Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/2

Så tar du hand om ditt hjärta

Allt färre dör av hjärtinfarkt, men hjärtkärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. God sömn och ett bra kärleksliv är två enkla metoder om du vill ta hand om ditt hjärta.

”En hyllning till en trogen vän som vi alltid och överallt kan lita på. Till en kraftfull och uthållig färdkamrat som i motprestation för sin osjälviska verksamhet inte väntar sig mer än att vi ska behandla det väl.” Så avslutar Johannes Hinrich von Borstel sin nya bok Lyssna till ditt hjärta – allt om kroppens viktigaste organ.
Johannes Hinrich von Borstel är läkare och blivande kardiolog – just nu arbetar han med sin doktorsavhandling i molekylärbiologi. Ända sedan barndomen har han fascinerats av hjärtat och yrkesvalet var givet. I sin bok bjuder han frikostigt på sina erfarenheter på vägen dit. På köpet får vi bland annat veta hur hjärtat bildas och hur det fungerar, hur hjärtsjukdomar uppstår och hur vi med enkla medel vårdar hjärtat på bästa sätt.

Men trots att vi idag är så medvetna om vikten av bra kost, sömn och träning för att hjärtat ska må bra, har vi ändå så lätt att glömma hjärtat. Varför beter vi oss såhär?
- En del personer tar bättre hand om sina bilar än om sina kroppar. Jag försöker förstå orsakerna till detta, och tror en faktor är svårigheten att göra människor medvetna om en händelse som inte ägt rum – som en hjärtattack. Men när hjärtattacken sker kan det vara försent, säger Johannes Hinrich von Borstel.
De flesta av oss har sett bilar gå sönder och har lärt av denna erfarenhet. Men kroppen är en sådan bra arbetsmaskin att många människor inte bara litar på att den är nästan oförstörbar, utan gång på gång dessutom utsätter den för nya fysiska utmaningar som alkohol, cigaretter och ohälsosam mat, berättar han.
- Resultatet är ett slitage som vi känner igen alltför sent. Och utgången är ofta dödlig. Tyvärr finns det kroppsdelar som inte kan ersättas eller lagas, som delar till en bil. Detta är något som jag vill göra mina läsare uppmärksamma på.
Men det bästa sättet att framkalla motivation till att göra något för kroppen är att förmedla kunskap istället för att bara ge regler, betonar han.
- Regler är till för att brytas. Motivationen att vara hänsynsfull mot din kropp är mycket högre när du utvecklar dina egna regler genom att använda kunskap.
Trots att andelen som dör efter akut hjärtinfarkt har minskat med 37 procent de senaste 20 åren, är hjärtkärlsjukdom fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och utgör drygt en tredjedel av alla dödsfall.
Men forskningen går snabbt framåt. Tack vare livsstilsförändringar och ny medicinsk teknologi har över 400 000 dödsfall i hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar förhindrats eller uppskjutits sedan 1980, enligt Hjärt-Lungfondens sammanställning Hjärtrapporten 2016. Och andelen hjärtbarn som räddas till livet har ökat från 60 till 95 procent de senaste 50 åren.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, varnar dock för nya utmaningar när riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck ökar.
- Hjärtsjukdomarna ändrar karaktär och det behövs ny forskning för att hänga med i utvecklingen och ge fler människor ett längre och friskare liv, säger hon.
Även om allt färre röker, lider samtidigt allt fler av högt blodtryck, övervikt och fetma. Hjärtrapporten visar att en av fem svenskar (alla åldersgrupper medräknade) nu har högt blodtryck. Mest tydlig är ökningen hos personer över 65 år.
- Nästan hälften av alla personer mellan 65-84 år har högt blodtryck och riskerar att bli sjuka eller i värsta fall dö helt i onödan. Och väldigt många vet inte om det. Fler måste få sitt höga blodtryck upptäckt och behandlat, säger Johan Sundström, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet.
Enligt Hjärtrapporten är det en stor ökning från 2004, då siffran var 39 procent och desto mer alarmerande då högt blodtryck betraktas som den största riskfaktorn för död och kan orsaka hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.
Även om vi med kunskap och information kan påverka många livsstilsfaktorer kan en del av dem vara svårare att komma åt. Som svårigheter att lämna en dålig relation, ekonomiska problem och så vidare. Hur kommer vi runt detta?
- Jag tror inte att det finns en perfekt hälsosam livsstil. Men det finns alltid sätt att förbättra dina levnadsförhållanden. Och metoderna kan vara mycket enkla, säger Johannes Hinrich von Borstel, som gärna vill slå ett slag för sömn och sex.
- Vi tillbringar så mycket tid per dygn med att sova att det är värt att tänka på hur sömn kan påverka vårt hjärta. Forskare har räknat ut vad som är den perfekta sömnintervallen per dag. Mindre än sex timmars sömn per natt är ohälsosamt.
Vårt immunförsvar återhämtar sig när vi sover, och om det inte finns tillräckligt med tid för detta ökar risken för en infektion som exempelvis kan drabba vår hjärtmuskel, berättar han.
- Det låter ju som en underbart råd att sova länge, men tyvärr fann forskarna också att mer än åtta timmars sömn åtföljs av brist på motion.
Men, säger Johannes Hinrich von Borstel, detta är ett bra tillfälle att införa en annan metod för att skydda ditt hjärta: Sängsport!
- För de som inte utövar någon annan sport, är sex det perfekta alternativet för att hålla kroppen i form och för att skydda ditt hjärta och blodkärl från slitage. Dessutom är det, åtminstone i bästa fall, mycket roligare än att kämpa ute på cykeln eller att jogga i regn.
Samtidigt frigörs många ämnen som är mycket hälsosamma för kroppen. En orgasm kan frigöra 50 olika kemiska budbärare, förklarar han.

En av dem, hormonet oxytocin som utlöses av kärleksfull fysisk kontakt, sänker blodtrycket och minskar stress. Ett annat användbart hormon som frigörs under sex är endorfin, som hjälper till att sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket till hjärtmuskeln under träning.
Till detta kommer förstås även de vanliga råden: Ät hälsosam mat, gärna medelhavskost. Rör på dig, motion i alla former är bra. Och undvik cigaretter och droger.

Fakta: Hjärtat

  • Hjärtkärlsjukdom är ett samlingsnamn för sjukdomar i hjärta och blodkärl. Sjukdomarna kan exempelvis vara hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar, hjärtklaffsjukdomar, stroke, diabetes och benartärsjukdom.
  • Cirka 1,8 miljoner människor (19 procent av befolkningen) lever med en hjärtkärlsjukdom.
  • Antalet dödsfall i hjärtinfarkt har minskat med över 40 procent på tio år. I Sverige drabbades 26 600 personer av hjärtinfarkt under 2015.
  • Även om det totala antalet hjärtinfarkter minskar - och dödligheten halverats de senaste årtiondena – är det stora skillnader beroende på var i Sverige du bor. 548 av 100 000 invånare insjuknade i Norrbotten av hjärtinfarkt 2015. 135 av 100 000 invånare avled. Samtidigt insjuknade i Stockholm 254 personer och 56 dog. I Sverige totalt sett drabbades 369 av 100 000 invånare, varav 88 av 100 000 avled.

(Källor: Socialstyrelsen, Hjärt-Lungfonden)

Mest läst