Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

I Livsmedelsverkets senaste kontroll innehöll 61 procent av kycklingen campylobacter. Bild: ANDERS WIKLUND / TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Färsk kyckling "mycket vanlig" källa till campylobacter

Att smittas av tarmbakterien campylobacter kan vara mycket plågsamt. I en ny rapport slår Livsmedelsverket fast att färsk kyckling är en "mycket vanlig" smittokälla – en koppling man kunnat göra genom att undersöka bakteriernas arvsmassa.

Campylobacter beräknas ligga bakom cirka 100 000 fall av magsjuka per år i Sverige. Symptomen kan vara illamående och kräkningar, feber, magsmärtor och diarré som ibland är blodblandad. Sommaren 2016 och ungefär ett år framåt insjuknade ovanligt många svenskar efter att ha smittats av campylobacter.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sedan dess har Livsmedelsverket i omgångar genomfört särskilda kontroller av färsk kyckling, som antas vara en smittkälla. 100 prover som innehöll campylobacter jämfördes med Folkhälsomyndighetens campylobactprover från insjuknade personer.

– Så många som 30 procent av fallen kunde kopplas till färsk kyckling. Men jag kan tänkta mig att det är i underkant egentligen, eftersom jämförelseunderlaget inte var så stort och inhämtat i en begränsad del av landet och under en begränsad tid, säger Rikard Dryselius, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

– Andra europeiska undersökningar har visat att det kan vara mer.

Mycket vanlig

Provresultaten gör att Livsmedelsverket slår fast att färsk kyckling är en "mycket vanligt smittkälla" till campylobacter i Sverige.

Metoden som använts har bara ett par år på nacken. Genom att undersöka arvsmassan hos bakterierna får man fram vad Rikard Dryselius liknar vid "ett väldigt noggrant fingeravtryck".

– Det är ett väldigt lyft för smittspårningen. Tidigare har det varit mer komplicerat att bevisa denna typ av samband.

Ett vanligt sätt för kyckling att smittas av campylobacter är via insekter som bär med sig smittan från vilda fåglar. Därmed sprids bakterierna främst på sommaren och mer bland ekologisk kyckling eftersom den som går ute. När det gäller utländsk kyckling varnar Rikard Dryselius för att generalisera.

Vanligaste smittkällan

– Eftersom Sydeuropa inte har samma kalla vintrar som oss har de generellt en högre förekomst. Finland däremot har jättefin koll på campylobacter, därifrån har vi inte haft ett enda positivt prov.

Men eftersom svensk, konventionellt uppfödd kyckling är vad vi köper mest är sådant kött den vanligaste smittkällan. I den aktuella undersökningen kunde utländsk kyckling sammankopplas med ett fåtal sjukdomsfall medan ekologisk kyckling inte var förknippat med något.

I Livsmedelsverkets senaste kontroll, som gjordes i augusti i fjol, hittade man campylobacter i 61 procent av proverna.

– Man ska alltid vara försiktig med färsk kyckling, hantera den på ett bra sätt och tillaga den ordentligt, säger Rikard Dryselius.

Livsmedelverkets råd för hantering av rå kyckling

Genomstek alltid kyckling. Genom att hetta upp köttet ordentligt dör eventuella bakterier.

Var noggrann med hygienen, tvätta händerna innan du börjar laga mat, och direkt efter att du hanterat rått kött och kyckling.

Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och kyckling. Då förhindrar du att bakterier förs över från ett livsmedel till ett annat via redskap eller arbetsytor.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.