Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/3

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Hitta rätt rörlighet och balans med hjälp av yoga

    Den som vill komma i bra form bör träna både kondition och styrka. Men också balans, bålstabilitet och rörlighet. Och för de tre senare är yoga ett mycket bra sätt. GP har pratat med bokaktuella Monika Björn för att ta reda på varför de flesta av oss skulle behöva yoga lite mer.

     

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

     

    Få är lika starka förespråkare för yoga som träningsform som Monika Björn. 
    Hon har jobbat med träning sedan 90-talet och började få upp ögonen för yoga i slutet av samma decennium. 

    I dag tränar hon såväl större grupper som enskilda individer, men en gemensam nämnare för de allra flesta är att de, enligt Monika Björn, har ett stort behov av att träna yoga.
    – Jag ser verkligen ett skriande behov av mer rörlighetsträning hos dem jag träffar varje vecka. Det är så mycket mer påtagligt nu än vad det var för fem-tio år sedan. Jag tror att mycket av det beror på att vi har så mycket tid framför skärmar i dag. Det gör oss väldigt stela, säger Monika Björn, och fortsätter:
    – Vi skulle behöva att fler tränade överlag. Men just nu har vi faktiskt många som har tränat ganska länge. Och många är väldigt intresserade av träning, de nördar ner sig ordentligt. Lär sig massor av saker om pulsträning, intervaller och träningsupplägg. Men någonstans hade det varit bra om de också fick in lite rörlighetsträning, för det behovet är ofta enormt.

    Bild: Nicklas Elmrin

    Yoga är ypperligt som rörlighetsträning, men problemet för de flesta av oss är att det är den första träningen som prioriteras bort.
    Konditionsträning och styrketräning kommer för de allra flesta helt enkelt högre upp på dagordningen. 
    Lägger man därtill att yoga historiskt ofta har förknippats med andlighet och meditation, så ryker det snabbt när en stressad småbarnsförälder måste välja vad hen vill träna.
    – Jag kan verkligen förstå det, och jag är själv ingen som sitter med turban på huvudet och hummar, säger Monika Björn. Jag vill gärna ha explosivitet och svettas och känna att jag har gjort något. Och här handlar mycket om att hamna på rätt yogapass. Det finns så otroligt många stilar, och lika många instruktörer, vilket gör att utbudet verkligen blir enormt.

    Monika Björns lösning på problemet var att skapa ett eget yogapass. Yoga for athletes heter det, och är ett 45 minuter långt pass som i dag kan tränas på över 100 olika träningsanläggningar i Sverige.
    – Yoga for athletes är ett pass som är helt anpassat efter folk som redan tränar någonting, och vill ha yogan som ett komplement till sin befintliga träning. Här är det inget flum, det är pang på rödbetan och ett pass som även är fysiskt ansträngande. I passet kan instruktören också referera till varför man gör olika övningar, vilket jag tror är viktigt för att alla ska uppleva yogan som meningsfull.
    Det är också på det här temat som Monika Björn skrivit sin nya bok Yoga för dig som tränar. Boken är full med olika övningar för olika typer av motionärer.
    – Tanken är att du ska kunna använda yogan som ett redskap för att bli bättre i den idrotten du har valt. Om det så är löpning, cykling, styrketräning eller längdskidåkning, säger Monika Björn, och fortsätter:
    – Tar vi löpning till exempel så är det en träningsform som är otroligt repetitiv till sin natur. Ska du bli bättre löpare måste du springa mer. Men om du ska kunna undvika överbelastningsskador när du ökar i mängd och intensitet är yogan ett bra sätt att stärka upp dina svaga länkar och göra det lite enklare att klara den ökade belastningen. 

    Bild: Nicklas Elmrin

    Själva fördelarna med yoga som träningsform är många, menar Monika Björn. Dels jobbar man genom bindväven som löper runt kroppen vilket gör den rörligare, men även koordinationen, kroppsuppfattningen och balansen blir bättre, då yogan ofta fokuserar på en sida av kroppen i taget. 
    – Förutom att du blir rörligare, smidigare och mer flexibel så är yogan ett alldeles lysande sätt att ha aktiv återhämtning. Har du till exempel kört ett hårt intervallpass kanske du behöver 48 timmars ordentlig återhämtning. Men i stället för att bara landa på soffan är då yogan ett bra sätt att hålla igång blodcirkulationen och elasticiteten i kroppen samtidigt som den får återhämtning, säger Monika Björn, och fortsätter:
    – Jag brukar också lyfta den mentala aspekten. Gör du yogan på rätt sätt, med ett jämnt andetag och ett fokus på att lyssna inåt får du ökad närvaro och fokus. Det kan du också ta med dig in i din konditionsträning. Dels under dina långpass, för att hitta in i flowet, men också under de riktigt köttiga passen då mjölksyran sprutar åt alla håll. Det där är ett bra sätt att sammanbinda det fysiska med det mentala, det behöver inte vara flummigare än så.

    För att få ut resultat av sin yoga är det viktigt att träna den regelbundet. Monika Björn rekommenderar löpare som vill yoga sig till ett bättre löpsteg att göra några korta övningar efter varje pass. Och rörlighetsövningarna ska vara lika viktiga som den övriga träningen.
    – Åker du upp till Skatås och tittar vid stretchplanket, så ser du hur folk slänger upp hälen på det när de sprungit klart. Där står de några minuter, samtidigt som de pillar med sin telefon. Det är ingen närvaro, inget fokus, säger hon och fortsätter:
    – Jag brukar säga att har du fem minuter tar du fem minuter. Men får du ihop en kvart är det jättebra. Däremot ska den här träningen utföras lika fokuserat som när du gör mjölksyraintervaller. Det är otroligt viktigt. Gör du det regelbundet kommer du göra elefantkliv i din rörlighet. Ju stelare du är från början, desto större kliv kommer du att ta. 

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.