Riktig rodd – en svår balansakt

Du har säkert testat det på gymmet. Eller utomhus, i en eka. Men att ro i en roddbåt som är gjord för träning är något annat. Puls reporter Magnus Carlsson har testat.

ANNONS
|

Rodd är en sport som gått de flesta förbi. Visst har de flesta av ossnågon gång rott en eka eller dragit på oss lite mjölksyra i roddmaskinen på gymmet. Men själva tränings- och tävlingsformen rodd passerar obemärkt för flesta.

– Det där är ganska intressant,säger Oscar Gyllensten. Tittar man på OS så är det nog den tredje största idrotten efter friidrott och simning. Globalt är det faktiskt väldigt stort, en av de största idrotterna. Men lokalt och nationellt är det en väldigt liten idrott. Å andra sidan tror många att kanot är en riktig världsidrott, när det i själva verket är precis tvärtom.

ANNONS

Själv var Oscar Gyllensten sex år gammal när han 1984 introducerades till roddens värld. Han växte upp i närheten av Rådasjön, där han än i dag är aktiv i Mölndals roddklubb som i dagsläget har cirka 300 medlemmar.

– För mig är den stora tjusningen med rodd att få vara utomhus och att det sker vid vatten. Jag älskar vatten. Det är också en härlig känsla att ta sig fram så pass snabbt. Om man bortser från motorbåt så är allt annat på vattnet så pass långsamt, men i rodden tar du dig fram väldigt snabbt på vattnet med en liten kraftansträngning. Du kommer upp i 30 kilometer i timmen, vilket är ungefär hälften av vad som behövs för att dra ett par vattenskidor, säger Oscar, och fortsätter:

– Rodd kan jämföras med cykling, eftersom båda idrotterna innebär att utövaren slipper bära sin egen vikt. Det gör att det passar vem som helst, det blir en skonsam träning jämfört med till exempel löpning där kroppen hela tiden får ta upp stötar.

En annan tjusning med rodden för Oscar är den fysiska aspekten. Rodd aktiverar hela kroppen på en och samma gång, och kroppen får hela tiden arbeta mellan olika ytterlägen.

ANNONS

– Att man aktiverar hela kroppen i en enda rörelse gör att det blir en extrem uthållighetsidrott. En vanlig missuppfattning är att rodd bara handlar om styrka, men egentligen är det tvärtom. De högsta syreupptagningsförmågorna som man har mätt upp i Sverige kommer från roddare, säger Oscar, och fortsätter:

– Ska man tävla i rodd måste man vara tålig för mjölksyra. Det brukar gå bra de första 40 sekunderna, sen slår det till, det gör liksom ont i hela kroppen. Så man behöver rejält med uthållighet, men också styrka för att få kraft i årtagen. Man måste vara allsidig om man vill lyckas med rodd.

Inne i klubbhuset hos Mölndals roddklubb står en lång rad av roddmaskiner. För den som håller på med rodd utgörs nämligen en stor del av träningen, särskilt vintertid, av roddmaskin.

– Roddmaskinen är en bra grund för att få en bra roddteknik, säger Oscar. Man kommer inte ut med armarna lika mycket som man gör på sjön, men annars är rörelsen väldigt lik. Roddmaskin är ett väldigt bra träningsredskap. Generellt kan man säga att de som är bra ute på vattnet i regel är väldigt bra på roddmaskin också.

Den som observerar roddmaskinerna på ett gym kommer snabbt notera en rad olika tekniker – som ofta är av sämre slag.

ANNONS

– Många gör misstaget att de börjar med ryggen, de liksom kastar sig bakåt direkt. Ett annat vanligt misstag är att man har sparkat ut raka ben, men när man ska dra in armarna böjer man benen samtidigt. Då händer det ju ingenting, för de rörelserna tar ut varandra, säger Oscar, och fortsätter:

– Det vi hela tiden tragglar med våra medlemmar är hur det ska gå till, och det är att man förstanvänder benen, därefter ryggen och till sist armarna. Och när man ska tillbaka sker den rörelsen först i armarna, sedan ryggen och till sist benen. Det nöter vi på tills det sitter i ryggmärgen. Och för många kan det vara bättre att försöka köra lite långsammare men i stället görarejäla tag ordentligt.

Ett annat vanligt misstag som nybörjare gör är att de ställer in roddmaskinen på tyngsta motståndet för att det ska bli tungt.

– Man tycker inte att det är särskilt tungt och tänker då att man löser det genom att köra på tyngsta, säger Oscar. Men det är bättre att försöka köra på lättare motstånd och sedan dra så snabbt man kan. Det är den accelerationen som gör att du får fart ute på vattnet sen. Ju snabbare det kan gå från det att du sätter i åran tills du drar upp den igen, desto bättre.

ANNONS

På tv ser det hela mycket enkelt ut. Proffsen sitter i sina båtar och ror tills mjölksyran sprutar ur öronen. Själv har jag pressat mig ordentligt på roddmaskin många gånger och jag är därför mycket nyfiken på att se vad jag går för på sjön. Och gänget från Mölndals Roddklubb är inte sena att backa upp mig.

Jag får bästa tänkbara support; Oscar sätter sig i en motorbåt, i en roddbåt på vattnet sitter Cissi Velin, som är innehavare av en rad världsrekord i roddmaskin, och på bryggan står hennes australiensiske tränare David McGowan.

Kort sagt: förutsättningarna kunde inte vara bättre.

Ändå visar det sig vara brutalt svårt. Det är nämligen lite svårare att hålla balansen ute på vattnet. Eller helt fruktansvärt svårt, om sanningen ska fram.

Den första pärsen är att överhuvudtaget sätta sig i båten. Den är nämligen otroligt rank.

– Det som gör det lurigt är att man sitter högt upp med tyngdpunkten, egentligen sitter du ju ovanpå båten, säger Niclas. Det kan du till exempel jämföra med en kanot, där du sitter i en botten. Försöker du sitta i en sådan här båt utan åror kommer du misslyckas, det går inte. Det är som en lindansare som har en stav i händerna för att hitta balansen.

ANNONS

Till slut har jag lyckats få ner rumpan i båten, och nu gungar det friskt. Runtom mig har jag tre rutinerade roddare som alla berättar att det är normalt att trilla i, och jag anar att det bara är ett snällare sätt att förbereda mig på att jag kommer behöva bada. David försöker få mig att slappna av i kroppen, och han lyckas förvånansvärt väl – för snart upptäcker jag att båten ligger fritt i vattnet utan att någon håller i den.

Jag får göra några övningar för att svänga runt roddbåten, och nu dröjer det inte länge innan hela alltet välter och jag ofrivilligt får utföra dagens första – men långt ifrån sista – dopp. För jag välter. Igen. Och igen. Och igen. Och så där fortsätter det.

Till slut ger jag upp och simmar in till land. Jag är blöt, trött och lite besviken. Men också medveten om att jag inte testat rodd för sista gången.

Fakta: Om rodd

  1. Rodd är en tränings- och tävlingsform som helt enkelt går ut på att ro en båt så snabbt som möjligt. Vill man tävla i rodd är det 2 000 meter som är själva huvuddistansen, som kan ros individuellt, i par eller i lag om fyra eller åtta personer.
  2. Vill man träningsroi Göteborg är det Mölndals Roddklubb som gäller.Klubben har 2 000 meter långa banor i Rådasjön, och även ett 70-tal båtar förutlåning, vilket gör rodd till en mycket billig träningsform då utövaren inte behöver äga någon egen utrustning.
  3. Roddmaskin är också ett bra sätt att träna rodd, och här kan man lätt mäta hur man står sig gentemot världseliten. Distansen som då ska avverkas är 2 000 meter, och världsrekorden lyder 5:36för herrar och 6:25 förkvinnor. Vill man hellretesta lite kortare distans är rekorden på 500 meter 1:10 respektive 1:26. Det sistnämnda innehas för övrigt av Cissi Velin i Mölndals Roddklubb!
ANNONS