Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Melatonin kan vara lösningen för många som lider av sömnbekymmer.
Melatonin kan vara lösningen för många som lider av sömnbekymmer.

Så kan du bota dina sömnproblem

Svårt att sova? Sömnhormonet melatonin kan vara lösningen. Få biverkningar och ingen risk för beroende. I bästa fall bara en god natts sömn.

Sömnsvårigheter kallas för en folksjukdom. Flimrande dataskärmar får ungdomarna att vända på dygnet, stress orsakar långa vaknätter för yrkesverksamma och förändrad biologi ger många äldre en otillfredsställande sömn. 
Förra året såldes nästan 200 miljoner dygnsdoser sömnmedel i landet, vilket motsvarar 53 doser per tusen invånare och dag. 
Allra mest gick det åt i Västra Götaland – 60 dygnsdoser per tusen invånare och dag. 

Numera behöver den sömnlöse däremot inte utsätta kroppen för narkotikaklassade sömn-tabletter med risk för biverkningar och beroende som följd. 
Sedan något år tillbaka har läkarna möjlighet att skriva ut sömnhormonet melatonin, utan att det krävs en licens från Läkemedelsverket. 
Öppningen har lett till att försäljningen av preparatet har ökat med 40 procent. 
– Melatonin upptäcktes redan på 50-talet, men marknaden har varit helt oreglerad. Därför plockade Läkemedelsverket bort sömnmedlet från apotekshyllorna på 90-talet, berättar Jan Hedner, professor och överläkare vid Sömnmedicinska avdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Jan Hedner, professor och överläkare vid Sömnmedicinska avdelningen på Sahlgrenska. Bild: Johan Wingborg. 

Hormonet melatonin produceras i tallkottkörteln, som är en knappt risgrynsstor utväxt i bakre centrala delen av hjärnan. 
Tallkottkörteln finns hos alla däggdjur och vad man känner till är dess huvudsakliga uppgift att producera melatonin som reglerar sömn och vakenhet. 
– Körteln är aktiv nattetid och pumpar ut melatonin pulsvis. När det är tillräckligt ljust i vår omgivning slås produktionen av, förklarar Jan Hedner. 
Till skillnad mot andra hormoner som till exempel testosteron och östrogen som hela tiden cirkulerar i våra blodomlopp, faller alltså halten av melatonin snabbt i kroppen när vi vaknar. 
Melatoninets halveringstid är bara omkring 40 minuter och när produktionen stängts av kan vi påbörja dagen, hyfsat vakna och pigga.
– Tillskott av melatonin kan därför funka bra för dem som har svårt att somna in på kvällarna. Men eftersom det bryts ner så snabbt är det inte troligt att effekten räcker till för dem som lider av avbruten sömn senare på natten, säger Jan Hedner.

De första varianterna av melatonin i tablettform som introducerades för ett halvsekel sedan utvanns ur slakteriavfall, där man extraherade melatoninet ur tallkottkörtlar från nötdjur. 
Då var melatoninet en dyr substans och det var svårt att få till ett sömnmedel som fanns kvar i kroppen under en hel natt. 
Men sedan man börjat producera ämnet på kemisk väg har det också tillkommit mer långtidsverkande former av melatonin. 
Numera finns det mediciner som gör att ämnet långsamt frisätts i kroppen under åtta timmar.
– Effekten kan vara mycket varierande och vi har sett patienter med mångåriga sömnstörningar som fått närmast normaliserad sömn efter melatonin. Men vi har också fall där melatonin har varit närmast verkningslöst. Vi vet fortfarande inte exakt vilka mekanismer som styr, säger professorn. 

Jan Hedner har personligen skrivit ut många recept på melatonin, och han har sett en klart positiv effekt hos huvuddelen av de patienter som får testa. 
Framförallt förväntas äldre patienter bli hjälpta i större utsträckning, eftersom tallkottkörteln förkalkas med åren och förmågan att producera melatonin blir allt sämre. 
En annan grupp som också har behandlats framgångsrikt är ungdomar som av olika anledningar har problem med sömnstarten, så kallad sen dygnsfas.

Den ökade förskrivningen av melatoninpreparat har också kopplats till att alltfler unga diagnosticeras med adhd. 
Pojkar i åldern 10 till 19 år är till exempel den grupp som får mest melatonin utskrivet åt sig. 
En förklaring kan vara att det naturliga sömnhormonet anses vara ”snällare” än traditionell sömnmedicin och därför antas passa bättre för barn och unga.
– Vad vi känner till har preparaten väldigt få biverkningar, och det tycks heller inte vara så att kroppen slutar att producera eget melatonin trots att man tillför hormonet i tablettform, avslutar Jan Hedner.

Bild: Hasse Holmberg

19-åriga Louise har haft sömnproblem så länge hon kan minnas. Sedan tre år tillbaka har hon ätit melatonin för att kunna somna på kvällarna.
– Tabletterna hjälper mig att få en hyfsat normal dygnsrytm, säger Louise, som inte vill framträda med efternamn.
Det räcker med en ledig helg så har Louise vänt på dygnet. Hon är klarvaken på nätterna, men vaknar inte på morgnarna hur ilsket klockan än ringer. Tack vare melatonintabletterna lyckas hon följa samhällets dygnsrytm någotsånär och kan sköta sitt jobb under dagtid.
– Melatoninet gör mig oftast så pass sömnig, att jag somnar inom en halvtimme efter jag lagt mig. Men jag måste vara ganska noga med hur jag tar dem.

Schemat hon har lagt upp ser ut ungefär så här: Louise försöker varva ner ett par timmar före läggdags och när hon precis ska släcka lyset tar hon en melatonintablett. I den bästa av världar somnar hon inom en kvart och sover sen under hela natten.
– Jag kan inte ta tabletten för tidigt, då hjälper den inte. Och om jag måste gå upp igen efter jag har lagt mig försvinner effekten så gott som omedelbart, berättar hon.
Ända sen Louise var liten har hon haft problem med att stiga upp på morgonen. Hon är en utpräglad kvällsmänniska och när den övriga familjen har somnat för länge sen vaknar hennes kreativitet till liv. Under nattens sena timmar har hon bloggat, kollat på film och tagit igen vad hon förlorat under dagen. Ofta har det hunnit ljusna utanför innan hon har somnat.
– Då kommer jag verkligen inte upp dagen efter. Jag vaknar inte hur många larm jag än ställer, berättar hon.

Ungefär 15 procent av befolkningen är utpräglade morgon- eller kvällsmänniskor, de övriga ligger nånstans emellan. Förklaringen finns i våra så kallade klockgener som följt oss under miljontals år. Samhället går däremot helt på morgonmänniskornas dygnsrytm – vilket gör att personer som Louise tvingas anpassa sig trots att hela kroppen skriker nej.
– Melatoninet gör att jag kan fungera som en ”normal” människa och få en sömncykel som liknar andra människors.

Fotnot: När det gäller Louise anser professor Jan Hedner att hon tar sin tablett lite sent, och han vill rekommendera henne att ta den tidigare på kvällen. Dessutom tror han att hon har fått ”fel” sort, så kallat snabbverkande melatonin, eftersom effekten försvinner så fort hon stiger upp. Troligen skulle Louise varit mer betjänt av ett preparat med långsammare frisättning, menar han.

Fakta: Melatonin

  • Melatonin är ett hormon som produceras av tallkottkörteln i hjärnan. Utsöndringen styrs av ljus och mörker.
  • Effekten av preparat med melatonin är att man blir sömnigare på kvällen och har lättare att somna.
  • I Sverige är melatonin en receptbelagd medicin, men i USA, Kanada och i flera länder i Europa säljs det fritt som kosttillskott.
  • Den optimala dosen för insomningsbesvär är 1-3 milligram.
  • Det tar omkring 20 minuter för tabletten att nå full effekt.
  • Melatonin kan även lindra besvär av jetleg.
  • Det finns även studier som visat att melatonin har haft effekt på tinnitus och tardiv dyski-nesi, alltså ofrivilliga rörelse
  • Det tar omkring 20 minuter för tabletten att nå full effekt.
  • Melatonin kan även lindra besvär av jetleg, framförallt om du flyger österut.
  • Det finns även studier som visat att melatonin har haft effekt på tinnitus och tardiv dyski-nesi, alltså ofrivilliga rörelser i form av ”tics”.
  • Källa: Professor Jan Hedner och Wikipedia
Mest läst