I våras antog Världshälsoorganisationen en global handlingsplan mot antibiotikaresistens, som nu bedöms vara ett av de största hoten mot människors hälsa och modern sjukvård. Resistens innebär att vanliga infektioner kan bli svåra eller rent av omöjliga att behandla.
Läs också: Välj mat producerad med lite antibiotika
I början av januari meddelade Folkhälsomyndigheten att antalet rapporterade fall av resistenta bakterier ökat de senaste månaderna, efter en successiv ökning under 2015.
Orsakerna är liksom tidigare att vi reser allt mer och en ökad användning av antibiotika. En bidragande orsak till ökningen de senaste månaderna är också att fler människor på flykt sökt sjukvård och antalet provtagningar har ökat.
- I många delar av världen är det mycket högre resistensnivåer än i Sverige. I exempelvis Syrien och Irak saknas fullt fungerande hälsosystem. Det är viktigt att provta personer som kommer i kontakt med vården och som uppvisar riskfaktorer för resistenta bakterier. Men det här gäller lika mycket för svenskar som har varit ute och rest. Det kommer massor av folk hem från exempelvis Thailand efter julledigheten och de kommer också att provtas om de har riskfaktorer och ska läggas in på sjukhus, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Bakterier lär sig snabbt att bli motståndskraftiga mot nya mediciner, berättar Mate Erdelyi, universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
- Antibiotika missbrukas så snart det kommer ut på marknaden och inom några månader har det skapats ny resistens. I exempelvis Asien ger man ofta antibiotika i förebyggande syfte. Användningen måste regleras på politisk nivå, anser han.
På många håll pågår nu forskning om olika sätt att kringgå bakteriers förmåga att försvara sig mot antibiotika. Mate Erdelyi leder ett samarbetsprojekt där forskare från Göteborg och Kina försöker angripa försvarsmekanismer i bakterierna genom att blockera den funktion som bryter ner antibiotika. En av de vanligaste försvarsmekanismerna är ett enzym, som man nu hoppas kunna använda sig av.
- Vår tanke är att så att säga oskadliggöra vapnet, i stället för bakterien. Vi är på rätt spår, även om det kan dröja uppemot tio år innan vi har ett läkemedel. Men om allt går enligt planen kommer vi återigen att kunna använda den antibiotika som vi inte längre kan använda på grund av resistens, säger Mate Erdelyi.
I andra delar av världen är det själva tillverkningen av antibiotika som är boven i dramat. Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid avdelningen för infektionssjukdomar, Göteborgs universitet, har länge varnat för att stora utsläpp av antibiotika från läkemedelsindustrin riskerar att driva på problemen med antibiotikaresistens.
Tillverkningen av aktiva läkemedelssubstanser sker ofta i låglöneländer. I Indien, en av världens största exportörer av läkemedelssubstanser, har Joakim Larsson och hans kollegor studerat ett reningsverk som tar emot processvatten från cirka 90 tillverkare av aktiva substanser i närområdet. Framför allt handlar det om läkemedelssubstanser som går på export, en del förekommer i produkter som är godkända på den svenska marknaden. Avloppsvattnet släpps efter rening ut i en flod som används som vattenkälla av miljontals människor. Ciprofloxacin, en svårnedbrytbart antibiotika, fanns exempelvis i halter nästan en miljon gånger högre än i renat svenskt avloppsvatten.
- Det är till och med högre koncentration än vad en patient som behandlas med ciprofloxacin har i sitt blod, säger Joakim Larsson.
Bakterierna i de förorenade vattendragen kring fabrikerna är ofta resistenta mot många olika sorters antibiotika. Oro finns för att resistensen sprider sig till sjukdomsframkallande bakterier i människor och sedan sprids över jorden.
Joakim Larsson förespråkar försiktighetsprincipen och begränsningar av antibiotikautsläpp från produktionsanläggningar.
- Sverige har ännu en ganska låg resistensnivå, men den ökar. I fjol rapporterades exempelvis cirka 100 fall av resistens mot karbapenemer, en slags sista utvägsantibiotika. Det är en fördubbling mot 2014. I Indien bär sannolikt flera hundra miljoner människor sådana bakterier i sin tarmflora.
Han refererar till en brittisk rapport, som räknat fram att det i dagsläget årligen avlider cirka 700 000 människor i världen av antibiotikaresistens. År 2050 beräknas tio miljoner människor dö per år.
- Antibiotikaresistens blir i så fall en vanligare dödsorsak än cancer.
CARe, Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet, gör nu en stor satsning för att försöka bromsa resistensutvecklingen.
50 miljoner kronor avsätts under en sexårsperiod i ett samarbete mellan sex fakulteter, sjukvårdssektorn och företag, med fokus på diagnostik, övervakning, miljön, spridning, nya antibiotika och åtgärdsstrategier.
Syftet är att CARe ska bidra till utbildning och kunskapsspridning i samhället, och samtidigt skapa en miljö där olika kompetenser kan mötas och forska tillsammans, berättar Joakim Larsson.
Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att förebygga och bota bakterieinfektioner hos människor och djur.
Bakterier kan bli motståndskraftiga mot antibiotika när deras eget DNA förändras eller när de tar upp resistensgener från andra bakterier.
Resistensen kan även överföras till andra bakterier. Spridning av dessa bakterier kan ske mellan djur, människor och i miljön.
Det är bakterier som kan bli resistenta, inte människor som behandlas med antibiotika.
I Danmark, där många grisar är bärare av resistenta MRSA-bakterier efter långvarig antibiotikabehandling, ökade antalet smittade människor förra året med 50 procent.
På skyddaantibiotikan.se finns mer information.
(Källor: Folkhälsomyndigheten, Göteborgs universitet)
