Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Svenskar får i sig transfett främst via importerade chips, kakor och kex. Bild: Christine Olsson/TT

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    EU vill se maxgräns för transfetter

    EU-kommissionen vill sätta ett tak för hur mycket transfetter som får tillsättas till våra livsmedel. "Mycket glädjande", kommenterar Livsmedelsverkets expert.

    I dag finns det inget som reglerar hur mycket industriellt framställda transfetter som får tillsättas till de livsmedel vi konsumerar inom EU. Nu föreslår EU-kommissionen att max två procent av den totala fettmängden får bestå av denna typ av fett. Det gäller både för livsmedel som tillverkas i och importeras till EU.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Gränsvärdet är satt bland annat med hänvisning till Danmark, där dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar sjunkit sedan de införde samma gräns 2003.

    Den svenska Nyckelhålsmärkningen har haft en tvåprocentsgräns för tillsatta transfetter sedan 2009. I Sverige ligger också snittkonsumtionen av transfetter under WHO:s rekommendation på högst en procent av det totala energiintaget.

    – Vi har haft mycket debatt om transfetter i Sverige och industrin har i olika omgångar jobbat med att få bort det. Det mesta försvann i slutet av nittiotalet när man tog bort det ur konsumentmargarin. Sedan var det en ny omgång runt 2005-2007, där man tog bort mycket av de industriella transfetterna, säger Irene Mattisson, nutritionist och expert på transfetter hos Livsmedelsverket.

    Nutritionisten Irene Mattisson är senior risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.. Bild: Jeanette Hägglund

    LÄS MER: Detta är skräpmat enligt Alexandra Zazzi

    Importeras

    Av det industriella transfett som vi ändå konsumerar kommer det mesta från importerade kakor, kex och chips – produkter som inte kan nyckelhålsmärkas.

    – Därför är det mycket glädjande att EU-kommissionen nu föreslår en gräns. Livsmedelsverket har länge önskat regler som begränsar mängden transfett i alla livsmedel, även de som inte kan Nyckelhålsmärkas, säger Irene Mattisson.

    – Även om snittsvensken ligger under WHO:s rekommenderade intag finns det personer vars intag är högre. Om detta går igenom blir produkterna säkra och som konsument behöver man inte fundera över transfetter längre.

    Dessutom blir det rättvisare för livsmedelsindustrins aktörer, påpekar Irene Mattisson.

    – Det blir samma villkor oavsett vilket land man är verksam i.

    LÄS MER: Nya sorters chips utmanar potatisen

    Kolesterol

    Enligt Livsmedelsverket finns det en koppling mellan transfetter och höjda halter av det "onda" LDL-kolesterolet i blodet. Det "goda" kolesterolet, HDL, minskar däremot av transfetter. Sammantaget anses därför transfetter öka risken för hjärt- kärlsjukdomar.

    Förslaget om en maxnivå för tillsatt transfett skickas nu till Europaparlamentet. Där har man tre månader på sig att granska det innan kommissionen kan gå vidare med processen.

    – Man kan aldrig vara säker på förhand, men det finns en politisk enighet och jag tror att förslaget kommer gå igenom, säger Irene Mattisson.

    LÄS MER: Kosten är en nyckel för alla som tränar

    Fakta: Transfetter

    Transfett bildas naturligt i små mängder hos idisslande djur. Transfett kan också bildas när flytande växtoljor härdas. Svenska livsmedelsföretag har sänkt mängden industriellt framställt transfett kraftigt. I livsmedel från andra länder, inom och utanför EU, förekommer högre halter av transfett.

    Tillverkarna behöver inte specificera att en produkt innehåller transfetter, men om det står härdat eller delvis härdat fett i innehållsdeklarationen kan det vara transfetter.

    Den främsta källan är de små mängder som finns naturligt i mejeriprodukter och i kött från kor och får. De studier som gjorts tyder på att det inte spelar någon roll för hälsan om transfettet är industriellt framställt eller om det kommer från kött eller mjölk. Det viktiga är att den totala mängden är så låg som möjligt.

    Källa: Livsmedelsverket

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.