Den digitala tekniken innebär oändliga möjligheter. Ettor och nollor kan ge trygghet, stimulans och söka upp oss när vi är sjuka.
Aktivitetscentret Eldorado i Kallebäck innehåller åtta olika sinnesrum som erbjuder personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar upplevelser som ska locka till aktivitet och delaktighet.
Surfplattan är gömd bakom gardinen i rummet. Det förstärker upplevelsen att det är kroppen som styr, att tyngden från armar och ben skapar musik och bilder på väggarna. Innanför de mjuka draperierna öppnas olika sagovärldar, döpta efter de olika elementen. Jord, vatten, luft, eld som känns i kroppen. Det gungar, vibrerar och låter. Eller rättare sagt. I varje rum finns en Ipad med olika appar som via fiberoptik trollar fram effekterna. - För att utveckla våra multisensoriska miljöer har vi bland annat tagit hjälp av interaktionsdesigner från Certec på Lunds tekniska högskola, berättar musikterapeuten Linn Johnels.
Skimrande bollhav - teknologi
I Eldorados skimrande bollhav är det svårt att greppa att det bara är tio år sedan den första Iphonen lanserades och vi begåvades med nyordet app. Att säga att teknikutvecklingen har exploderat under senaste decenniet är en underdrift – numera används den digitala tekniken inom i princip alla områden. Särskilt inom vård och omsorg är uppfinningsrikedomen stor, fast vi inte ser så mycket av den ännu. Fortfarande är antalet robotar inom vården lätträknade, och trots att möjligheten finns så ersätter vi knappt något av läkarnas arbete med artificiell intelligens. - Men nu står vi inför stora demografiska utmaningar med en åldrande befolkning som ska tas omhand av allt färre i arbetsför ålder, säger Anders Ekholm som är vice vdpå Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Med andra ord måste vården och omsorgen bli effektivare för att möta det växande behovet. Och det enda sättet att öka produktiviteten när personalen inte räcker till är mer teknologi. Fler robotar som gör okvalificerade sysslor i hemtjänst eller på äldreboende till exempel, som hjälp vid mat och toalettbesök. Men också röststyrda moduler som kan påminna om medicinering, rutiner eller lämna ut efterfrågad information. - Ju mer avancerad tekniken blir desto enklare blir den att använda. Samtidigt har människors motstånd mot teknologi minskat, säger Anders Ekholm.
Hjälp på toamed robot
Att robotar inom vården skulle leda till ett ”omänskligare” samhälle håller Anders Ekholm inte med om. När äldre personer har fått välja mellan att assisteras vid matbordet av en maskin eller människa, har 80 procent av dem valt en robot. De allra flesta vill vara självständiga i så hög utsträckning som möjligt, och en apparat gör dem mindre beroende av andra människors hjälp. - Använder du läsglasögon? Funkar det, eller skulle du hellre vilja att någon kom hem till dig och refererade tidningen eller följde med till restaurangen för att läsa upp menyn, undrar Anders Ekholm. Han menar att det bara handlar om vanor och att vi inte ifrågasätter gamla hjälpmedel som ”alltid” har funnits. Läsglasögon och hörapparater ser vi som självklarheter, medan dusch- och toarobotar upplevs som suspekta. - Besöken i badrummet är ju väldigt privata och de flesta vill sköta sina bestyr där ifred. Majoriteten föredrar en automatisk lösning framför att umgås med andra på toaletten, säger Anders Ekholm. I framtiden kan också diagnosticering av allvarliga sjukdomar ske via digitala system som har bättre precision än fysiska läkare. Troligen kommer vi även att kunna skriva ut medicin och hjälpmedel till oss själva. - Och antagligen skapas nya kombinationsyrken i sinom tid, som till exempel robotfysioterapeuter. Då kan fysioterapeuterna jobba ihop med systemet, säger Anders Ekholm.
Artificiell intelligens
Morgondagen behöver med andra ord mötas med öppna ögon om alla ska få tillgång till vård. Antagligen kommer vi också att tvingas ställa gamla föreställningar på ända. Kanske måste vi även omdefiniera begreppet personlig integritet? Numera har de flesta av oss accepterat att våra liv kartläggs i detalj på nätet via sökmotorer och sociala medier. Däremot är det fortfarande känsligt – och olagligt – att samköra register mellan olika myndigheter och aktörer inom vård och omsorg. - Det som kan få avgörande betydelse inom välfärdsteknologi är när vi kan använda oss av artificiell intelligens för att identifiera riskgrupper och olika sjukdomar hos människor, säger Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Sjukvårdssystemet utgår från att folk själva ska ta kontakt med vården om de är sjuka – inte tvärtom. Men ponera att alla register ”samarbetade” med varandra, då skulle vården kunna signalera innan någon blir allvarligt sjuk.
Mattor och bollar fylls med liv
Om en persons sjukdomshistoria, oavsett vilka vårdinrättningar hen har besökt, kunde samköras med till exempel kommunens data, skatteverkets och kriminalvårdens register så skulle datorerna kunna dra sina egna slutsatser. - På det viset skulle vårdpersonalen kunna identifiera människor som riskerar att drabbas av depressioner eller annan psykisk ohälsa till exempel. I stället för att invänta att personerna hamnar i akutsjukvården, kunde vården ha en uppsökande verksamhet, säger Karim Jebari. I sinnesstimulerande miljöer, som Eldorado i Kallebäck, har den holländska metoden Snoezelen, som introducerades på 1970-talet, varit inflytelserik. Idén bakom upplevelserummen är att skapa förutsättningar för samspel i en trygg och uppmuntrande miljö. Arbetet har varit framgångsrikt i 40 år, men fått en ny dimension på 2010-talet. Dagens teknik och interaktiva möjligheter har fyllt bollar, kuddar och mattor med liv. Musikterapeuterna Linn Johnels och David Vessby visar upp Eldorados senast tillskott, rymdrummet. David smygtrycker på en av Ipadens ikoner och magin är där på nytt. Rymdskepp far över en stor tv-spelsduk, fyrverkerier sprakar och marken skälver under fötterna. - Våra rum har varierande syften och tilltalar olika människor. Det mest populära rummet är Luftrummet. Det är vitt, avskalat och vackert, säger Linn Johnels.
Fakta: Välfärdsteknologi ”Välfärdsteknologi är kunskapen om välfärdsteknik, digital teknik som kan användas för att öka delaktighet, självständighet, aktivitet och trygghet för personer med funktionsnedsättning.” Myndigheten för delaktighet. Exempel:
- Tillsyn på natten via webbkamera, istället för besök av hemtjänsten.
- Mobila trygghetslarm med GPS, så att äldre kan lämna hemmet och ändå kunna larma om de faller.
- Mobil röntgen som transporteras ut till patienter i hemmen.
- Robotdjur härmar vanliga sällskapsdjur, vilket ska ge trygghet åt personer med demens.
- Kommunikationsrobotar, ger äldre möjlighet att kommunicera med personal och anhöriga på distans.
- Sömnrobot, en mjuk kudde som ”andas” som en människa och ska hjälpa personer med sömnsvårigheter.
