Helena står pall för nya utmaningar

En av initiativtagarna är Helena Baude, grafisk designer med många år i den kreativa branschen.

– Konstnärliga utbildningar domineras i dag av studenter vars föräldrar är födda i Sverige med akademisk utbildning, vilket leder till en homogen studiemiljö och tillika homogen yrkeskår. Medan mångfald i övriga delar av samhället är mer självklart, säger hon.

För att främja till nya möten slog hon sig ihop med design directorn Lisa Alm och startade den ideella skolan Designkanalen, en plattform för unga från miljöer som traditionellt är underrepresenterade att prova på design. En förstudie visade på att det redan finns bra konstnärliga utbildningar, men att tröskeln att söka sig dit kan vara hög. Det som delvis saknades var ställen där unga kan arbeta rent praktiskt och komma i kontakt med yrkesverksamma designers.

– Vi vill möjliggöra för nyfikna att formulera och omsätta sina idéer i verkligheten och i en förlängning göra det möjligt att skapa både argument och arbetsprover att söka in till de etablerade skolorna med, förklarar Helena Baude.

Det sprudlar av lek och aktivitet under prova-på-tillfället som för dagen utgörs av temat att formge och bygga en pall. Tolvåriga Ali Berat Can har åkt från Biskopsgården för att få vara med och nu vill han att liknade workshops ska anordnas i hans hemtrakter. Syskonen Kalle och Jason Demiri samt Isabella och Elisabet Moustafa, deltar febrilt i byggandet och målandet av pallarna medan de springer runt och dricker juice i värmen.

Under de workshops Designstudion anordnat har de byggt allt från lampor, designat logotyper, formgett affischer till provat på att screentrycka budskap på tröjor och väskor. De samarbetar också med lokala aktörer som Hyresgästföreningen och Tidsnätverket i Bergsjön. En gång jobbade de med att fylla ett stort uppblåsbart tält formad som en bubbla med innehåll och mening, där själva arbetsprocessen blev till ett grupparbete som byggde på kommunikation. Minnet från när de byggde lampor är levande.

– Barnens lampor var magiska. Det fanns inte en chans att jag i slutändan kunde se de enkla materialen vi jobbade med.

Helena Baude vill förmedla frågeställningen: Hur vill DU att ditt verk ska se ut? Hon menar att alla föremål säger något om vår tid och hur vi tänker präglar vårt samhälle. Alla ska känna att de kan och har rätt till att addera till den historien, lägga till sitt perspektiv och erfarenhet.

– Den berättelsen man själv bär på är viktig.

Hon tog sin magisterexamen på Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. Det som lockade henne till utbildningen var den numera avlidne professorn HC Erikssons spännande samspel mellan innehåll, funktion och form.

– Det är vad som finns bakom ytan som många gånger intresserar mig.

Hon tycker att formgivning är ett viktigt verktyg för att föra fram berättelser, en lockelse till att få människor att vilja veta mera. Hon växte upp i Södertälje strax söder om Stockholm, med släkt och vänner nära inpå. Södertälje som stad präglar ännu hennes identitet och hon minns det som en levande ort med många förebilder och nära till mänskliga möten. Att hon vågade ta steget in i ett kreativt yrkesliv tackar hon läraren Rolando Perez på Kulturskolan för.

– Han lärde mig hur man söker in på skolor och visade att konstintresset går att livnära sig på.

Flera i familjen och släkten hade kreativa intressen och hobbies. Men ingen hade valt det som yrke. Som vuxen ser hon det nu som sin utmaning att inspirera de som annars kanske inte valt den kreativa vägen. Diskussionen om vem och vilka det är som formar vårt samhälle är viktigt.

– Branschen behöver spegla samhället på ett bättre sätt för att vara relevant och ligga i framkant. Och vi kan vara en kanal mellan bransch, utbildning och unga.

Genom sin delaktighet i PopUp-studion skapar Helena Baude nya nätverk. Hon inspireras av barnens beslutsamhet och av hur snabba de är till att hitta lösningar. Barnen vet exakt hur de vill att föremålen ska se ut.

– De är inte så begränsade i sitt uttryck ännu, förklarar hon.

Elisabet Omsén