Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
På Masthuggskajen håller en tyst oas på att ta form – som samtidigt fungerar som en lekplats. Montörerna Reino Jakobsson och Curt-Olof Johansson är i sluttampen inför den officiella invigningen.
På Masthuggskajen håller en tyst oas på att ta form – som samtidigt fungerar som en lekplats. Montörerna Reino Jakobsson och Curt-Olof Johansson är i sluttampen inför den officiella invigningen.

Här finns Göteborgs tysta rum

Buller är ett stort miljöproblem som i Göteborg beräknas kräva 1 200 friska levnadsår och kosta över en miljard kronor årligen. Men tekniska lösningar kan minska bullret. På Masthuggskajen byggs en tyst oas och lekplats.

Kan hexagoner av glas skapa tysta rum i trafikbruset? Det undersöker nu innovationsföretaget IMCG, som leder samverkansprojektet Tysta Offentliga Rum på uppdrag av Vinnova.
Några testområden är redan på plats och fler planeras, både i Göteborg och i andra städer och länder.

Sedan ett år tillbaka finns en busshållplats av ljuddämpande glas på Sven Hultins gata vid Chalmers. Och på Avenyn byggdes ett tyst rum som en del av ljusstråket i Julstaden Göteborg, vilket efter jul flyttades till Masthuggskajen.
- Målet med projektet har varit att ta fram tre demonstratorer. Masthuggskajen, som är den största, består av femton hexagoner som skapar ett tyst rum med en tillhörande lekplats som i sin tur byggts av Stena Line.
Den 27:e maj sker den officiella invigningen på Masthuggskajen då även allmänheten är välkommen, berättar Amanda von Matern, projektledare på IMCG.
Bakom konstruktionen står akustiklabbet på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och glasforskningsinstitutet Glafo.
- Vi valde ett genomskinligt material för att skapa transparens och trygghet. Det är ett rejält tjockt glas som förankras på kajen med betonghexagoner. Men konstruktionen är samtidigt enkel att montera och demontera, säger Amanda von Matern.
En betraktare ser bara en konstruktion av glas och aluminium på en betongsockel. Men det tysta rummet på Masthuggskajen bygger på tre principer – isolering, diffusion och absorbering – som tillsammans nästan helt lyckas trolla bort de störande trafikljuden från Oscarsleden.

- Det är ett nytt system där vi använder en kombination av befintlig teknik för att lösa problemet, berättar Nata Amiryarahmadi, ställföreträdande sektionschef på SP Akustik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
I isoleringen består reflektorn av laminerat glas som fungerar som en ljudbarriär. Mellan glasen finns ett ljuddämpande lager som hindrar en del ljud att komma in.
- Vi använder porösa absorbenter i taket och bakom dem runda perforerade skivor. Absorbenterna absorberar ljudet som splittras av diffusorer, liksom själva spetsarna på hexagonerna.
Även själva arrangemanget, hur hexagonerna står uppställda, förhindrar oönskat ljud att komma in.
- Genom att det är öppet mot lekplatsen och vattnet förstärker vi det naturliga ljudet och minskar det störande, säger Nata Amiryarahmadi.

Älvstranden Utveckling AB har beställt och möjliggjort testområdet på Masthuggskajen. Tanken är att hitta bullerdämpande teknik som kan byggas in i stadsplaneringen.
När testerna är klara ska projektet utvärderas. Blir resultaten positiva kan Älvstranden Utveckling komma att använda tekniken i större skala, både på Masthuggskajen och i Älvstaden. Och mer är på gång.
- Tillsammans med Älvstranden Utveckling och fastighetsägare för vi en dialog om Första Långgatan som potentiell testarena. Vi har samtidigt en pågående EU-ansökan där vi för en dialog med Lund, Växjö, Köpenhamn och Glasgow, berättar Amanda von Matern som just nu befinner sig i Indien, där Tysta Offentliga Rum presenteras vid en stor internationell konferens om smarta städer.
Analysen av SP:s mätningar är ännu inte klara.
- Men redan mätningarna från den komplexa miljön vid Avenyn/Bältespännarparken visar på en förbättring på sex decibel, vilket är mycket i sammanhanget. Det man kan konstatera är att det inte är enkelt att jobba in bullerskydd i stadsmiljön. Det är svårt om det är en komplex bullerbild, om ljudet kommer från alla håll. Det som är spännande är att det inte är ett forskningsprojekt som tar slut efter utvärderingen, utan ett innovationsprojekt där man ser en nytta och ett samhällsvärde, säger Amanda von Matern.

I bullerlösningar för stadsmiljö kan man inte använda samma lösning överallt, förklarar Nata Amiryarahmadi.
- Man måste identifiera problemet och finna en lösning för varje plats. Utmaningen är att förstärka de önskvärda ljuden och ta bort de som stör. På lekplatsen är det till exempel viktigt att föräldrarna kan höra barnen leka, så här kan vi inte helt ta bort ljud.
Att exempelvis bara använda glas kan tvärtom förstärka ljud, berättar hon.
- Därför är det jätteviktigt att kombinera glas med andra material. Liksom det är jätteviktigt att arkitekter samarbetar med akustiker redan från början i ett byggprojekt, för att uppnå bästa resultat i arbetet med ljuddesign och bullerbekämpning.
Ett av Göteborgs miljömål är att minska trafikbullret. Men trots trängselskatten upplevs bullersituationen fortfarande som dålig vid högtrafikerade vägar och på många platser i centrala Göteborg, enligt miljöförvaltningen i Göteborg.
I rapporten Bulleruppföljning av Västsvenska paketet berättar förvaltningen att det i Göteborg på grund av buller årligen förloras över 1 200 friska levnadsår och i Mölndal cirka 70 friska levnadsår, de flesta på grund av sömnstörningar.
Naturvårdsverket beräknar den samhällsekonomiska kostnaden för vägtrafikbuller till över 16 miljarder kronor årligen i Sverige. I Göteborg ligger kostnaden över en miljard kronor, i Mölndal 83 miljoner. Kostnaderna baseras på hur mycket människor är villiga att betala för att minska bullret, samt bullerrelaterade sjukdomar och produktionsbortfall på grund av främst hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck.
Enligt miljöförvaltningen är det på många håll svårt att klara riktvärdet för trafikbuller, som är 55 decibel utomhus vid bostäder. Men många störs av trafikbuller även under 55 decibel.
En femtedel av göteborgarna, omkring 104 000, beräknas ha mer än 55 decibel utanför sin bostad.
I Mölndal utsätts 9 000 personer över riktvärdet.
Cirka 70 000 göteborgare utsätts dagligen för ljudnivåer över 60 decibel och fler än 10 000 utsätts för nivåer över 65 decibel vid sin bostad.
Ett stort antal göteborgare har alltså en bullersituation som inte är en långsiktigt god ljudmiljö. Barn är extra känsliga för buller. Bland annat försämras inlärningen, konstaterar förvaltningen.

Fakta: Tysta rum
IMCG är ett innovationsföretag som arbetar med gröna innovationer och hållbara stadslösningar. Bland annat leder man projektet Tysta Offentliga Rum, där teknik testas i offentliga stadsmiljöer för att motverka buller och skapa rekreationsmiljöer. Hittills har tre områden testats i Göteborg. Samarbetspartners i projektet är Göteborg, London, Älvstranden Utveckling AB, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, glasforskningsinstitutet Glafo, Johanneberg Science Park, Göteborgs universitet och Watteriet. Tysta Offentliga Rum drivs som ett samverkansprojekt inom Sveriges innovationsmyndighet Vinnovas program Utmaningsdriven innovation.

Läs mer:
Läs mer på tystaoffentligarum.se. På göteborg.se kan du under rubriken Buller och ljud se bullernivåerna på husfasaden där du bor, går i skolan eller arbetar.

Mest läst