Glömsk – eller bara stressad?
Vardagsglömskan gör sig pinsamt påmind i kassan, när bankkortet glömts kvar i bilen. För att inte tala om alla nycklar som ständigt hamnar på oväntade platser.
Men var går gränsen mellan normal glömska och begynnande demens?
All glömska är inte demens – i stressiga situationer är det helt normalt att glömma. Att stress och sömnbrist skapar glömska, sämre närminne och minnesluckor är ett välkänt fenomen. Stressen skapar okoncentration, och här är bästa boten att vara mer närvarande i nuet. Och vid ett normalt åldrande kan minnet försämras lite.
Demens, däremot, handlar dessutom inte bara om glömska, enligt Svenskt demenscentrum. Även andra intellektuella förmågor försämras. Du får exempelvis allt svårare att lösa problem, ta in ny information och dina mentala förmågor börjar begränsa vardagen och ditt sociala liv.
Nu visar dessutom ny forskning att hjärnan tycks ha förmåga att kunna glömma, det vill säga sudda ut onödig inlärning, för att spara på energi.
En forskargrupp på Lunds universitet visar hur detta kan gå till. Djur har i tester lärt sig att förknippa en ljussignal och en ljudsignal med en luftpuff mot ögat. Snart lärde de sig blinka för att undvika luftpuffen så snart de hörde ljudet eller såg ljuset. Men om ljud och ljus kom samtidigt, blev inlärningen sämre – två stimuli gav alltså sämre resultat än ett.
Germund Hesslow, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, tror att anledningen är att hjärnan vill spara på energi genom att helt enkelt skippa onödiga associationsbanor, även om den glömska som blir följden oftast bara är tillfällig.
–Luftpuffen är en artificiell situation, men hjärnan beter sig likadant i väldigt många andra sammanhang, säger Germund Hesslow, som menar att mekanismerna troligen är desamma i den mänskliga hjärnan.
I en tidigare studie har han och hans kollegor även sett hur vissa nervceller som stänger av inlärningen aktiveras när hjärnan lärt sig en viss association tillräckligt bra. Det är som att hjärnan signalerar att nu räcker det, nu kan jag det här.
Germund Hesslow tror att forskningsresultaten kan vara intressanta inte bara för hjärnforskare utan även för psykologer och pedagoger, inte minst i undervisningen. Om man känner till mekanismerna där hjärnan suddar ut onödig information, vet man också hur man ska undvika att aktivera dem.
–Man ska inte behöva fästa uppmärksamhet på för många saker samtidigt, säger Germund Hesslow och exemplifierar med en elev på en bilskola:
–När du ska lära dig backa genom att både titta i backspegeln och lyssna på backvarnare är det risk att hjärnan undertrycker den ena signalen. Här är det i stället bättre att träna på en signal i sänder.
På Svenska minnesförbundet ser man minnesträning som utomordentlig konditionsträning av hjärnan. Den inte bara påverkar vårt lärande utan också hur vi mår och hur vi ser på våra hjärnor. Därför vill man göra minnesträning till en folksport, så att alla som vill ska kunna lära sig träna sin hjärna.
–Inte minst för skolelever – hjärngymnastik borde vara lika självklar som vanlig gympa. Vi vill att kunskap om hur hjärnan fungerar och förmåga att träna den ska vara en del av skolsystemet, säger Idriz Zogaj, ordförande i Svenska minnesförbundet.
–Barn med ADHD är bland de mest intelligenta jag sett. Deras hjärnor har helt enkelt tråkigt i skolan!
Med hjälp av minnestekniker kan vem som helst lära sig vad som helst, hur mycket som helst – och dessutom ha kul under tiden, säger han.
–Då blir 20 spanska glosor jättelätt. Och det fungerar likadant när det gäller siffror.
Men det finns oändligt mycket större möjligheter. Du kan lära dig att memorera en kortlek genom att bara se på den en gång. Lära dig hela periodiska systemet på en timme. Eller kanske, som Sveriges bästa minne, lära dig 5040 binära tal på trettio minuter.
–Det handlar helt enkelt om studieteknik, och inte minst därför vill vi ha med det i undervisningen. Det är extremt enkla tekniker, men man måste träna, säger Idriz Zogaj.
Så hur gör man?
–Arbetsminnet är det minne vi använder i nuet, när vi exempelvis pratar med någon. Men det vi lägger i arbetsminnet glömmer vi lätt bort. Genom minnestekniker har det visat sig att man kan koppla förbi arbetsminnet och således öka sin koncentrationsförmåga och sitta en timme koncentrerat och bara lära sig.
Enklaste knepet är att repetera.
–Då förstärker du nervbanorna, och hjärnan förstår att det är viktigt. Det går lättare att fokusera om man gör associationer, visualiserar, målar bilder eller gör en rolig historia av informationen du vill lära dig. Göteborgshumor funkar alldeles utmärkt. En del ser på detta som korvstoppning, men det är i själva verket bara extremt avancerad hjärngymnastik.
Idriz Zogaj hävdar att vi alla kan träna upp våra hjärnor, såvida de inte är skadade.
–Alla har förmåga att lära sig, men de flesta får inte lära sig att använda hjärnan på ett optimalt sätt, så som vi får när det gäller kroppen. Men kan du det, kan du minnas mer än du trott var möjligt.
Själv använde han sig av tekniken när han skulle lära sig spela piano:
–Det gick jättesnabbt. Jag gjorde bara om noterna till siffror.
