Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Här finns tystnaden i Göteborg

Lever du stressigt och drömmer om återhämtning? Då är bostaden – och ljuden utanför – viktigare än du tror. Att söka största möjliga tystnad kan hjälpa många att må bättre. Det hävdar Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin.

Öppna ditt sovrumsfönster, blunda och lyssna! Är det tyst – på riktigt? Om du bor i Göteborg med omnejd lär svaret för många av oss bli ett ”Njaaae”.
Likaså om du besöker någon av våra elva stadsparker, sluter ögonen och lyssnar efter rena naturljud och inget annat.
Men att stadigt trafikmuller i bakgrunden skulle påverka din hälsa och återhämtning i vardagen är kanske inget du dagligen reflekterar över.
Annat är det för Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet.
Hon ägnar sig åt bullerforskning.
Och vet att det aldrig låtit så mycket som nu – i Göteborg med omnejd.
– Det borde göras något radikalt för att få ner bullernivån från trafiken och särskilt däcksbullret. Det är den absolut största bullerkällan, eftersom vi har väldigt mycket transporter på vägarna, förklarar hon allvarligt.
Detsamma konstaterar Mikael Ögren, även han forskare och bullerexpert, akustiker på arbets- och miljö-medicin vid Göteborgs universitet.

Bullret från vägtrafiken ökar stadigt i Göteborg – liksom i hela landet.
En ökning på i snitt två decibel sedan 70-talet kan låta blygsam. Men räknat i berörda, rejält störda invånare märks den mer.
Antalet utsatta för buller över gränsvärdet 55 dB vid den egna husfasaden har enligt Mikael Ögren stigit från cirka 95 000 år 1975 till runt 150 000 personer i Göteborg i dag.
– Dels ökar trafiken, dels har inget hänt på fordonen. En bil från 70-talet var mindre bullrig på utsidan än vad en bil är i dag. Dessutom har inflyttningen till Göteborg ökat och allt fler bostäder byggs i bullerutsatta områden, säger Mikael.
Ny bullerförordning medför att allt fler nybyggen nu tillåts i störda lägen.
– I Sverige går kursen tyvärr solklart åt fel håll. Vi är ett av få länder i Europa som tillåter allt mer buller vid nybyggda bostäder, konstaterar han. 

Men är det verkligen så farligt? Och vad kan vi göra åt det själva?
I den gula tegelbyggnaden på Medicinarberget, där Kerstin arbetar, ryms utöver vanliga korridorer och arbetsrum ett ovanligt laboratorium, inrett som en lägenhet.
Lägenheten, utan fönster, rymmer såväl tv som prydlig soffa med dito bord och nybäddad säng. Men de försökspersoner som bjuds in för en vistelse får utöver nattlogi räkna med olika ljudsensationer.
Just nu pågår forskningsprojekt för att undersöka sömn- och hälsopåverkan av såväl vindkraftljud som vibrationer från tågtrafik.

Att bullernivån runt våra bostäder har betydelse för hur vi mår är enligt Kerstin Persson Waye relativt välbelagt. Även lägre bullernivåer bidrar till stress och långsiktiga effekter.
– Vi vet att om du bor i bullriga områden så påverkas hälsan, såväl återhämtning från dagens stress som sömn blir sämre.
– Brist på återhämtning och sömn ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar som diabetes, även om det sistnämnda är mindre visat, säger hon.
Fortsatt finns, enligt henne, mycket att upptäcka för både forskning och dig som vill mota ohälsan.

Att söka tystnaden – trots allt – både mitt i staden och strax utanför kan till exempel hjälpa oss närmre den återhämtning vi drömmer om.
Ett första steg är att granska sin bostad med öronen öppna.
Kerstin Persson Waye bor i Hultafors, mellan Bollebygd och Borås. Mikael Ögren i Lindome.
Bägge har valt boplats ljudmedvetet.
– Det är omöjligt att inte göra det om man arbetar med det här. Jag skulle aldrig flytta in i ett hus som ligger bullrigt, medger Mikael, som växt upp i Landvetter, nära både flygplats och tåg.

Till alla som inte kan eller vill välja bostad med tyst läge ger de rådet att om möjligt sova mot en tystare sida.
Att söka tystnad utomhus kan också få oss att må och återhämta oss bättre.
Men frågan är hur tyst det behöver vara – och hur grönt?
Enligt flera nya studier som Kerstin Persson Waye granskat kan naturområden, särskilt tysta sådana, vara extra viktiga för hälsa och återhämtning.
– Det tycks inte räcka att enbart ha gröna ytor, utan ljudupplevelsen är väldigt viktig för oss. Resultat från flera håll tyder på att det är just rofylldheten vi skattar allra högst i ett naturområde. 
Studier tyder vidare på att gröna miljöer med övervägande naturljud kan hjälpa kroppen att klara stressen och öka mental hälsa.
– Helst ska du ha tillgång till ett sådant område nära din bostad, så att du kan cykla eller gå dit, förklarar Kerstin.

Av Göteborgs elva stadsparker är det endast sju som i dag matchar stadens vision, en ljudnivå på mindre än 50 decibel. 
Mikael, som i sitt arbete bland annat mätt bullernivåer runt om i staden, är van vid oljud. Men han hävdar ändå att tystnaden finns, i en hel del mindre områden, med och utan grönska, även i centrala delar av Göteborg. 
– Jag skulle vilja slå ett slag för den urbana, tysta miljön i Göteborg, säger Mikael Ögren.
För honom är ett tyst område en miljö där man kan återhämta sig, på något sätt insupa lugnet, slå sig ner på en parkbänk även om det inte råder fullkomlig frånvaro av ljud.
Relativt tysta platser går enligt hans mätningar att finna bara några tvärgator in även från hårt trafikerade gator som Linnégatan, på en rad innergårdar om du har turen att slippa fläktar där. Tystnaden ryms också några kvarter in i Haga från trafikleden Allén och Hagabadet räknat, upp i området mot Skansen Kronan, i Björkekärr, långt från väg, liksom i områden längs kusten.
Av parkerna är Trädgårdsföreningen mest bullrig. Tystare natur finns i de högst belägna delarna av Slottsskogen respektive Botaniska trädgården.
– Stora delar av våra parker är inte tysta, men här finns ändå några guldkorn, konstaterar Mikael Ögren, som vill uppmuntra till egna provturer.
Att öppna öronen, både för tystnaden och ljudmässigt trevliga områden i Göteborg med omnejd, kan bli en givande upptäcktsfärd i sig.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.