Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/4

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ett annat sätt att bo

    Fler svenskar vill bo nära – nära vänner och familj, nära matbutiken och skolan, nära bussen. Men när städerna inte växer tillräckligt snabbt krävs nya lösningar för hur vi ska bo. Två Dagar har tittat på tre exempel som går utanför ramarna.

    Nästan en tredjedel av västsvenskarna vill flytta från sitt nuvarande boende. Helst till en större lägenhet eller villa i centrala eller västra Göteborg, enligt undersökningen Framtidens boende som gjorts på uppdrag av HSB Göteborg. Det är viktigt att ha nära till naturområden, men också matbutiker och kollektivtrafik. Slutsatsen? Det kommer att bli trångt om alla ska få plats.
    Det är inte bara i Göteborg och Västsverige som det ser ut så här. De flesta svenskarna bor i dag i kommuner där det råder bostadsbrist. Det byggs för långsamt och för lite. ”Mer stöd till hyresrätter och studentlägenheter!” säger den rödgröna regeringen. ”Färre regler för byggbolagen!” svarar Alliansen. För den som ska flytta till en ny stad för att börja studera, just fått sitt uppehållstillstånd, eller väntar tillökning i familjen, krävs en snabbare lösning. Det har gjort att alternativa boendeformer, som förr kanske mest var för de lite mer äventyrliga eller fritänkande, har börjat närma sig mittfåran.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Ett exempel är rörelsen tiny houses, som delvis uppstått som en kritik mot överdriven konsumtion, men också för dem som vill lägga mindre pengar på sitt boende och få mer över till annat. Rötterna till rörelsen finns i USA, men även här i Sverige har den börjat ta fart. Studentboenden byggs i gamla containrar (med varierande resultat), skåpbilar byggs om till husbilar, och sommarstugor blir enklare året-runt-boenden.
    Kärnan i tiny house-rörelsen är en längtan efter oberoende. I stället för att flytta in i en färdig lägenhet kan man själv anpassa sitt boende helt efter eget tycke. I en tid då fler också vill bo i andra konstellationer än kärnfamiljen – ensamma, i kollektiv, i utökade familjer – behövs en större mångfald även för andra typer av hus. Enligt HSB:s undersökning är allt fler positiva till generationsboenden och kollektivboende, och tror att behoven av den typen av boendelösningar kommer att öka i framtiden.

    Ett alternativ är byggemenskaper, alltså att ett antal personer går ihop och låter bygga flerfamiljshus. Förespråkarna menar att de husen ofta blir mer hållbara och tåliga än de som byggs av större byggherrar, eftersom den som bygger har intresse av att huset både ska vara energieffektivt och av god kvalitet. Det är en vanlig byggform i till exempel Tyskland, men i Sverige har utvecklingen gått långsammare. Sedan ett par år tillbaka har Göteborgs stad satsat på att förenkla processen för byggemenskaper, bland annat genom tomter i Vasastan och Lundby som står färdiga för grupper som är intresserade av att bygga flerfamiljshus tillsammans. Om husen blir tiny, kollektiv eller helt vanliga lägenheter återstår att se.

    Bostadsbristen tvingar hur som helst fram kreativa lösningar. Två Dagar har besökt tre exempel i Göteborg – studentparet Oskar Andersson och Mikaela Mattson från Lund som bor i ett Attefallshus i Örgryte, Samuel Rostøl som knökade ner alla sina tillhörigheter i en ryggsäck för att bo i tält året om, och bostadsrättsföreningen på Brännö som blev den första i Göteborg att kallas en byggemenskap.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.