Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

En del cancer kan förebyggas genom att välja rätt mat. Ät mer frukt och grönt, olivolja och kaffe och mindre charkuterivaror, rött kött, socker, salt, alkohol, vitt mjöl med mera.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så kan fasta och mat bli effektivt mot cancer

En tredjedel av alla cancerfall kan förebyggas. Här spelar bättre kostvanor en viktig roll. Men det finns ingen skyll-dig-själv-cancer. För den som redan drabbats kan fasta ha effekt. Snart kommer en diet som imiterar fasta ut på marknaden. Ny forskning visar att denna anticancer-fasta – i kombination med cellgifter – är mycket effektiv mot cancerceller.

Enligt Cancerfonden skulle en tredjedel av all cancer, cirka 20 000 fall per år i Sverige, kunna undvikas genom förbättrade vanor vad gäller tobaksrökning, alkohol, hur vi vistas i solen, fysisk aktivitet – och kost.
– Även om 70 procent beror på slumpen och genetiska faktorer, visar forskning att trettio procent trots allt kan förebyggas. Vi tycker det är viktigt att människor får kunskap om detta så man kan göra medvetna val. Samtidigt som man självklart aldrig ska skuldbelägga någon så har man rätt att få veta vad man själv kan göra för att minska sin risk, säger Elizabeth Johansson, sakkunnig på Cancerfonden.
Hon betonar dock att man i princip aldrig vet varför en viss person får cancer.
– Däremot visar stora befolkningsstudier på dessa mönster. Man ser att de som lever hälsosamt drabbas i lägre grad av cancer.

För att ta reda på hur just kostvanor kan orsaka cancer tog Cancerfonden för 25 år sedan initiativ till att starta studien Malmö Kost Cancer. En stor grupp människor följs under lång tid för att se vilka som insjuknar. Drygt 28 000 personer från Malmö deltog, varav 17 000 kvinnor. De skrev dagbok om vad de åt under en veckas tid och lämnade uppgifter om vikt, längd, blodgrupp, blodtryck med mera. 
I början studerades främst bröstcancer och tjocktarmscancer, samt fettmängd och fettkvalitet i kosten. Det visade sig att de kvinnor som åt mest fibrer och minst fett hade lägst risk att insjukna i bröstcancer efter klimakteriet. Balansen mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6 var också viktig.

Nu följs barn och barnbarn upp i Malmö Offspring Study, som är den första större befolkningsbaserade studien inom området i världen. 
Här studeras samband mellan kost, sjukdomar och bakteriekultur i mun, mage och tarm. Kan sjukdomar avslöjas genom salivprov? Finns det kopplingar mellan sjukdomar i munnen och diabetes, cancer och hjärt- kärlsjukdom?
Forskarna ska även ta avföringsprover för att se hur tarmfloran ser ut och hur den påverkas av kosten. Även gener och släkthistoria för folksjukdomar ska studeras. Hur påverkar de munnens och tarmens bakterieflora?

Så vilken mat bör vi framför allt se upp med?
Charkuterier och rött kött, enligt forskningen. 
WHO och Cancerfonden konstaterar att det finns ett klart samband mellan högt intag av charkuterier och insjuknande i tarmcancer. 
Rött kött (gris, nötboskap, får, get) är mer omdiskuterat. Enligt WHO är rött kött troligen cancerframkallande.
Orsaker är dels konserveringsmedlet nitrit som tillsatts i köttet, den sorts järn som finns i just rött kött (hemjärn i rött kött kan tillsammans med fett och kväve bilda cancerframkallande ämnen, exempelvis nitrosaminer) samt att cancerframkallande ämnen bildas när man tillagar kött vid höga temperaturer.
Max 500 gram tillagat rött kött per vecka anses idag acceptabelt ur hälsosynpunkt. 
Ingen ökad cancerrisk har setts hos de som äter mycket fågel och fisk.
Mögelgiftet aflatoxin är en riskfaktor för levercancer. Aflatoxin kan förekomma i importerade livsmedel (nötter, torkad frukt, kryddor med mera) men anses inte vara någon stor cancerorsak i Sverige.

Det finns även mat som skyddar, enligt WHO och Cancerfonden. Utöver fiberrik mat minskar exempelvis vitlök risken för tarmcancer. Frukt och grönsaker tros minska risken för cancer i magsäck, strupe och munhåla. Kaffe ger troligen ett visst skydd mot cancer i lever, livmoder och bröst.
Medelhavskost med stora mängder grönsaker och olivolja och mycket lite kött verkar minska både risken för cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Stora befolkningsstudier tyder dock på att mängden fett i kosten troligen inte har betydelse för uppkomst av cancer.

Att fasta kan också ha effekt. Valter Longo, jubileumsprofessor vid Chalmers tekniska högskola och professor vid University of Southern California, har tidigare visat att tredagarsfasta både stärker immunförsvaret och motverkar biverkningar av cellgifter vid cancerbehandling. 
Förutom att angripa cancertumörer, kan cellgifter även slå ut de vita blodkropparna i kroppens immunförsvar. Vid fasta minskar de vita blodcellerna kraftigt, men när man äter igen nybildas immuncellerna. 
Fastan innebär med andra ord en föryngring av immunförsvaret, en omstart, som motverkar biverkningar av cellgifter samtidigt som cancercellerna inte får näring för att växa.
Nackdelen är att näringsbrist tillfälligt kan skada de celler som försvarar immunsystemet. Valter Longo har därför tagit fram en diet som imiterar fasta.
– Det är en femdagars vegandiet som innehåller mellan 800 och 1 100 kalorier per dag. Den består av mycket lite proteiner och socker, men är rik på vitamin D, zink och fettsyror.
Receptet kan han dock inte lämna ut:
– Vi vill undvika att människor börjar improvisera på fel sätt utan att samråda med läkare, säger Valter Longo men berättar att produkten snart finns på den europeiska marknaden.
Resultaten av hans studie publicerades nyligen i tidskriften Cancer Cell.
 
I kombination med cellgifter krymper dieten bröstcancertumörer hos möss till i genomsnitt en fjärdedels storlek. Möss som enbart fått cellgifter har 70 procent mer TIL-celler (tumour-infiltrating lymphocytes), vilka är immunsystemets viktigaste celler vid bekämpning av cancer. De möss som enbart fått dietmat har 80 procent mer TIL-celler, medan de som fått båda behandlingsmetoderna har hela 240 procent mer. Fastedieten försvagar samtidigt ett enzym som skyddar cancertumörer mot TIL-celler.

Har dieten börjat testas på människor?
– Ja, flera mindre kliniska studier har redan publicerats och fler kommer att publiceras snart. De är alla positiva, berättar Valter Longo.
Hittills har fastedieten endast prövats på hud- och bröstcancerceller. Men Valter Longo är övertygad om att den även fungerar även vid andra typer av cancer.
– Ja, det spelar ingen roll vilken typ av cancer det handlar om.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Fotnot: Fasta inte utan att först samråda med läkare vid sjukdom.
 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.