Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
"Många av de äldre metoderna gör livet ganska tråkigt, som att gå på en sparsam diet och småsvälta hela livet. Är det värt det för att få några extra år? De finns ändå inga garantier", säger Janicke Andersson.
"Många av de äldre metoderna gör livet ganska tråkigt, som att gå på en sparsam diet och småsvälta hela livet. Är det värt det för att få några extra år? De finns ändå inga garantier", säger Janicke Andersson.

Så klarar du av att bli äldre

Behöver vi lära oss att bli gamla? I en ny bok listas allt du behöver tänka på. Men de flesta av råden kom man fram till redan på 1700-talet, berättar forskaren Janicke Andersson. Och frågar man de äldre själva är det viktigaste att känna sig betydelsefull, bli sedd och få ha värdigheten kvar.

I dagens samhälle ses åldrandet som något som måste bekämpas. Men åldrandet har en mening. Vi måste lära oss att leva med åldrandeprocessen snarare än att försöka bemästra den, menar den tyske filosofen Wilhelm Schmid, vars nya bok Konsten att bli gammal nu släppts på svenska. Framför allt konstaterar han att vägen till ett bättre åldrande stavas jämnmod.

Är receptet på ett gott åldrande så enkelt?
– Vi människor funkar inte på samma sätt. Därför kan äldre inte fösas samman i en kategori, säger Janicke Andersson, fil dr i äldre och åldrande vid medicinska fakulteten på Lunds universitet och verksam i CASE, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Lunds universitet där stödjande miljöer för en åldrande befolkning står i fokus.

Janicke Andersson.
Janicke Andersson.

Janicke Andersson har bland annat studerat synen på åldrande bakåt i historien. Ända sedan 1700-talet har det funnits experter på och litteratur om hälsosamt åldrande, berättar hon. Och de flesta av råden är desamma än i dag.
– Det är rätt fascinerande. De kom fram till precis samma råd redan då, även om grundfrågan främst var hur man skulle hålla sig frisk så länge som möjligt – i dag handlar det främst om att leva så länge som möjligt.

Vi känner igen det mesta, som att sova ordentligt, vara ute i naturen, träna sig på att finna jämnmod och sin förmåga att ta motgångar, fysisk aktivitet, att äta nyttigt och måttlighet vad gäller mat och dryck.
Men man ska inte stirra sig alltför blind på att leva så länge som möjligt, betonar Janicke Andersson. Fyll i stället åren med ett meningsfullt innehåll.
– Många av de äldre metoderna gör livet ganska tråkigt, som att gå på en sparsam diet och småsvälta hela livet. Är det värt det för att få några extra år? De finns ändå inga garantier. Dina egna gener eller oväntade händelser som exempelvis en trafikolycka kan sätta käppar i hjulet. Vad syftar det egentligen till att försöka förlänga livet?
Men att leva hälsosamt är ju inte fel och kan ju faktiskt bidra till en ökad livskvalitet, tillägger hon.
– Det frigör ju inte minst endorfiner. Och självklart bör man försöka hålla sig ifrån det värsta, som att röka.

Så hur ska vi göra?
– Sätt dig ner och fråga dig: vad är viktigt för mig i livet och hur ska jag uppnå det innan jag dör? Det finns inget standardrecept. Vi människor funkar inte på samma sätt. Det är så extremt komplext att det är svårt att göra generella uttalanden.
Ett nytt nutida råd på listan är att fortsätta jobba. Ett råd som faller sig ganska naturligt i dagens samhälle, menar Janicke Andersson.
– Vi blir allt äldre och allt friskare, därför är det inte konstigt att jobba länge. Att alla ska gå i pension vid 65 blir ohållbart, det är en generell lösning. Mycket hänger på vilket yrke man har. En del är utslitna redan före pensioneringen, andra med mindre påfrestande yrken kan klara att jobba betydligt längre.
Utöver ens yrkesroll är det många andra faktorer som också spelar in, berättar hon. Din position i samhället, vilken kultur du tillhör.
– Det är det som gör åldrandet så spännande att studera. Och det är därför det blir så katastrofalt att fösa samman äldre i en och samma kategori.

Janicke Andersson vänder sig emot begreppet "successful ageing", som hon menar är olyckligt.
– Vad är ett framgångsrikt åldrande? Det finns en fara med att koppla ihop det goda åldrandet med samhälleliga normer. Historiskt sett har vi inte funnit någon period i Europa där äldre haft hög status, inte ens i Medelhavsländerna. Fortfarande är det mest fokus på den produktiva människan: du är egentligen bara värdefull så länge du är produktiv och gör nytta.
Samhällen med hårt tryck på produktivitet har i allmänhet låg syn på äldre, konstaterar hon.
– Samtidigt har vi ett behov av att vara behövda. Så det handlar inte enbart om att vi måste producera. Det är bundet till klass och kontext.

Hittills har få studier lyft fram vad de äldre själva tycker. När Helena Hörder, forskare vid Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) vid Sahlgrenska akademin, doktorerade för två år sedan var detta en av frågeställningarna.
Att känna sig betydelsefull, bli sedd och ha värdigheten kvar. Och att hantera åldersrelaterade förändringar genom att utveckla egna strategier, var de vanligaste svaren vid djupintervjuer med 20 hemmaboende äldre i åldrarna 75-90 år.
– De ville ha kvar ett värde. Många vänner i samma ålder försvinner. För de som har barn är dessa därför jätteviktiga. Samtidigt har barnen ofta fullt upp med sitt. Här försöker många skaffa sig en roll på nåt sätt. Man vill göra nytta, berättar Helena Hörder.
Att vara nyttig och självständig är viktigt i västvärlden, har hon lagt märke till inte minst i sitt samarbete med en forskare i Teheran. I en studie har de jämfört svenska och iranska 75-åringar.
– I Iran får man som äldre oftare tillåta sig att vara beroende, och låta sig bli omhändertagen. Man är mer osjälvständig, men samtidigt mindre ensam. I Sverige är man oftare mer självständig och mer ensam.

I vissa kulturer har äldre mycket mer status. De betraktas som visa. I väst är det främst ungdoms- och aktivitetsnormen som gäller – man ska vara aktiv, göra nytta och bidra till samhällsekonomin. Sådana attityder påverkar också livskvaliteten, påpekar hon.
Studien visade att över 85 procent av de svenska 75-åringarna ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet på fritiden, men bara 10 procent av iranierna.
Det är jättebra att röra på sig, men det måste också vara accepterat när du inte längre kan, betonar Helena Hörder:
– Du måste kunna få ha ett värde även när du inte längre kan vara aktiv.
Helena Hörder vill nu även undersöka den mentala hälsan.
– Jag har översatt ett engelskt instrument för att kunna skatta vad som är gott åldrande. Här kan man mäta faktorer som kärlek, hur man upplever sig som värdefull och om man kan tänka på framtiden utan att oroa sig.

Fakta: Fyra viktiga punkter

För filosofen Wilhelm Schmid är fyra saker av särskild betydelse när vi börjar bli äldre.

  1. Regelbundna vanor, att göra saker automatiskt, sparar energi till nya utmaningar.
  2. Beröring är välgörande, skapar trygghet, förbättrar relationer och stärker immunsystemet.
  3. Vänner är viktiga både att prata och dela minnen med, och minskar ensamheten.
  4. Acceptans för kroppens begynnande begränsningar och smärtor.

H70

Helena Hörders forskning ingår i H70-undersökningen, som inleddes i Göteborg 1971. Mer än tusen 70-åringar undersöktes av läkare och intervjuades om sina liv, fram till 105 års ålder då den siste gick bort. År 2000 startades en ny undersökning av 70-åringar med samma metoder. Det möjliggör att jämföra olika generationer med varandra.

Mest läst