Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Charlie Eriksson är van att berätta sin historia. När han kom på fötter efter sitt sista självmordsförsök grundade han en informationssajt som har fått mycket uppmärksamhet.
Charlie Eriksson är van att berätta sin historia. När han kom på fötter efter sitt sista självmordsförsök grundade han en informationssajt som har fått mycket uppmärksamhet.

Charlies resa från ångest till ett liv

När Charlie Eriksson mådde som sämst gjorde han flera allvarliga självmordsförsök. Läkarna ställde diagnosen panikångest och depression. Nu berättar han sin historia för att belysa psykisk ohälsa.

Ångesten var så stark att den lamslog hela hans system. Han hällde ut de rosa och vita tabletterna i en hög på bordet. Resten av kvällen för fyra år sedan minns Charlie Eriksson bara brottstycken av. 
– Polisen hittade mig i hamnen i Kalmar och körde mig till sjukhuset. Därefter är det mesta svart, berättar han.
Läget var kritiskt och läkarna förberedde Charlies föräldrar på att sonen troligen inte skulle överleva. Han kunde inte andas eller syresätta sig själv och flyttades till en intensivvårdsavdelning med full bevakning.
– Det var som om hela min kropp stängdes av, berättar Charlie.

Vi möter Charlie Eriksson i en foajé till ett hotell i centrala Göteborg. 
Det är en mässa i stan och folk stressar radiostyrt förbi. Charlie slänger däremot avspänt sin gängliga kropp i en av sofforna. Han har gjort en lång resa sen den där kvällen han fyllde sin hand med piller och svalde dem i ett enda drag. 
– Jag är samma person som då, men jag har bytt hela mitt levnadsmönster och mina värderingar, säger han.

Charlie är van att berätta sin historia. När han kom på fötter efter sitt sista självmordsförsök grundade han informationssajten Aldrig ensam som har fått mycket uppmärksamhet. Facebooksidan har över 100 000 följare och armbandet med pärlor som bildar orden ”aldrig ensam” har blivit en viktig symbol för psykisk ohälsa. Charlie Eriksson har dessutom blivit en uppskattad föreläsare och fått flera priser för sina insatser. Nu ger han även ut en bok, baserad på sina erfarenheter.
– Under min sjukdomstid letade jag ständigt efter information på internet om depressioner och panikattacker. Nu har jag skrivit boken jag själv hade velat läsa när jag blev sjuk, säger han.
Charlie drömde om att bli företagsledare och började läsa ekonomi som 22-åring. Han hade höga krav på sig själv när det gällde studier, jobb och träning. Livet lekte och framtiden såg ljus ut.
Ända tills han fick sin första panikattack.
– Min andning blev snabbare, hjärtat slog och jag grät okontrollerat. Jag trodde att jag skulle dö, berättar han.

I boken som bär samma namn som informationsprojektet Aldrig ensam återger Charlie händelserna i kronologisk ordning. Från den första panikattacken i maj 2013 till den femte och sista attacken som höll på att kosta honom hans framtid.
Varje kapitel kommenteras av psykiatern Ullakarin Nyberg som förklarar vad som händer i Charlies huvud och kropp.
– Efter den första händelsen körde jag på för fullt igen. Jag visste knappt vad psykisk ohälsa var, än mindre trodde jag att det kunde drabba mig. Sen fick jag nästa panikattack.
Genom hela Charlies sjukdomsförlopp har hans familj funnits vid hans sida, men de flesta av hans vänner märkte ingenting. Fortfarande var han den glada, sociala killen utåt, trots att det emellanåt var oerhört psykiskt påfrestande. Han skaffade sig olika strategier för att klara umgänget och skolan.
– I dag är det så viktigt att prestera och man pushar varandra på sociala medier. Där kan man läsa alla framgångssagor och jämföra sig med andra dygnet runt.

Det var först när han blev inlagd på en psykiatrisk klinik efter sitt sista självmordsförsök som han på allvar började omvärdera sin tillvaro. Han lämnade studierna och blickade in mot sig själv. Vad var det egentligen som var viktigt i hans liv?
– Jag gick på behandling i ett år och fick samtalsterapi, kognitiv beteendeterapi, kbt och mediciner. Men den stora skillnaden var när jag bytte livsstil, säger han.
De gamla karriärplanerna har Charlie lagt på hyllan, i stället har han blivit bra på att göra ingenting. När han tidigare kände behov av att skissa på en affärsmodell om han fick en timme över, kan han nu ligga och slösurfa i soffan eller titta på tv-serier. Utan att få dåligt samvete för att han inte ”presterar”.
– Jag arbetar med projektet Aldrig ensam, håller i webbshopen och föreläser. Det viktigaste för mig är att jag har kontroll över min tid, och jag kanske jobbar två timmar om dagen i snitt. Jag har fått balans i livet och känner en motivation i allt jag gör, avslutar han.

Svenska ungdomar mår sämre än andra unga i Europa

Att våra ungdomar mår allt sämre är ingen nyhet. Antalet unga i åldern 10 till 19 år som får antidepressiva läkemedel har fördubblats under de senaste tio åren och siffran över antalet självmordsförsök bland unga stiger. Varje år försöker ett par tusen ungdomar i åldersgruppen 15 – 24 år avsluta sina liv – och omkring 270 av dem lyckas.
– Det här är en mycket oroande utveckling och en politisk utmaning. Vi måste bli bättre på att fånga upp de unga i tid, säger Ullakarin Nyberg, psykiater och självmordsforskare och ordförande i Svenska Psykiatriska föreningen. 

I övriga EU-länder är tendensen den motsatta. Antalet självmord bland unga sjunker stadigt och den psykiska ohälsan minskar. Det är i princip bara Sverige som sticker ut.
– Det finns ingen enskild orsak till att det ser ut så här. Det är mycket som talar för att ungdomar känner sig som pressade från alla möjliga olika håll, säger Ullakarin Nyberg.
Många unga upplever utanförskap i ett samhälle som är inriktat på prestation. De som inte klarar att prestera på topp, till exempel på grund av ett psykiskt funktionshinder, riskerar att fastna i sjukskrivningar och arbetslöshet. Samtidigt kan de dagligen jämföra sig med andras ”lyckade” fasader på sociala medier. 
– Den som funderar på att ta sitt liv kan också hitta likasinnade på nätet. Där diskuteras olika självmordsmetoder och ungdomar inspirerar varandra, säger Ullakarin Nyberg.

Hennes inställning till internets påverkan är kluven. För samtidigt som pressen ökar på ungdomarna genom den ständiga exponeringen, är det också den här vägen många av dem hittar hjälp. Det är vanligt att unga träffas genom olika forum och chattrum där de kan prata av sig tillsammans med andra i samma situation.
– Nästan alla som överväger självmord kommunicerar sina tankar på något sätt. Men kommunikationen kan vara mer eller mindre tydligt, säger psykiatern.

När ska jag söka hjälp?

  • Om du misstänker att du är deprimerad.
  • Om du får akuta självmordstankar. 
  • Om du eller någon annan påbörjat eller är på väg att begå självmord ska du ringa 112 direkt.
  • Om du får ångestbesvär som hindrar dig från en bra vardag. 
  • Om du misstänker att du har en ätstörning.
  • Om du börjar skada dig själv och inte klarar av att sluta på egen hand.
  • Om du har tvångstankar som ger dig oro och ångest.
  • Om du är uppvarvad, hypoman eller manisk.
  • Var ska jag söka hjälp?

  • Vänd dig till din vårdcentral, din lokala psykiatriska mottagning eller en psykiatrisk akut eller jourmottagning. 
  • Det finns också speciella ätstörningsmottagningar.
  • Du kan också ringa 117 och fråga vilka verksamheter som finns där du bor.

Källa: Ullakarin Nyberg, psykiater och självmordsforskare och ordförande i Svenska Psykiatriska föreningen, i boken Aldrig Ensam.

Mest läst