Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Dags att rensa ut!

    I takt med att vi köper mer, behöver vi också rensa ut mer. Skulle vi må bättre av att ha mindre? Två Dagar kikar närmare på organiseringstrenden, och tipsar om de bästa ställena och tjänsterna i Göteborg för att bli av med sakerna du inte längre behöver.

    Du kanske har sett dem på sociala medier nyligen – utmaningarna som lovar oss harmoniska hem med hjälp av flerstegsprogram för att rensa ut och få ordning. Lite i taget, bit för bit, så kan ditt kaos vändas till ett under av struktur och harmoni. I alla fall är det vad många av oss drömmer om, inte minst såhär på vårkanten när många fylls av en lust att gallra, rensa och ”börja på en ny kula”.

    Brita Hahne som driver företaget Smpl - Organiserad Enkelhet ligger bakom flera Facebookutmaningar som florerat i våra flöden de senaste åren. Att tiotusentals människor lockats att vara med vittnar om den där längtan efter ordning som många av oss känner. Och det behovet tycks ha ökat i Sverige på senare år.
    – De flesta människor i dag jobbar, och jobbar dessutom ganska mycket. Jämfört med för tjugo-trettio år sedan kräver våra arbeten mer tid av oss, vilket gör att vi har mindre tid över att ta hand om våra hem. Samtidigt skapar det stress att ha oordning hemma. Det blir lätt en ond spiral, säger Brita Hahne.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Vi lever också i ett konsumtionssamhälle, i en tid då det blivit billigare att köpa nya prylar än att laga de gamla. Det gör att vi fyller våra hem med fler saker än vi behöver – och fler pryttlar än vi orkar ta hand om.
    – Många tänker inte på att varje sak som finns i hemmet kräver sin tid och omsorg. Varje sak behöver administreras och få en plats, dammas av då och då och kanske repareras när de går sönder. Att minimera antalet prylar är därför ett sätt att maximera sin tid, säger Brita Hahne.

    Hon tror att många behöver en spark i baken för att sätta igång med rensningsprojekt hemma, det kan lätt kännas övermäktigt annars. I sina utmaningar ger hon varje dag deltagarna enklare uppgifter att lösa. Det kan till exempel vara att skapa ordning i en låda i en byrå, att skapa ett hem för alla lösa prylar i hallen eller att se till att inga onödiga saker finns framme – som vinterkläder under sommarhalvåret.
    – Jag märker att många gör mycket mer än det de fått i uppgift. När de ser andras bilder i deltagarforumet inspireras de av varandra och tar sig lätt igenom den sega startsträckan. Det är det som är skillnaden mellan att bara börja städa själv och att på något vis ta hjälp utifrån, säger hon. 

    Trenden med organiserat organiserande, som man kanske kan kalla det, är ganska ung i Sverige. Men i USA är ”professional organizing” ett välkänt begrepp sedan decennier tillbaka. Det som i dag är en övergripande branschorganisation med fler än 4000 medlemsföretag, började väldigt småskaligt i ett vardagsrum i Kalifornien i slutet av 1983. Några kvinnor som alla arbetade med att hjälpa människor organisera sina hem samlades för att nätverka och utbyta idéer sinsemellan, och ur det samarbetet växte en organisation fram. Snart blev den landsomfattande och fick namnet NAPO, National Association of Professional Oganizers. Fenomenet med att anlita proffs för den här typen av tjänster har bara ökat med åren.

    Men alla tar förstås inte professionell hjälp varje gång de upplever att huset eller lägenheten börjar kännas orimligt stökiga. Att ägna en söndagsförmiddag åt att röja loss hemma tar dig långt, och den senaste tiden har en rad nya tjänster skapats som förenklar nästa steg – att göra dig av med det du inte längre vill ha kvar. I dag samlas ungefär en femtedel av alla textilier som sätts på marknaden in igen, för återvinning eller återförsäljning.

    Blocket och Tradera, som länge dominerat köp-och-sälj-marknaden, har bland annat fått konkurrens av lokala Facebookgrupper, sajter som Freecycle där användarna lägger upp saker de vill skänka bort och olika appar. Som Shpock som hjälper användarna sälja prylar till människor i sin geografiska närhet. Förutom alla loppisar, förstås.
    Företaget Sellpy som grundades i slutet av 2014 är ett annat exempel. Deras huvudkoncept är att hjälpa människor att sälja det de inte orkar sälja själva, och dela på vinsten. Allt i effektivitetens namn, alltså.
    – Det började med att jag flyttade hem från USA för några år sedan, till mitt gamla pojkrum hos föräldrarna. Jag ägnade större delen av den sommaren åt att rensa ut allt, sortera vad som skulle säljas, skänkas eller återvinnas. Men när högarna väl var gjorda kom jag ändå aldrig till skott med att faktiskt göra mig av med grejerna. Och det verkar vara ett problem som många har, säger Sellpys grundare Michael Arnör.

    Tillsammans med två vänner började han fundera över en tjänst som gjorde det lika lätt för folk att sälja saker, som det är att köpa nya.
    – Vi plockade ihop lite grejer hemifrån och sålde dem på Tradera. Då insåg vi att det verkligen finns en marknad för begagnade saker. Men att fota en pryl, skriva en bra beskrivning, lägga upp annonsen och sedan hantera transaktioner och frakt blir för många människor krångel som avskräcker.
    I dag har företaget 150 anställda och har sedan starten hanterat över en miljon prylar som svenska folket skickat in via påsar som de beställt online. Dessa hämtas sedan upp vid dörren. Sellpy har även sällskap av flera andra aktörer med samma affärsidé - att fota dina grejer snyggt, och få sålt dem åt dig för en del av vinsten. Andra sajter är Simplet, Resellify och Sellbag.

    Och visst blir det skönt att få mer plats i garderoben när man sålt av gamla prylar och kläder. Att bli mindre materialistiska gör oss dessutom lyckligare, enligt forskare. Men den riktigt stora grejen är egentligen miljövinsten. I höstas kom Naturvårdsverket med förslag till regeringen på hur en mer hållbar hantering av textilier kan uppnås. Förslagen ska styra mot lång livslängd och ökad återanvändning av textilier, och innebär bland annat att 90 procent av separat insamlat textilavfall ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas senast 2025.
    På senare år har man sett att mängden insamlade textilier som sedan sålts vidare på second hand-marknaden ökat, samtidigt som konsumtionen av nya textilier minskat.
    Det verkar alltså som att loppis- och andrahandstrenden är här för att stanna. Varför inte fira det nu direkt, med en egen vårstädning av garderoben?

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.