Jag sa:
- Ska du verkligen ha den på dig inne i salen?
Han sa:
- Jag gillar att vara varm när jag tränar.
Efter förra veckans skivstångstunga Bodypump-session, då jag på allvar hade varit lite orolig under passet över om hans knän skulle vika ner sig under en del av de tekniskt svåra och snabba övningarna, hade vi båda vissa rörlighetsproblem dagen efter så jag bestämde den här veckan att vi skulle testa Bodyattack istället.
Lite softare, tänkte jag. Inga skivstänger, bara sin egen kropp som vikt. Mer kondition, uthållighet och smidighetsträning.
Jag tänkte också att han i Bodyattack också skulle ha nytta av sin tidigare Street dance-träning, även om det var några år sedan han lade sin dans-sneakers på hyllan.
Jon junior tog mig nog på orden; därav envisandet med att plocka på sig hood-tröjan, men jag gjorde ingen mer sak av det hela. Jag gillar inte heller att frysa.
Det var Nordicwellness-instruktör Anna Halvardsson, en medelålders man – och annars som förra veckan: trettio stenhårda tjejer, samt vi då; två amatörer som aldrig tidigare hade bodyattackerat.
En tjej bakom oss viskade precis innan början: Så ni körde bodypump förra veckan? Ah, det här är dubbelt så hårt…
Sedan minns jag bara Jon Juniors desperata blick, hans Va?! och hans insikt att det var för sent att fly därifrån.
Men Jon junior fick en bra start. Uppvärmningen gick som en dans och hooden var varm. När tempot ökade i utfall och vändningar började vi krocka med varandra och när vaderna skrek efter tjugo minuter var det tio minuter kvar till Jon juniors första: Är det inte slut snart?! och jag svarade att hälften av tiden var kvar och han sa: Du skämtar?!
Med ett grin lät jag honom tro att jag skämtade.
Efter fyrtio minuter började sonen surna till lite. Gick ut och hämtade vatten och glömde stänga dörren efter sig, men kom tillbaka.
Jag sa:
- Antingen sätter du dig och vilar eller så är du med och kör lugnt.
Jon junior gasade vidare. Han hade fortfarande hooden på sig, han kokade, det dröp svett på mattan under avslutande magövningar.
Han var less och helt slut.
En fjortonårig nybörjare håller ändå en trekvart av en timme.
Han sa:
- Det gick bra en halvtimme, sen blev det inte så kul. Sedan hade jag grym träningsvärk från dagen innan också. Vi körde parkour, ut mot Majorna i sex timmar igår.
- Då borde du ju ha vilat i dag då, sa jag.
Fredric Askerup
