Allt fler väljer att äta vegetariskt. Enligt en undersökning från organisationen Djurens Rätt för två år sen uppgav sex procent av de tillfrågade att de var vegetarianer, och fyra procent sa sig vara veganer.
Det är en fördubbling av antalet veganer jämfört med motsvarande undersökning fem år tidigare.
På frågan varför, var svaret främst av omsorg om miljö, djuren i matproduktionen och den egna hälsan. Men också av religiösa skäl – eller att vegetariskt helt enkelt är godare.
En del vegetarianer äter också mjölkprodukter och ägg, ibland även fisk eller kyckling.
Att vara vegan innebär att helt avstå från all mat från djurriket, men för många innebär det också att avstå från all slags exploatering av djur – man undviker skinn- och pälsprodukter, dunkuddar och så vidare.
Debattens vågor går höga kring för- och nackdelar med vegetarisk kost, men framförallt vegankost.
Kritikerna menar att människan är allätare till sin natur och pekar på risk för järn- och proteinbrist.
Framför allt för barn som växer är vegankost inte tillräcklig för att tillgodose behovet av energi och näring, varnar man. Naturbetande köttdjur håller dessutom landskapet öppet.
Livsmedelsverkets ståndpunkt är att ju fler som ibland byter kött mot baljväxter och grönsaker, desto bättre är det för miljön.
Baljväxter ger mycket protein men belastar inte miljön lika mycket som köttproduktion. Exempelvis ger en portion vegetarisk ärtsoppa mer protein än en hamburgare på 90 gram, samtidigt som koldioxidutsläpp och energiåtgång blir betydligt lägre.
Man ser också stora hälsovinster med att äta mycket mat från växtriket.
- Det finns studier som visar på hälsofördelar för vuxna. En av förklaringarna till det är att vegankosten är så fiberrik, vilket innebär att det bland annat är lättare att hålla vikten. De som äter mycket grönsaker och frukt och mindre kött minskar även risken att drabbas av sjukdomar som högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
Det finns även forskning som visar att vegankost kan förbättra hälsan hos reumatiker.
Enligt Livsmedelsverket kan vegetarisk mat innehålla alla näringsämnen som kroppen behöver. Men det är inte bara att plocka bort kött och fisk från tallriken – det måste ersättas med något annat, som bönor och linser. På verkets hemsida finns information och recept som vänder sig till både vegetarianer och veganer.
Protein är sällan ett problem, det finns i bland annat fullkornsprodukter, baljväxter, frön och nötter. För att få i sig tillräckligt med omega-3-fettsyror är det viktigt att äta rapsolja, linfröolja och valnötter.
När det gäller D-vitamin och vitamin B12 behövs tillskott, eftersom dessa vitaminer saknas i mat från växtriket.
Kroppen har svårare att ta upp järn i vegetarisk mat än i animalisk.
Här är det viktigt framför allt för kvinnor och unga tjejer att välja järnrik vegetarisk mat, helst i kombination med något C-vitaminrikt.
Några järnrika exempel är baljväxter som linser, ärtor, bönor och sojaprodukter, fröer som pumpafrö, torkad frukt, gröna bladgrönsaker, fullkorn och nötter.
Ni har tidigare avrått från vegankost till barn och ungdomar, men har tagit bort dessa rekommendationer på senare år. Hur har ni resonerat?
- Det som är en fördel för vuxna är inte alltid en fördel för barn. Vegankost är inte optimal för unga. Risken är att växande barn inte får i sig tillräckligt med kalorier. Andra riskfaktorer är brist på D-vitamin och vitamin B12, som kan få allvarliga konsekvenser om barnen inte får tillskott eller tillräckligt med berikade produkter.
- När vi 2011 gav ut nya råd om mat för barn och ungdomar, slutade vi avråda från veganmat av två skäl. Dels för att det nu finns mycket fler berikade produkter. Dels har vi resonerat kring att det finns en risk med att enbart avråda rakt av, eftersom detta knappast kommer att innebära att föräldrar låter bli att ge sina barn vegankost.
- Risken är i stället att de vänder oss ryggen, och även om vegankost inte är vad vi råder till barn och ungdomar i första hand vill vi ändå vara med och ha möjlighet att ge råd, säger Åsa Brugård Konde.
- Vårt råd till föräldrar som ger barn vegankost är att ha koll på att barnen växer som de ska. Dessutom får de gärna låta barnen få äta fisk någon gång ibland, det är viktigare än kött och mjölk. Vi ger även detta råd till gravida.
Livsmedelsverket anser att det inte är svårt att vara vegetarian, bara man har baskunskaper om var näringen finns.
- Jag tror att många förr främst valde vegankost av hälsoskäl, och då skaffar man nog generellt mer kunskap om vad man äter. I dag är många veganer även av miljöskäl och av omsorg om djuren. Men man får inte glömma sig själv, säger Åsa Brugård Konde.
- På Livsmedelsverket vill vi lyfta att det är bra för alla att äta mycket vegetariskt. Därför är våra nya kostråd grönare. I det avseendet var våra gamla kostråd alltför riskfokuserade.
- Men man ska också komma ihåg att en ogenomtänkt kosthållning kan bli dålig, oavsett inriktning.
Fakta: Vegan
För att få i sig alla näringsämnen som vegan är det bland annat viktigt att få i sig tillräckligt med järn och protein. Ät ordentligt av följande:
Baljväxter som bönor, ärter, linser, tofu och andra sojaprodukter. Fullkornsprodukter som råris, havregryn, korngryn, fullkornsbröd, fullkornspasta.
Grönsaker, rotfrukter.
Frukt och bär.
Berikade vegetabiliska drycker.
Valnötter och andra nötter och frön.
Rapsolja, linfröolja.
Kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D (eller tillräckliga mängder från berikade produkter).
Vegetarisk mat indelas i veganmat, som helt består av vegetabilier utan något inslag från djurriket. Lakto-vegetarisk mat innehåller vegetabilier och mjölkprodukter. Lakto-ovo-vegetarisk mat innehåller vegetabilier, mjölkprodukter och ägg. (Källa: Livsmedelsverket)
