Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Som lokförare upplever Bella Grewal aldrig samma stresspåslag som hon hade som lärare. ”Det kan vara extremt mycket som händer samtidigt. En broms som lägger av när du står ute på linjen, en passagerare som blir sjuk eller en dörr som krånglar. Men totalt sett är den högsta stressnivån mycket lägre”, säger hon. Bild: Lisa Thanner

Läraren bytte jobb och blev lokförare

För sex år sedan bytte Bella Grewal bana radikalt. Från gymnasielärare till lokförare.
– Som lokförare är man helt utbytbar. Det är jätteskönt, säger hon.

Bella Grewal har precis gått av en sju dagar lång arbetsperiod.

– I går sov jag på hotell Gästis i Varberg. Natten dessförinnan tillbringade jag i Mellerud.

2012 var Bella klar med sin utbildning till lokförare. Just nu kör hon regional- och pendeltrafik på bemanningsföretag för SJ Götalandståg. I ett och ett halvt år blev det bara godståg, på Green Cargo.

– Jag kunde köra till Lilla Edet och hämta toapapper – väldigt charmigt. Tåget rullar i 30–40 kilometer i timmen. Den kontorsutsikten är otrolig, säger hon.

Växlade in på nytt yrkesspår

När Bella Grewal bestämde sig för att växla in på ett nytt yrkesspår gick hon snarare från än till något. Hon hade arbetat i tio år som gymnasielärare i biologi och kemi och sett yrket förändras. Bella var ambitiös, ville variera sina lektioner och inspirera eleverna. Hon var också mycket engagerad i KUF, Kungsbacka Unga Forskare, och fackligt ombud för Lärarnas riksförbund. Gymnasiereformen 2011 blev droppen som urholkade den redan blöta stenen.

– Jag älskade mitt jobb, men läraryrket i dag handlar om så mycket annat än att undervisa. Sitta framför datorn och dokumentera och gå på möten om ditt och datt. Plus att eleverna blev fler och klasserna större. Till slut kände jag att jag inte kunde stå för kvaliteten. För elevernas skull ville jag inte bli den bittra läraren som inte längre brann för sitt jobb, säger hon.

Skoldebatten har ofta handlat om löner, något som Bella Grewal betraktar som en icke-fråga.

– Det är ju arbetstiden som är helt skev. Mot slutet orkade jag inte ens se ett program om vargars flockbeteende utan att börja tänka på hur jag kunde använda det i undervisningen. Bägaren rann över och jag ville inte riskera att bli utbränd, säger hon.

Bella Grewal.. Bild: Lisa Thanner

Beslutet var fattat och Bella började se sig om efter en alternativ yrkeskarriär. En dag framför datorn råkade hon se något om en utbildning till lokförare. Det var sista dagen för ansökan, Bella skickade in sina papper, gick igenom en lång procedur med tester och intervjuer och blev, till sin egen förvåning, antagen.

– Vänner och föräldrar tyckte väl att jag var lite halvgalen som kastade bort en akademisk examen och jag hade inga studiemedel kvar. I ett och ett halvt år hade jag tre jobb – träningsinstruktör, distanslärare och telefonintervjuare. Det var en intensiv tid, sammanfattar hon.

Har aldrig ångrat sig

Bella Grewal har aldrig ångrat sitt val. Till skillnad från lärarjobbet är arbetet som lokförare ”extremt styrt”. Hon vet exakt när hon börjar och när hon har fem minuters rast.

– Fördelen är att jag är helt ledig på fritiden, att jag är ersättningsbar. Är du sjuk som lärare får du dubbelt upp när du kommer tillbaka men det är ingen som bryr sig om vem som kör ett tåg, bara det går, säger hon.

Efter en vecka med runt sjuttio arbetstimmar är Bella Grewal helt ledig i en vecka. Då hinner hon med sina många intressen – resor, träning, fågelskådning och djurrätt.

Tror du att du kommer att vara lokförare resten av livet?

– Det är jag helt säker på att jag inte kommer att vara.

Mer än varannan vill byta jobb

Nytt år och nya möjligheter – kanske funderar du på att komma till skott och byta jobb? I så fall är du inte ensam. 56 procent av alla yrkesverksamma mellan 40 och 55 år vill byta yrkesbana.

De flesta tillbringar en tredjedel av sin veckotid på jobbet. Många tycker om sitt arbete och trivs bra, men över hälften skulle hellre vilja göra något annat. Det visar Folkuniversitetets Mitt-i-karriären-barometer som förra året genomfördes för sjätte gången.

Ändå är det så få som 13 procent som aktivt söker efter ett nytt arbete. Enligt Folkuniversitetets karriärexpert Charlotte Hågård beror det på en kombination av dålig självinsikt, otydliga mål och rädsla för det okända.

På den gamla arbetsplatsen finns människor som känner dig, du vet hur kaffeautomaten fungerar och vad som förväntas av dig. På ett nytt jobb måste du börja från ruta ett – bygga nya rutiner och relationer och tackla rädslan för att misslyckas.

Ibland nödvändigt att bryta upp

Men trots mentala motstånd är det ibland nödvändigt att bryta upp.

– Det kan bero på att ens personlighet, intressen och kompetens inte kommer till sin rätt på den nuvarande arbetsplatsen, att man vill utvecklas vidare. Eller att arbetsmiljön och arbetsförhållandena är så pass krävande att de går ut över resten av livet. Man kan också ha hamnat i en bransch med dålig löneutveckling eller hotande arbetslöshet.

Det säger Gun Almryd, psykolog på Arbetsförmedlingen med egen erfarenhet av omställning. Efter tretton år som skådespelare sadlade hon själv om och utbildade sig till psykolog, ett yrke som hon nu haft i tjugo år.

– Jag stod vid ett vägskäl. Att vara skådespelare var en stor del av min identitet men framtidsutsikterna i branschen var inte lysande, särskilt inte som äldre kvinna, säger hon.

När beslutet att byta bana väl är fattat kommer nästa steg. Vad ska jag göra i stället? Enligt Folkuniversitetets undersökning är det uteblivna svaret på den frågan den främsta anledningen till att människor stannar kvar. För att bena ut alternativen föreslår Gun Almryd en personlig timeout, att man ”åker på konferens med sig själv”. Man kan göra plus- och minuslistor, fundera på vilka intressen man hade som ung eller vilka utvecklingsmöjligheter som kan finnas inom samma bransch på en annan plats.

Svårt på egen hand

Förändring kräver dock en hel del kraft, mod och uthållighet, enligt Gun Almryd.

– Det kan vara svårt att genomföra en förändring på egen hand. Man kan behöva bolla med familj och vänner eller ta hjälp av en professionell karriärvägledare.

Gun Almryd tipsar till sist om en ”tvärtemot-övning”. För att skapa lite distans till tankesurret kan man skriva ner alla sina negativa tankar på papper och klistra upp dem på en vägg.

– Om du sedan tittar på ”vad-är-det-värsta-som-kan-hända-listan” med kritisk blick, gärna tillsammans med en vän, så får du syn på vad som är verklighet och vad som bara är fantasier. I bästa fall ger den här övningen utrymme för ett mer konstruktivt tankearbete, säger Gun Almryd.

Fakta: Byta jobb

Spelutvecklare eller skorstensfejare? På Arbetsförmedlingens webbplats finns många tips och råd för dig som funderar på att byta jobb, liksom framtidsutsikter för olika yrken och samlad information om utbildningsvägar. Där kan man också delta i webbinarier eller lyssna på en podcast.

På Trygghetsrådets webbplats www.trr.se går det att ladda ner eller beställa boken ”Släpp taget”. Där varvas berättelser om människor som bytt spår i yrkeslivet med fakta, statistik och förslag på strukturförändringar för att öka rörligheten på den svenska arbetsmarknaden.

I den stora internationella undersökningen ”Work orientation” frågar forskare människor i drygt tjugo länder i världen hur nöjda de är på jobbet. De flesta är ganska nöjda, men enligt siffror som publicerats i Dagens Nyheter är andelen missnöjda i Sverige relativt hög – 8,6 procent. 95 procent av alla svarande uppger att det allra viktigaste är att arbetet är intressant.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.