Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Högkänsliga personer är födda med ett extra känsligt nervsystem som gör att de har svårt att filtrera stöket i omgivningen. – Att ha tillgång till alla de här känslorna är en oerhörd styrka, säger Tina Jönsson, här fångad i Korsvägens brus.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Tinas starka känslor är hennes styrka

    Tina Jönsson upplevde att hon var för mycket av allt. Ständigt på helspänn och med känslorna utanför kroppen. När hon insåg att hon var en högkänslig person föll alla bitarna på plats.

    Trafikpunkten vid Korsvägen i middagsrusningen kan nog upplevas som jobbig för de allra flesta. Men för var femte person i världen kan stressen och ljuden liknas vid tortyr. Högkänsliga personer, eller Highly sensitive persons, HSP är födda med ett extra känsligt nervsystem som gör att de har svårt att filtrera stöket i omgivningen.
    – Men det är absolut ingen diagnos. Högkänslighet är ett personlighetsdrag som delas av 15-20 procent av alla människor, säger Tina Jönsson, som är pr- och programansvarig för SFH, Sveriges förening för högkänsliga.

    Nyligen fick fenomenet extra uppmärksamhet i och med att den norska prinsessan Märtha Louise lanserade sin bok Född sensitiv. Där berättar hon om sitt liv som högkänslig och tillsammans med medförfattaren Elisabeth Nordeng delar hon med sig av sina personliga historier. 
    Bland annat beskriver prinsessan vilken lättnad hon upplevde när hon förstod att hon inte var galen. Tina Jönsson har precis samma erfarenhet.
    – Själv förstod jag att jag var högkänslig för fem år sen. Beskrivningen stämde in klockrent på mig, berättar hon.
    Ljud- och ljuskänslig. Lättrörd och ömhudad. Tina Jönsson, som alltid trott att det var något fel på henne, kände igen sig i vartenda ord. Äntligen hittade hon en godtagbar förklaring till sin överhettade hjärna och sina humörsvängningar.
    – Jag pendlade mellan att vara uppsluppet glad till att vara ledsen utan anledning. Ena stunden mådde jag bra och i nästa ögonblick var jag helt slut, säger hon.
    Begreppet Highly sensitive myntades av den amerikanska psykologen och forskaren Elaine N Aron i början av 1990-talet och hennes böcker om högkänslighet har sålts i miljoner exemplar. Numera har hon också fått en rad litterära efterföljare och i dagsläget finns ett tjugotal olika böcker om ämnet på svenska.

    Föreningen SFH, som bildades 2012, strax efter att boken Drunkna inte i dina känslor av Maggan Hägglund och Doris Dahlin kom ut, har 550 medlemmar. Föreningen arbetar för att sprida information om högkänslighet och hjälpa högkänsliga personer att få kontakt med varandra.
    – För mig var det en lättnad att få en förklaring till varför jag är som jag är, och jag har fått verktyg att hantera min känslighet, säger Tina Jönsson.
    Men innan hon kom så långt hann Tina Jönsson bli utbränd. 
    Hon hade man och tre barn, hus och sommarstuga och arbetade heltid som coach.
     Livet var ett ekorrhjul som snurrade allt fortare och Tina hann inte med. 
    Hon berättar att hon var överallt och ingenstans och dränerades på energi. 
    När fallet kom blev det hårt.
    – Känslan av maktlöshet hade börjat gå ut över mina barn, och jag blev tvungen att göra något. Nu har jag förändrat hela mitt liv, säger hon.

    Enligt forskningen har högkänsliga personer en något högre risk för att drabbas av ångest, depressioner och utbrändhet, särskilt om man har vuxit upp i en dysfunktionell familj. 
    Att hela tiden ta in sinnesintryck med högsta växeln inlagd tär på systemet. 
    För många kan det räcka med en stressig morgon, en tillrättavisning på jobbet eller en försenad lunch för att läget ska bli förtvivlat. 
    När deras medmänniskor skakar av sig obehaget kan hela deras dag vara förstörd.
    – Men det finns också mycket som är positivt. Att ha tillgång till alla de här känslorna är en oerhörd styrka, tycker Tina Jönsson.
    I de flesta intervjuer uttrycker högkänsliga personer ungefär samma sak. 
    Det känsliga nervsystemet upplevs både som en tillgång och en belastning. 
    Samtidigt som det är jobbigt att tröttas av alla intryck, är tillvaron skimrande nyansrik. 
    En vacker höstdag eller en konstutställning kan röra den högkänslige till tårar, och känslor av lycka överrumplar lika snabbt som sorgsenhet.
    – Jag har även lätt för att komma andra människor nära. Många gånger känner jag den andres sinnesstämning innan hon själv är medveten om den, säger Tina Jönsson.

    Högkänslighet förväxlas ofta med blyghet och försiktighet, vilket i viss mån är korrekt. Men det är också en sanning med modifikation. Även om omkring 70 procent av alla högkänsliga människor anses vara introverta, är det inte en självklar del i deras personlighetsdrag. 
    Vad det handlar om är snarare en slags försiktighet, eftersom den som är högkänslig behöver längre tid på sig för att smälta sina sinnesintryck. Dessutom är den högkänslige ofta mer riskmedveten än andra, eftersom hon eller han ”ser” så mycket mer i omgivningen än vad andra gör.
    – Vi tycker att vi har ett helikopterperspektiv. Vi observerar, spejar och spanar och kan ofta bli beskyddande för dem som vi inte tycker har samma koll, säger Tina Jönsson med ett skratt. 
    Forskaren Elaine Aron har utarbetat en skala med 27 punkter som ska mäta hur högkänslig en person är, den så kallade HSP-skalan. 
    För många har testet blivit en aha-upplevelse, ett kvitto på man inte har en diagnos. Det finns en annan förklaring till varför man lätt blir stressad, överväldigad av dofter och ljus och nästan kan må fysiskt dåligt av skarpa ljud.
    – Jag minns när mina barn var små och vi hade fredagsmys och jag inte kunde låta bli att lyssna på krasandet av chipsen. Det tog över hela upplevelsen tillsammans med barnen, berättar Tina Jönsson.

    I dag har hon blivit vän med sin högkänslighet för länge sen och hon är tacksam för att hon har den. Men hon behöver alltid ta hänsyn till sitt nervsystem. Under vägen tillbaka från sin utbrändhet har hon bland annat lärt sig att vila regelbundet och sovra bland aktiviteterna. Tina Jönsson har också börjat med både yoga och mindfulness för att koppla av.
    – Det viktigaste är att man verkligen förstår att man är mer mottaglig för sinnesintryck än andra. Sen kan man fundera över vad det är som dränerar en på energi, säger hon.
    Tina Jönssons tips till andra som tycker att den ömtåliga huden skaver är att stanna upp och titta över sitt liv. Att acceptera att man är känsligare än andra och att välja bort en del av det som upplevs som jobbigt. 
    Och att aldrig glömma att ta pauser i bruset.
    – Tillåt dig att vara känslomänniska. Du kan tillföra så mycket god energi. När du berörs av en film, en bok eller en konsert smittar dina känslor av sig, säger hon.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.