Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Hitta släkten genom dna-test

Vill du studera hur dina släktingar vandrat från Afrika för 100 000 år sedan? Eller hitta ny släkt med gemensam anfader på järnåldern? Dna-släktforskning ökar nu explosionsartat i Sverige, berättar Peter Sjölund, pionjär inom området.

Nyss hemkommen från Släktforskardagarna i Umeå är Peter Sjölund fortfarande lite tagen.
– 280 personer i publiken kom och ville dna-testa sig på plats.
Sedan bara tre år tillbaka har antalet släktforskare som använder dna i släktforskningen ökat kraftigt i Sverige – i dag är antalet 16 000 personer. 
– Det är ett otroligt intresse. Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden.
Till detta kommer ytterligare fyra miljoner i övriga världen. 2014 gick därför tolv av Sveriges ledande dna-släktforskare samman och grundade Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi (SSGG), vars syfte är att stödja och utbilda släktforskarna i hur man nyttjar det mycket kraftfulla verktyg som dna är för släktforskningen.
Verksamheten sker i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund. Samtidigt vill man driva dna-släktforskningen i Sverige framåt.

Med dna-släktforskning hittar du inte bara nya, nu levande släktingar. Du kan också kartlägga släktgrenar innan skriftliga källor ens fanns. Eller se hur din hur din släkts raka fäderne- och mödernelinje förflyttat sig till nutid från ursprunget i Afrika för hundratusen år sedan.
– I traditionell släktforskning är man glad om man kommer till 1600-talet. Nu kommer man tillbaka tusentals år, säger Peter Sjölund och berättar hur en granne som topsade sig visade sig vara släkt med Peters svärmor – tillbaka till en man som levde på järnåldern.
– Man hittar släkt som man inte hade en aning om fanns, och får en massa nya kontakter med nu levande människor.
Tanken svindlar. Går vi bara 500 år tillbaka har vi var och en haft mer än 50 000 anfäder fram tills nu.
– Det räcker att ett enda par inte träffats, så hade man själv inte funnits.

Många vill komma så långt tillbaka som möjligt. Var kom mina anfäder ifrån? Dna-släktforskningen visar att vi alla består av en salig blandning.
– Det finns inga "svenskar" eller "norrmän", alla är vi en blandning av olika ursprung, säger Peter Sjölund. Han har själv funnit en anmoder i form av en 7 200 år gammal kvinna som hittats utanför Hamburg och han har många avlägsna släktingar i både Ryssland och Indien.
Den som gör ett dna-test får bland annat en översikt i form av en karta, där man ser i vilka världsdelar det finns dna-likheter med en själv. Och man kan följa sina förfäders vandring över kontinenterna, norrut mot Sverige.
– Man inser att folk söderifrån tillfört många saker. Utan dem hade vi kanske inte utvecklats. I förlängningen innebär en begränsad genpol inavel. Därför är det jättebra med en blandning, inte minst för att slippa vissa sjukdomar.
Med dna kan man även hitta okända fäder några generationer bakåt i tiden. Söka adopterade barns biologiska föräldrar. Eller finna sin haplogrupp, din gren på det stora dna-trädet för hela mänskligheten.

Men dna-släktforskningen innebär också begränsningar, och kan inte ersätta den vanliga släktforskningen. 
Du kan exempelvis inte få ett färdigt släktträd ur ditt dna, eller få veta exakt hur du är släkt med olika personer. Här krävs traditionell pappersforskning i grunden. Däremot kan du konstatera att ni är släkt och på ungefärligt avstånd.
– Men har man släktforskat länge och kört fast är detta ett kraftfullt komplement. Det passar också den nya kategorin släktforskare, de som är intresserade av människans historia och var i historien man hör hemma.

Det finns dock etiska aspekter på forskningen. Därför har The Genetic Genealogy Standards Committee DNA tagit fram riktlinjer, vilka SSGG står bakom. I exempelvis Frankrike är dna-släktforskning förbjudet, med vitesbelopp på 15 000 euro.
– Man värnar familjen, okända fäder kan dyka upp. Fast det är inte så många som man kanske tror. Ny forskning visar att färre än en procent har en annan far än den man tror, berättar Peter Sjölund.
Kan man spåra ärftliga sjukdomar?
– Ja, men det företag som de flesta släktforskare använder testar bara markörer som kan visa släktskap. Det finns stor osäkerhet i kopplingen mellan gener och sjukdomar och sambandet är sällan helt enkelt. Om du har en mutation, en liten förhöjd risk för vissa sjukdomar, hur ska du hantera detta? Vissa företag, som exempelvis AncestryDNA, säljer informationen vidare till läkemedelsföretag. Det känns inte så bra.

I slutet av november kommer en ny bok på temat: Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren, av vetenskapsjournalisten Karin Bojs och Peter Sjölund. 
Karin Bojs har tidigare varit aktuell med Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölund med Släktforska med dna.
I sin kommande bok har de sammanställt den senaste dna-forskningen, både från släktforskande privatpersoner och professionella forskare, om de manliga Y-kromosomlinjerna ända sedan istiden. 
Dna-tekniken visar att Sveriges befolkning till en början bestod av stenåldersjägare. Bönderna kom några tusen år senare. 
Men tekniken visar även att bara några få procent av de nu levande svenska männen kan spåra sina fädernelinjer till dessa första jägare och bönder – merparten härstammar i stället från ett fåtal män som kom till Sverige under bronsåldern. 
En ny bild av Sveriges historia träder fram, konstaterar författarna: en mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet.


Hur funkar det att dna-släktforska?
Det beror på vad du är intresserad av. Du får bland annat reda på vilken haplogrupp du tillhör, det vill säga din gren på det stora dna-trädet för hela mänskligheten.
Det finns två dna-träd. Ett kvinnligt för mtDNA (världens alla kvinnor och deras söner) och ett för Y-dna (världens alla män). Detta innebär att det finns två haplogruppsträd: mtDNA haplogrupper och Y-dna haplogrupper. Alla världens kvinnor bär på en haplogrupp för sitt mtDNA. Alla män tillhör däremot två haplogrupper, en för sitt Y-DNA och en för sitt mtDNA.
Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi (SSGG) berättar att nya haplogrupper tillkommer hela tiden i takt med att fler personer testar sig och nya grenar upptäcks.
Att vi kan använda DNA för släktforskning bygger på att vi ärver allt vårt DNA från våra anfäder och anmödrar enligt särskilda mönster, förklarar SSGG.

Det finns tre typer av dna. Autosomalt dna, som utgör nästan allt vårt dna (99,5%) ärvs från båda föräldrarna i en slumpmässig blandning, hälften från varje. Genom att testa detta dna kan du hitta levande släktingar via alla grenar i ditt anträd. Du får även en lista på andra som du är släkt med och som testat sig.
Mitokondrie-DNA (mtDNA) ärvs av både kvinnor och män men förs endast vidare av kvinnor. Detta dna kan spåras bakåt i tusentals generationer. Med ett test får du veta hur din rakt uppstigande kvinnolinje migrerat från Afrika för 100 000 år sedan fram till dig i nutid. Du hittar även andra testade personer som är släkt med din raka mödernelinje via sin raka mödernelinje. Både kvinnor och män kan göra detta test.
Y-dna ärvs endast från far till son och finns bara hos män i Y-kromosomen. Även detta dna kan spåras bakåt i tusentals generationer. Du hittar även andra testade personer som är släkt med din raka fädernelinje via sin raka fädernelinje. Endast män kan göra detta test.

Att testa autosomalt dna kostar i dag närmare 700 kronor. Att som man testa sin Y-kromosom kostar från 1 400 och uppemot 4 500 kronor. Att som kvinna testa sitt Mitokondrie-dna kostar cirka 1 700 kronor.

Fakta: SSGG

  • På sin hemsida har Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi (SSGG) gjort en jämförelsetabell där man även betygsatt några olika testföretag.
  • SSGG är ett nätverk som främst träffas via sin Facebookgrupp DNA-anor. Det kostar inget att delta, men engagemang och kunskaper inom ämnet är välkomna. Här kan man fråga erfarna DNA-släktforskare om råd både inför och efter DNA-test. Du kan även gå med i det projekt som jobbar med just din haplogrupp. Då kan du få hjälp att bedöma vilken undergrupp på haplogruppsgrenen som du tillhör.
  • SSGG samarbetar med Sveriges Släktforskarförbund och uppmanar den som är intresserad av DNA-släktforskning att bli medlem i sin lokala släktforskarförening.
  • För vidare information se ssgg.se
Mest läst