Ät mer grönsaker, lyder en del av råden.
Ät mer grönsaker, lyder en del av råden.

Kosten som kan minska inflammationer

Paleolitisk kost ger dig inte bara en slankare kropp, bättre hälsa och ett längre liv. Dessutom sägs den minska inflammationer i kroppen. Så här är råden.

ANNONS
|

En ny mirakeldiet? Tvärtom. Detta är vad våra förfäder åt under äldre stenåldern och den kost som vi är genetiskt anpassade till. Paleolitisk kost är ingen ny trenddiet, poängterar Staffan Lindeberg, docent vid Allmänmedicin, kardiovaskulär epidemiologi och levnadsvanor på Lunds universitet.

– Den bygger på vad människan och hennes förfäder ätit ända fram till jordbrukets uppkomst. Helt enkelt den mat som våra kroppar förväntas mår bäst av.

Till skillnad från fett- och proteinrika dieter som Atkinson och LCHF avråder han från alla slags mjölkprodukter.

– Dessutom tror jag inte att det är kolhydrater som är boven i dramat.

ANNONS

Redan 1994 la Staffan Lindeberg fram sin avhandling om avsaknad av hjärtsjukdom i en melanesisk ursprungspopulation. Därefter har han i en rad böcker, rapporter och artiklar framhållit den paleolitiska kostens troliga hälsofördelar. Och själv mer eller mindre ätit enbart paleolitiskt sedan närmare trettio år tillbaka.

Det är stora skillnader mellan våra förfäders kosthållning och den mat vi äter i dag.

Staffan Lindeberg berättar att vilt, fisk och skaldjur i genomsnitt utgjort en tredjedel av kostens vikt hos 24 studerade populationer av nutida jägare och samlare. I övrigt har man ätit grönsaker, frukt, rötter, bär och nötter, ägg, honung, insekter och larver.

– Deras saltintag var mycket lågt. Mejeriprodukter åt man inte alls, inte heller socker, matfett eller spannmål. Dessa mycket stora skillnader mellan dagens svenska kost, och den som människan under en svindlande långsam utveckling är genetiskt anpassad för, kan mycket väl förklara uppkomsten av våra vanligaste och mest allvarliga folksjukdomar, säger Staffan Lindeberg.

Han syftar här på sjukdomar som till exempel övervikt, högt blodtryck och högt kolesterol, åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom, bukfetma, demens, benskörhet, cancer. Sjukdomar som knappt förekommer alls hos de studerade jägar- samlarsamhällena.

Hos befolkningen på ön Kitava i Papua Nya Guinea, som ligger till grund för hans avhandling, består 70 procent av det totala kaloriintaget av kolhydrater från jams, sötpotatis med mera.

ANNONS

– Sannolikt klarar vi en stor variation i andelen kolhydrater, fett och protein. Naturfolken äter varierande andel frukt, grönt och kött beroende på ekologisk nisch. Den gemensamma nämnaren är snarare vad de inte äter.

Men är inte människan en allätare som fixar det mesta?

– Spannmål och bönor innehåller liksom andra frön en lång rad fytokemikalier, biologiskt aktiva ämnen, varav många används av växterna för att försvara sig mot angripare. I blad och andra växtdelar är koncentrationen lägre och ännu lägre i färsk frukt.

Växtätare klarar problemet genom att äta många olika sorters växter. Vissa djur har genom evolutionen specialiserats till att äta frön. Och hos jägare-samlare utgörs vegetabilisk föda av hundratals olika växtarter.

– Men människan, som inte varit fröätare före jordbrukets uppkomst och i dag endast äter ett fåtal sorter, är dåligt rustad för att äta spannmål som basföda.

Andra ämnen i frön, bland annat gluten i vete, kan orsaka skador utan att det är meningen, berättar Staffan Lindeberg. Gluten är egentligen näring åt den groende veteplantan.

På sociala medier upplever många att autoimmuna sjukdomar (när kroppens immunförsvar attackerar kroppsegen vävnad) och inflammatoriska tillstånd har ett samband med kosten, och att de mår bättre när de äter paleolitisk kost. Nyligen släpptes också en kokbok på temat. Tidigare har studier saknats som belägger detta, förutom när det gäller glutenintolerans (celiaki).

ANNONS

- Nu kommer studier som tyder på att celiaki bara är en av flera autoimmuna sjukdomar som orsakas av "artfrämmande" proteiner i maten.

I en amerikansk studie ser man samband mellan typ 1 diabetes och andra autoimmuna sjukdomar, som glutenintolerans.

Lindeberg hänvisar även till studier som visar på hur proteiner från mejeriprodukter och bönor även tycks kunna orsaka en lång rad autoimmuna sjukdomar såsom typ 1 diabetes, ledgångsreumatism, kronisk tyreoidit, psoriasis och MS. Många tror också att åderförkalkning är en typ av autoimmun sjukdom, säger Lindeberg som även nämner mjölkproteiner som möjlig orsak till insulinresistens och överdriven fettinlagring i olika organ.

Överlag har annars få studier hittills gjorts som visar den paleolitiska kostens hälsofördelar. En översikt i American Journal of Clinical Nutrition visar på viss betydelse av paleolitisk kost vid bukfetma. Och en avhandling vid Umeå universitet visade förra året att paleokost ger snabba och stora positiva hälsoeffekter på kvinnor som passerat klimakteriet.

Samtidigt räcker paleolitisk kost oftast inte till för att klara det rekommenderade dagliga kalciumbehovet.

– Vi vet inte om behovet är lägre när man inte äter modern kost. Nettoeffekten av en paleolitisk kost är troligen gynnsam, men det behövs mer forskning, säger Staffan Lindeberg.

Om mjölk helt utesluts ur kosten kan dock skelettuppbyggnaden påverkas.

ANNONS

– Här måste kalciumbehovet tillgodoses på något annat sätt. Men frågan är komplicerad och det är faktiskt osäkert om mjölk stärker benstommen.

Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, ser både för- och nackdelar med att äta paleolitiskt.

– Den paleolitiska kosten överensstämmer med våra allmänna råd vad gäller att växla om till mer frukt och grönt och minska på eller ta bort vitt mjöl och socker. Men att helt ta bort spannmål och mjölkprodukter är inte helt riskfritt. I den svenska kosten bidrar spannmål och mjölkprodukter med mycket näring. Man ska tänka på att inte plocka bort utan att ersätta med något annat.

Andra risker som kan uppstå menar hon främst handlar om hur mycket man äter av de olika livsmedlen som framhålls i den paleolitiska kosten.

– För stor andel kött är inte bra. Och det är viktigt att poängtera att det är stor skillnad i näringsinnehållet i det kött man åt under förhistorisk tid. Det är skillnad på kött från vilda djur och de djur vi äter mest i dag, uppfödda på annat foder och med begränsade möjligheter att röra på sig.

Fakta: Paleokost

I den evolutionära kostcirkeln indelas inte maten i grupper. Det är innehållet i stort som spelar roll. Viktigt är att variera maten, inte äta samma grönsak varje dag. Då spelar det mindre roll om den mesta energin en dag kommer från proteiner och en annan dag från kolhydrater.

Ät så här, enligt Paleolitisk kost

  1. Ät grönsaker, rotfrukter, frukt, ägg, magert kött (gärna naturbeteskött eller vilt, det är magrare och har bättre balans mellan olika fettsyror), fisk (hellre bytesfisk som sill, än rovfisk som torsk och lax), skaldjur.
  2. Ät i begränsad mängd nötter, potatis, olivolja, kokosolja.
  3. Undvik mejeriprodukter, smör, margarin, oljor (utom olivolja), spannmål, socker, salt.

(Källa: Staffan Lindeberg)

ANNONS