Tecknandet var något han satte igång med som pensionär. Nyligen fyllde han 90 år och har ritat av tusentals artister. Bartendern på Hakelverket i Majorna visar en kartong full av porträtt på gitarrister, sångare och poeter. Vanligtvis brukar Janne ta sig fram till scenkanten och räcka över sina alster personligen, men en del teckningar blir kvar på lokalen.
I väskan ligger hans blockflöjt. Det händer att han kliver upp på någon av stans öppna scener och spelar en trudelutt eller berättar en historia. Ofta hämtar han inspiration från sitt eget liv.
– Har du hört om när jag mötte Evert Taube?
Bär på många historier
Exakt när något inträffade har Janne svårt att minnas. Han vet bara att det var sommaren då han seglade upp till Grebbestad och lade till på en ö där Evert Taube befann sig i en fiskarstuga.
– Han blev inspirerad av min båt och skrev låten En solig morgon, säger Janne och börjar nynna: Vid bryggan slår ett segel i morgonbrisens kast och vita måsar sväva högt över båtens mast…
Detta är bara en av alla historier Janne bär på.
Vad han sällan berättar om på scen är sitt yrkesliv. Hans första jobb var att köra lik till bårhuset och under en period var han mentalskötare. Då bodde han fortfarande i Värmland, men så småningom förstod han att han ville hjälpa barn och unga som riskerade att hamna i utanförskap. Han flyttade till Stockholm och lärde sig mycket av socialläkaren Gustav Jonsson, känd för att ha startat Barnbyn Skå. Hans idéer om att hjälpa utsatta tog Janne med sig till Göteborg.
På 1950-talet var han med och lade grunden för socialt fältarbete inom fritidsförvaltningen. En speciell kuratorstjänst inrättades åt honom.
– Vi fick slut på tinnersniffandet, säger Janne. Ungdomarna som stod i gathörnen fick berätta vad de ville göra. De fick en egen lokal, men villkoret var att de kom dit nyktra.
En tid senare fick Janne kontakt med raggarna på Kungstorget. Han fick förtroendet att sitta i deras bilar och prata – något han inte berättade för chefen.
– Jag lyssnade på dem och visade att jag var på deras sida.
Janne vill hjälpa andra
Bland annat var han med och såg till att de fick en motorgård till sina bilar. The Spotnicks ska ha varit där och spelat innan de blev kända. En av raggarna som Janne talade med var föräldralös och bodde i en skrotbil.
– För några år sedan stötte jag på honom och då ville han tacka mig för att han hade överlevt.
Janne kliar sig i skägget, funderar en stund.
Viljan att hjälpa ungdomar kommer från hans egen uppväxt. Han föddes bara elva månader efter sin storebror och mamman orkade inte med att ta hand om Janne. Pappan jobbade på järnvägen och var borta mycket. Det gick så långt att mamman drabbades av psykisk ohälsa och var nära att dränka sig.
– Jag fick tidigt veta att jag var oönskad så jag sökte mig till ett busgäng som snattade på EPA. Men jag ville inte vara tjuv, så jag slutade med det …
Vi förflyttar oss till Kafé Zenit där flera av Jannes konstverk och dikter hänger på väggen.
Han ber om äpplejuice. På krogen brukar han dricka tranbärsjuice i ett vinglas – många tror att det är rosé, men Janne har bara varit berusad någon enstaka gång i sin ungdom. Han blev tidigt vegetarian och lever hälsosamt i övrigt.
Varje natt mellan klockan tre och fem kliver han upp för att sätta sig i en stol och meditera. Han tycker att det ger honom energi även om han sällan kommer i säng före midnatt. I hans hem finns varken tv eller dator.
– Det har blivit en social grej att gå ut och ta med teckningsblocket, säger han. Jag har inte så stort behov av att prata, men jag gillar att vara på plats och lyssna på bra musik.
Han umgås knappt med folk i sin egen ålder utan tycker att det är roligare att möta de yngre. Ofta kommer de fram och hejar, känner igen Janne eftersom han förevigat dem med sina kritor.
Hamnade tillfälligt på sjukhus
Det var meningen att han skulle fira sin 90-årsdag på Hakelverket, men bara ett par veckor innan högtiden råkade han springa in i en högtalare på Musikens hus. Benet svällde upp och det blev komplikationer som gjorde att han hamnade på sjukhus. På grund av denna incident har han nu fått hemtjänst några dagar i veckan, annars klarar han sig själv.
– Det är nog min andliga sida som gör att jag orkar. Jag har inget mål att uppnå en hög ålder, men så länge jag är frisk tänker jag fortsätta gå ut och göra det jag tycker om.
Jan ”Janne” Cederlöf
Ålder: 90 år.
Bor: Gathenhielmska reservatet i Majorna.
Uppväxt: Värmland, flyttade till Göteborg i början av 1950-talet.
Familj: Syskon, barn, gudbarn och vänner i alla åldrar.
Intressen: Tecknar av musiker och miljöer i Majorna, berättar och läser poesi på öppna scener. Har gett ut diktsamlingar och vegetariska kokböcker. Förr om åren reste han mycket och har bland annat paddlat kajak i ishavet, fjällvandrat och åkt båt till Amerika.
Tidigare arbetsliv: Skapade en ny yrkeskår inom socialt fältarbete och jobbade som kurator i många år. Innan pensionen hade han en specialtjänst som natursekreterare i Angered.
