Ballonger är ett festligt inslag på de flesta barnkalas. Men ballongerna kan avge skadliga ämnen när munnens saliv kommer i kontakt med gummit, visar ett test som Testfakta gjort på GP Konsuments uppdrag.
Fyra av åtta undersökta fabrikat avger för höga halter av nitrosaminer eller nitroserbara ämnen som kan ombildas till nitrosaminer i kroppen.
- Det är självklart inte bra. Nitrosaminer är cancerframkallande ämnen och vi ska försöka exponeras så lite som möjligt för dem och det gäller särskilt små barn, säger Ing-Marie Olsson, toxikolog på Kemikalieinspektionen.
- Samtidigt tycker jag inte att föräldrar ska bli alltför oroliga. Det bildas nitrosaminer i kroppen varje dag och vi har därför ett naturligt försvar mot dem.
Skärpta regler
Tidigare har det bara funnits regler för hur mycket av ämnena som får finnas i nappar och nappflaskor, men i juli 2013 skärptes reglerna även för ballonger.
- Ballonger är ju egentligen inget man ska ha i munnen förutom när man blåser upp dem, men eftersom vi vet att små barn kan suga och slicka på dem så är det bra att man infört regler även här, säger Ing-Marie Olsson.
Men när Testfakta på GP Konsuments uppdrag köpte in ballonger från några av de största butikskedjorna i Sverige visade det sig att de skadliga ämnena fortfarande fanns kvar.
Prinsessballongerna från Egmont Kärnan innehöll för höga halter av nitrosaminer och låg hela 15 gånger över gränsvärdet för nitroserbara ämnen. Ballongerna köptes in på Åhléns, men finns även på olika leksakssajter.
Även Pippi-ballongerna från Rabén & Sjögren, Gaggs Party Pack och Happy Party från Pictura hade för höga halter nitroserbara ämnen. De två sistnämnda köptes in på Ica respektive Coop.
När företagen kontaktades meddelande både Åhléns, Ica och Coop att de drar tillbaka produkterna.
- Det ser ut som att vår leverantör inte lever upp till alla krav och som en försiktighetsåtgärd kommer vi nu stoppa försäljningen av deras ballonger, säger Icas presschef Ola Fernvall.
Ballongerna med de högsta uppmätta halterna tillverkades enligt Egmont Kärnan innan de nya kemikaliekraven kom, och några fler kommer man inte leverera. Men hur många som nu finns kvar på marknaden vet man inte.
- Vi erbjuder oss att ta tillbaka dem från våra återförsäljare om de har kvar i lager, säger Johanna Karlsson, produktchef på Egmont Kärnan.
Ingen riskvärdering gjord
Enligt Ing-Marie Olsson på Kemikalieinspektionen är det svårt att uttala sig närmare om de uppmätta halterna, eftersom myndigheten inte gjort någon egen riskvärdering av ballonger.
Vad har du för råd att ge till föräldrar?
- Använder man ballongerna på rätt sätt utgör det ingen fara. Men man bör inte låta barnen ha dem i munnen. Ett sätt är att alltid använda pump för att blåsa upp dem.
Hur Kemikalieinspektionen kommer att agera på resultaten kan man inte svara på i dagsläget.
- Troligtvis kommer vi att inleda ärenden mot de aktuella företagen. Och kanske bör vi även göra en egen granskning av marknaden. Era resultat tyder ju på att det finns ett problem, säger Camilla Zetterberg, tillförordnad avdelningschef för Kemikalieinspektionens tillsynsavdelning.
Fakta: Om testet
Det franska laboratoriet Eurofins har på GP Konsuments och Testfaktas uppdrag testat åtta fabrikat av ballonger avseende hur mycket nitrosaminer och nitroserbara ämnen som avges vid kontakt med saliv.
I EU:s leksaksdirektiv finns gränsvärden för hur mycket nitrosaminer (0,05 mg/kg) och nitroserbara ämnen (1 mg/kg) som får läcka ut från leksaker. Reglerna gäller leksaker till barn under 36 månader eller leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Analysen är utförd enligt standarden EN 71–12.
Fakta: Detta är nitrosaminer
Nitrosaminer är kemiska föreningar som i djurförsök visat starkt cancerframkallande effekter. Att de finns i ballonger beror på att de kan uppstå under tillverkningsprocessen då man vill göra naturgummi mjukt.
Annars anses tobaksrök vara den största källan till nitrosaminer. Ämnena finns även i rökta livsmedel.
Nitroserbara ämnen är ämnen som kan omvandlas till nitrosaminer i kroppen. Denna omvandling sker framförallt i sura miljöer som exempelvis i magsäcken.
Källa: Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen.
