Det är över hundra år sen läkare upptäckte att en viss sorts diet kunde lugna hjärnaktiviteten hos patienter med epilepsi. Metoden som används än idag, bland annat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, går ut på att nästintill utesluta kolhydrater och minimera intaget av protein. Kvar blir en fettmaxad kost som försätter kroppen i ett visst metaboliskt tillstånd, vilket kan påverka symtomen från epilepsin. Det är dock inget man ska testa på eget initiativ.
Men kunskapen om den ketogena dieten används också för andra syften. Att försätta sin kropp i ketos har blivit en både populär och ganska extrem bantningsmetod.
- Ketos är samma tillstånd som man hamnar i vid svält. Levern bildar ketoner vilket är bevis på att kroppen förbränner fett istället för kolhydrater, förklarar Jonas Bergqvist, som är legitimerad sjukgymnast och funktionsmedicinsk terapeut vid Paleo Institute i Stockholm.
Mycket få kolhydrater och mycket fett. Dieten känns igen från de senaste årtiondenas omstridda bantningskurer, Atkins och LCHF (low carb, high fat). Den ketogena dieten kan liknas vid en strikt variant av samma idé.
- En skillnad är att man är mycket mer restriktiv med protein för att optimera mängden ketoner i blodet, säger Jonas Bergqvist.
Ketoner låter som något nytt hitte-på i bantningsdjungeln, men faktum är att de är mätbara både i blodet och urinen och anges i mmol/l, millimol (enhet för substansmängd) per liter. Vid normalkost har en människa ungefär 0,3 mmol/l i blodet och äter hon inte överhuvudtaget kan värdet stiga till 5 mmol/l.
Höga värden av ketoner ger de bästa förutsättningarna för att går ner i vikt, men vid fasta händer andra saker i kroppen. Hjärnan signalerar svält och drar ner på ämnesomsättningen för att spara på energi.
- Men vid dietketos är man mindre hungrig vilket gör att ämnesomsättningen upprätthålls trots att halterna av ketoner stiger, säger Jonas Bergqvist.
Dieten går i första hand ut på att plocka bort de allra flesta kolhydraterna ur kosten. Mjölkprodukter, bröd, pasta, bär, rotfrukter… Men till skillnad mot LCHF-dieten ska man även begränsa mängden protein och bara äta runt ett gram per kilo kroppsvikt per dag. Mängden motsvarar ungefär kött, fisk eller ägg i storleken av en knuten näve vid varje måltid, förklarar Jonas Bergqvist.
- Istället äter man generöst med fett vilket gör att man blir mätt på ett annat sätt, vilket jag tycker minskar suget efter mat och sötsaker, säger han.
Enligt Jonas Bergqvist finns det inga studier som visar på risker med att leva långa perioder i ketos, men för säkerhets skull rekommenderar han ändå att göra temporära avbrott då och då. Det kan till exempel vara ett problem att få i sig alla näringsämnen som kroppen behöver, så det är viktigt att ”veta vad man gör” om man vill ändra sin kosthållning drastiskt.
- Men de allra flesta äter en ketogen kost under några månader för att sen göra ett uppehåll under en tid. Därefter börjar de om med dieten igen, säger han.
Den främsta invändningen mot dieten är att den inte är särskilt social. Det blir helt enkelt tråkigt att inte äta samma mat som den övriga familjen eller att inte kunna hänga med vännerna på middag ute på krogen. Kosthållningen är så pass begränsad att de flesta inte står ut någon längre tid, säger Ola Wallengren, som är dietist och forskar inom nutrition på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har själv testet dieten under flera perioder, som mest under sju veckor.
- Jag var väldigt välmotiverad och inställd på att jag skulle orka, men jag tyckte att det var ganska plågsamt, erkänner han.
Effekten av dieten, som Ola Wallengren upplevde den, var att han kände sig mindre hungrig än han brukade. Men också att han blev väldigt trött och närmast apatisk, berättar han.
- Det var också svårt att upprätthålla intensiteten när jag styrketränade, säger han.
Ola Wallengren förklarar att muskelbyggande och konditionsträning på en högre nivå alltid kräver kolhydrater som bränsle. Och att den som tränar inför ett lopp eller någon annan tuff prestation, nog bör välja en annan kosthållning än just den ketogena varianten.
- Det kan eventuellt finnas en poäng i att dra ner på kolhydraterna vid en ultratävling, alltså en aktivitet som pågår under fler än fyra timmar. Då är tempot lite lägre och man håller kanske ut lite längre på en kolhydratfattig kost, funderar han.
Han ser inget hinder för att någon som är frisk provar metoden för att går ner i vikt. Med höga halter ketoner i blodet minskar aptiten, vilket gör att majoriteten av de som går på dieten äter mindre än vad de vanligtvis gör, menar Ola Wallengren.
- Det kan även finnas vissa metaboliska effekter, särskilt under den första tiden. Om kroppen bildar mycket ketoner kissar man ut en del och förlorar kalorier den vägen. Men efter ett tag anpassar sig kroppen efter dieten, säger han.
Den som vill prova på att försätta sin kropp i ketos kan uppleva en del bakslag. Alla påverkas olika när kolhydratintaget upphör. Huvudvärk, trötthet, kramper i benen, förstoppning och håravfall är vanliga biverkningar. Även kroppslukten förändras. En av ketonerna som lämnar kroppen vid ketos är nämligen acetoacetat vilket kan leda till acetondoftande andedräkt och frän svettlukt.
- Men det här är oftast en övergående fas, och minskar efter några dagar, säger Jonas Bergqvist.
Den som lever med diabetes 1 är bekant med ordet ketoacides, vilket inte ska förväxlas med ketos, menar förespråkarna. Ketoacides är ett tillstånd som betyder att kroppen har brist på insulin och börjar tillverka ketoner i rasande takt, något som kan leda till ett livshotande tillstånd. Det här kan även inträffa vid långvarig svält, särskilt i kombination med andra sjukdomstillstånd.
- Men många som är friska mår väldigt bra på kosten. De blir jämnare i humöret, får mer energi och blir av med extrakilona runt magen. Dessutom kan de bli uthålliga i löparspåret, säger Jonas Bergqvist.
Fakta: Detta är ketos
- Ketoner bildas i levern genom nedbrytning av fettsyror i en process som heter ketogenes.
- Ketoner är tre vattenlösliga syror, acetoacetat, beta-hydroxybutyrat och aceton. Tillståndet när levern tillverkar mer ketoner än vilovärdet kallas ketos.
- Ketonerna bildas i levern när det inte längre finns kolhydrater att förbränna. Då övergår kroppen, med hjälp av ketonerna, till att endast förbränna fett istället.
- I princip finns det två situationer när det här inträffar. Vid svält, då man helt enkelt inte äter tillräckligt med kalorier och vid dietketos – med ett lågt kolhydratintag, lågt till måttligt proteinintag men med bibehållet energiintag.
- De två olika tillstånden påverkar ämnesomsättningen på olika sätt. Vid svält sjunker ämnesomsättningen mer än vid dietketos, vilket har stor betydelse för viktnedgång.
Källa: jonasberqvist.se
Motsatt studie
- Två studier som publicerats 2016 och 2017 av den amerikanske forskaren Kevin Hall pekar på att det inte stämmer att kroppen förlorar fett under en ketogen diet – om man inte samtidigt minskar på energintaget (antal kalorier).
