När Testfakta på GP Konsuments uppdrag lät laboratoriet ALS Global Täby analysera bananklasar från nio sorters bananer hittades rester av bekämpningsmedel mot både insekter och svamp. Däremot var det inga av gifterna som översteg EU:s gränsvärden.
Fem av ämnena som laboratoriet hittade är så kallat systemiska, vilket innebär att bekämpningsmedlen tas upp av hela växten. Resultatet blir att gifterna finns inte bara i skalet utan också i bananens fruktkött. Det är också något som bekräftas av analyssvaren.
– Provsvaren visar tydligt att det finns gifter i fruktköttet på flera av bananerna. För ett av ämnena indikerar provsvaren att det till och med finns minst lika mycket av bekämpningsmedlet i själva fruktköttet som i skalet, säger Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, som studerat provsvaren.
När Livsmedelsverket gör stickprovskontroller på bananer i grossistleden analyserar man hela bananer inklusive skal, trots att det egentligen är vad som finns i den ätliga delen av bananen som är viktigt.
– Någon gång bestämde man sig internationellt att alla frukter och grönsaker ska analyseras med skalet på – det blir både billigare och snabbare. För att uppskatta hur mycket av bekämpningsmedlen som finns i själva fruktköttet använder vi oss av så kallade processfaktorer, berättar Anders Jansson, statsinspektör på Livsmedelsverket med ansvar för myndighetens kontrollprogram för bekämpningsmedel.
Svampmedlet imazalil är ett av de ämnen som tas upp av hela växten. Det hittades i fyra av Testfaktas bananprover. Hur mycket som exakt sitter i bananköttet går inte att bestämma. Men enligt Livsmedelsverkets beräkningsmodell sitter 52 procent av bekämpningsmedlet i själva fruktköttet.
Baserat på EU:s gränsvärden innebär det att ett litet barn på tio kilo kan äta upp till 480 gram banankött (drygt fyra bananer) under en dag utan att det är farligt.
– Det är mycket anmärkningsvärt att Livsmedelsverket och EU låter analysera alla frukter och grönsaker med skalet på, oavsett om man äter det eller inte. Det är ju exakt hur mycket vi får i oss, själva dosen, som är viktig, säger Åke Bergman.
Av de ekologiska banansorterna som analyserats, var det däremot ingen som visade spår efter några som helst bekämpningsmedel. Men de är dyrare: i snitt skilde det fem kronor kilot mellan de ekologiska och de andra när Testfakta köpte in de olika bananerna för analys.
Livsmedelsverket delar på kontrollen av livsmedel tillsammans med länsstyrelserna och kommunerna.
Grunden i livsmedelslagstiftningen är att den som vill tillhandahålla livsmedel på marknaden också ansvarar för att livsmedlen är säkra och rätt märkta.
Livsmedelslagstiftningen och alla gränsvärden för olika livsmedel är, med några få undantag, gemensamma för EU.
I år planerar Livsmedelsverket att göra 50 stickprovskontroller på bananer. Sedan 2010 har myndigheten gjort 173 stycken. I dessa var det bara en banan som översteg EU:s gränsvärden.
Källa: Livsmedelsverket
Antalet olika bekämpningsmedel som används på bananodlingar har ökat då svampar och insekter blivit resistenta.
Flera av bekämpningsmedlen som fanns i bananköttet har vid försök på djur visat sig påverka lever och (i ett fall) sköldkörtel. Då gällde det doser som ligger långt över vad man kan få i sig genom att äta bananer.
Ämnet imazalil som hittats i banankött, är listat som cancerframkallande i USA av amerikanska EPA, Environmental Health Agency. Dock inte inom EU.
Källa: FAO, Kemikalieinspektionen och EPA.
De bananer vi äter mest av i Sverige kallas egentligen för dessertbanan, till skillnad från kokbananer.
Varje svensk äter i genomsnitt 19 kilo bananer per år, inom EU är genomsnittet 15 kilo per person och år.
Cirka 13 procent av de bananer vi köper är ekologiska.
Världshandeln med bananer uppgår till cirka 17 miljoner ton.
Mest bananer exporterar Ecuador, drygt 5 miljoner ton bananer per år. Störst exportör av ekologiska bananer är Dominikanska republiken.
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO samt SCB.
Klasar om minst fem bananer av varje sort köptes in i olika butiker.
Laboratoriet delade alla bananer i klasen i två delar.
Hälften finfördelades (homogeniserades) och användes för analys av hel banan, den andra hälften användes för analys av skalen.
