Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ordet skärmtid har sitt ursprung från tiden när man alltid satt stilla på en stol framför skärmarna. Bild: Åserud, Lise

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Internetforskaren: "Begreppet skärmtid är meningslöst"

Olika råd om hur man ska begränsa sin egen och sina barns skärmtid får stor spridning på nätet och i reklamkampanjer. Men vad vet man egentligen om skärmtid och hur det påverkar oss?
– Det är för tidigt för att veta. Den typen av skärmar man har nu, smartphones och surfplattor, har inte funnits i så många år, säger Elza Dunkels, som har skrivit en doktorsavhandling om barn- och ungas internetanvändning.

I brist på forskning kring hur tiden framför skärmarna påverkar oss kan man titta på tidigare teknikskiften och hur det pratades då. Varningar kring hälsoeffekter formulerades snarlikt när boken sågs som ett nytt folkligt fenomen på 1600-talet

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Då såg man försämrad syn och ökat stillasittande som några av riskerna med bokläsningen.

– I dag ser vi det inte på det viset och har förstått att det finns en helhet som vi får acceptera, säger Elza Dunkels.

I digitaliseringen pekas barn ofta ut som särskilt utsatta. På 1600-talet sågs böcker som farligare för kvinnor, som på då ansågs mer lättpåverkade och rekommenderades att undvika läsa mer än 100 sidor om dagen.

Elza Dunkels är universitetslektor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. . Bild: Mattias Pettersson

– Det är tydligt att det handlar väldigt mycket om makt. De som har makten i det gamla samhället oroar sig för att förlora den.

Mobilberoende inte en diagnos

Ordet skärmtid har sitt ursprung från tiden när man alltid satt stilla på en stol framför skärmarna. Då användes begreppet när man mätte hur lång tid det tog att till exempel betala räkningarna vid datorn.

– Den begränsningen finns inte med dagens skärmar. Man kollar upp saker i stunden. Behöver man veta hur man kokar rödbetssoppa tar man reda på det med hjälp av mobilen. Inom det här begreppet ryms det så många saker att det är meningslöst att prata om skärmtid längre.

I en studie om skärmtid vid Oxford Internet Institute konstaterar psykologen Andrew Przybylski att: “Vi varken pratar om mat-tid eller pappers-tid, men vi pratar om skärmtid."

Elza Dunkels tycker att det är viktigt att komma ihåg att beroendebegreppet inte existerar när man pratar om skärmar och telefoner. Att mobilberoende inte är en diagnos och att man ofta lite slarvigt lånar terminologi som används kring drogberoende. I stället handlar det om att hitta balans och ett sätt att leva med sitt mobilanvändande. Ungefär som med relationen till mat, träning eller arbete.

– Det finns vissa knep. Man kan lära sig att känna igen när man tar upp mobilen på ett sätt som man vill sluta med. Kanske när du fastnar och råkar missa vad ditt barn säger. Man kan gömma appar så att de inte finns på startskärmen. Då tar det längre tid att komma åt dem.

"Föräldrar är ganska ointresserade"

Som förälder tycker Elza Dunkels att det är viktigt att ta fasta på att det inte finns några vetenskapliga belägg för mycket av det som påstås kring skärmtid. Man måste lära sig att vara kritisk även till vetenskapliga källor. Det kan vara en god idé att söka på forskarens namn, kolla upp källor och inte bara lita på att studien någon hänvisar till faktiskt säger vad den påstås göra.

– Föräldrar är ganska ointresserade av barns nätanvändning, förutom när det gäller skärmtid. Men man har inte sett att tidsbegränsningar hjälper barn att klara sig undan hot på nätet. Snarare tvärtom. Vana användare klarar sig ofta bättre och kan lättare undvika faror på nätet, säger Elza Dunkels.

Hon tycker att vuxna borde vara mer delaktiga i när barn lär sig hur den digitala världen fungerar.

– I dag är barn ofta ensamma när de utvecklar sin kompetens på nätet och missar bra hjälp de skulle kunna få från vuxna.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.