Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/2

Pass upp för de farliga medicinerna

Hur många olika piller äter du varje dag? Tabletterna som ska hjälpa, kan i värsta fall stjälpa. Socialstyrelsen uppskattar att 35 000 äldre årligen blir så sjuka av sina läkemedel att de behöver sjukhusvård.

De flesta seniorer använder regelbundet någon form av medicin, och med stigande ålder brukar det bli alltfler tabletter. Personer över 75 år tar i genomsnitt fem olika mediciner dagligen, och omkring tio procent av dem tar fler än tio läkemedel. En del av tabletterna kan vara direkt olämpliga för personer i deras ålder.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har förbättrad läkemedelsbehandling till äldre varit ett prioriterat mål under senare år.
– Det är viktigt att utvärdera behandlingen hos patienter där det finns risk för läkemedelsrelaterade problem, säger Bodil Lernfelt, docent och överläkare i Göteborg.

Egentligen har hon inte tid, men eftersom hon brinner så mycket för ämnet vill hon inte missa en möjlighet att föra fram sitt budskap.
Bodil Lernfelt hoppar över sin lunch och tar emot GP på sitt tjänsterum för ett samtal om äldre och läkemedel. 
Med rätt information till såväl sjukvårdspersonal som till allmänheten hoppas Strategiska rådet för läkemedelsfrågor i Västra Götaland kunna förebygga läkemedelsrelaterade sjukdomar hos äldre. En bättre kontroll på alla nivåer kan rädda både hälsa och liv.
– Regionens terapigrupper har tagit fram regionala riktlinjer för att förhindra olämplig läkemedelsbehandling till äldre, berättar Bodil Lernfelt. 
Självklart ska äldre, precis som alla andra, få mediciner de kan bli hjälpta av. Oavsett om det handlar om fysiska sjukdomar eller själsliga besvär. 

En av de stora bovarna i dramat är dock psykofarmaka. Var femte kvinna och var åttonde man över 75 år äter antidepressiva mediciner, många gånger i kombination med sömnmedel och värktabletter. 
Men ju äldre man blir desto större är risken för att medicineringen får obehagliga följder. Fall, yrsel och kognitiva störningar är bara några av biverkningarna som läkemedlen kan föra med sig.
Dessutom är det långt ifrån säkert att tabletterna gör någon egentlig nytta.
– En medicin som en patient blev hjälpt av för fem år sen kanske inte alls fyller samma funktion idag. I värsta fall kan den till och med vara farlig, säger Bodil Lernfelt.

Ett annat problem kan uppstå om patienten har besökt flera olika läkare och som oberoende av varandra skriver ut nya mediciner. Patienten kanske inte heller har förstått doktorns ordinationer till punkt och pricka, eller helt enkelt låter bli att följa dem.
Ytterligare en förklaring till att det kan bli fel är att samma medicin kan ha olika namn. När ett patent för ett läkemedel har löpt ut öppnas dörren för många olika tillverkare och på apoteket erbjuds patienten den medicin som är billigast för tillfället. Resultatet kan bli att man har två burkar hemma – som är döpta på olika sätt – men egentligen har samma innehåll.
– Då finns en risk att den som har kvar tabletter hemma från ett tidigare recept tar dubbelt upp av det verksamma ämnet, säger överläkaren Bodil Lernfelt.

Framförallt handlar de nya riktlinjerna om att sjukvården ska förbättra sina rutiner och att läkarna alltid ska utvärdera effekten av medicinerna som skrivs ut. Har tabletterna haft önskad verkan och är de fortfarande rätt doserade - trots att det har gått några år sedan de skrevs ut för första gången?
– När kroppen åldras får vi mindre muskelmassa, mindre kroppsvatten och relativt sett mer fett. Det här påverkar hur läkemedlet distribueras i kroppen, förklarar Bodil Lernfelt.
Eftersom vissa läkemedel är vattenlösliga, medan andra ackumuleras i fettvävnaden förändras effekterna av ett läkemedel i takt med att kroppen åldras. En 80-åring har till exempel inte alls samma kroppssammansättning som en 30-åring, vilket betyder att det krävs olika styrkor på medicinerna för att nå samma resultat.
– Dessutom går njurfunktionen ner med 40 procent från det man är 40 år till man är 80. De flesta klarar sig bra ändå, men det är ytterligare en faktor att ta hänsyn till vid läkemedelsförskrivning, säger Bodil Lernfelt.

Även magsäcken åldras, vilket gör att slemhinnorna ger ett sämre skydd mot olika mediciner. Plus att muntorrhet och försämrad sväljförmåga ökar risken för skador i svalget.
– Men även metabolismen i levern påverkas av åldern vilket kan betyda att läkemedlet måste doseras försiktigt, säger överläkaren.
Patienten bör få en utförlig förklaring varför hen ska ta medicinen som skrivs ut, vilka biverkningar den har och hur lång behandlingstiden är. Kanske räcker det med att medicinera under ett akut skede och inte livet ut?
 

Bild: Fredrik Sandberg

Enligt Johan Fastbom, som är professor i geriatrisk farmakologi på Karolinska Institutet, samt sakkunnig på Socialstyrelsen har många läkare en tendens att lite väl lättvindigt skriva ut piller till sina äldre patienter. 
Han berättar till exempel att över 40 procent av alla som bor på ”särskilt boende” äter antidepressiva mediciner.
– En studie som vi gjorde på ett antal äldreboenden i Stockholm visade att det bara var en enda av de boende som hade blivit bedömd med hjälp av en skattningsskala för depression. De övriga hade fått antidepressiv medicin utan någon noggrannare genomgång, säger Johan Fastbom.

För ett par år sedan presenterade SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, en rapport som visar att det finns få vetenskapliga belägg för att antidepressiva läkemedel ens fungerar på äldre patienter. 
Enligt de undersökningar som genomförts verkar det gå lika bra med placebo. 
Ändå fortsätter läkarna i framförallt primärvården att skriva ut den här typen av psykofarmaka.
– Jag tror att vi behöver ett utökat samtal om äldres livssituation. Ensamhet, oro och förluster, som är vanliga inslag när man blir äldre, kanske kan hanteras på annat sätt än med bara antidepressiv medicin, säger Johan Fastbom.

Fakta: Fråga doktorn

  • Varför får jag medicinen? Läkaren ska skriva orsaken på receptet.
  • Botar, lindrar eller minskar medicinen risken för sjukdom? Många mediciner minskar risken, men botar inte.
  • Hur känner jag av verkan av tabletterna? Många känns inte av något alls, utan resultatet behöver mätas genom till exempel ett blodprov.
  • Vad är behandlingsmålet? Till exempel att blodtrycket eller blodsockret ska sjunka till en viss nivå.
  • När och hur ska behandlingen följas upp? Vid återbesök eller telefonkontakt.
  • Hur länge ska jag ta medicinerna? Det är bra att veta om tabletterna är en tillfällig kur, eller om de ska tas resten av livet.
  • Kan du skriva ner det viktigaste? Du har rätt att få skriftlig information.
  • Är alla mina mediciner lämpliga för mig? Viktigt om du har många mediciner.
  • Måste jag ha så många mediciner? Be läkaren ange vilka mediciner som är viktigast och vilka som är mindre viktiga. Kanske går det att ta bort de som är mindre viktiga.
  • Det finns läkemedel som är olämpliga för äldre, är det några av dem jag tar? Alla dessa läkemedel finns i ”Olämpliga listan” som finns på www.kollpalakemedel.se
  • Källa: Kloka frågor om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården, folder som getts ut av PRO, Pensionärernas Riksorganisation, SPF Seniorerna och Apoteket. 
Mest läst