Samtalet börjar inte bra. Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet, påpekar att media totalt har missuppfattat själva grejen med hans senaste experiment. Nyheten kom att vinklas på att kråkfåglar är lika smarta som schimpanser – men det var inte det som var det centrala.
– Det intressanta var att korpar, precis som människoapor, har en basal motorisk impulskontroll, men det var inte så det framställdes i medierna. Vår forskning går inte alls ut på att visa att vissa djur är smartare än andra. Det handlar inte om några intelligenstest, säger Mathias Osvath.
Nej, det anmärkningsvärda med experimentet var att ytterligare en pusselbit kunde läggas till förståelsen av hur komplext tänkande uppstår i naturen – just sådana saker som kognitiva zoologer sysslar med.
Men innan vi ger oss in på nervceller och fågelhjärnors konstruktion behöver vi backa bandet för att få några exempel på vad kråkfåglar, till skillnad mot många andra djur, klarar av.
Det första exemplet kommer från Tokyo. Där har kråkor kommit på ett sätt att knäcka hårda nötter. De släpper nöten vid ett trafikljus, en bil passerar och vips är skalet krossat. Kråkorna har också klurat ut att det är riskfritt att hämta nöten när det är grön gubbe.
Det andra exemplet svarar de kortnäbbade kråkorna i Nya Kaledonien för. De har lärt sig att tillverka verktyg för att bland annat fånga en speciellt näringsrik larv som gömmer sig nere i en djup stam. När kråkan sticker ned en stjälk i stammen retas larven att knipsa tag om stjälken så att den följer med upp. Nyakaledonienkråkorna kan också tillverka krokar av törnekvistar, eller av kvistar där de behåller en klyka i botten formad som en krok.
Det tredje exemplet känner många pimplare till. De har sett kråkor dra upp betet genom att i etapper dra i och ställa sig på fisklinan för att den inte ska åka tillbaka ner i vaken.
Men inte nog med det. För att komma åt större firrar har kråkorna lärt sig vänta tills det nappar.
Kråkfåglar kan alltså tänka ut lösningar på problem, använda verktyg, dra slutsatser av vad som händer, planera framåt och anpassa sitt beteende till nya förhållanden.
Men hur kan det komma sig att djur med så förhållandevis små hjärnor har ett så komplext tänkande, en så avancerad kognition?
Länge trodde man att intelligensen var direkt avhängig hjärnans storlek – ju större hjärna desto smartare. Nyligen insåg emellertid forskarna att allt inte hänger på storleken.
För 320 miljoner år sedan delades evolutionsträdet i två parallella grenar, en som ledde till däggdjuren och en till fåglarna, men fågelhjärnan är helt annorlunda uppbyggd.
– Det handlar bland annat om det här med antalet nervceller, neuron, vilket är en nyhet som borde ha fått mycket större uppmärksamhet. En fågelhjärna har till exempel fyra gånger så mycket neuron per volym som ett vanligt däggdjur, och dubbelt så mycket som oss primater. Gråsparvar har lika mycket neuron som en katt, det är därför de är så smarta, säger Mathias Osvath.
Rönen intresserar forskare inom discipliner som kognitionsvetenskap, genetik och neurobiologi. Mathias Osvath tror att de kommer att få stora konsekvenser framöver.
– Om vi tittar på alla däggdjur, fiskar, fåglar och amfibier bör vi så småningom kunna förstå hur allting hänger ihop. Det är den stora grejen inom den evolutionära neurovetenskapen just nu, att undersöka var det finns flest neuron, hur stora de är och hur kopplingarna i hjärnan ser ut. Och deras resultat måste hela tiden sättas i samband med vår typ av kognitionsstudier, säger han.
Neurontäthet är nämligen inte hela förklaringen. En korphjärna har till exempel lika mycket neuron som en makak men klarar sig ändå mycket bättre i många kognitiva tester. Sannolikt handlar det om själva hjärnstrukturen, men dit har alltså vetenskapen inte kommit än.
I stället pratar Mathias Osvath vidare om kråkfåglar i allmänhet och korpar i synnerhet. På sin gård i Brunnslöv, tre mil öster om Lund, har han sedan många år ett korphägn. Där kommer han fåglarna nära och kan studera deras sociala intelligens, en av de faktorer som han tror gör korpar extra klipska.
– De ägnar sig åt tröst, försoning och avancerade lekar. De förstår att andra har intentioner och känslor som styr dem och är experter på sociala hierarkier. Och de lär sig nya saker blixtsnabbt, säger Mathias Osvath.
Hypotesen är att det krävs extremt mycket tankekraft för att hela tiden förhålla sig till samspelet i en grupp där man känner identiteten och personligheten hos övriga gruppmedlemmar.
Korpar lever i grupp tills de är ungefär sju år gamla, därefter bildar de livslånga par men har fortfarande ett stort nätverk och samarbetar om de till exempel behöver fajtas med en havsörn.
– De kommer ihåg varandra hur många år som helst och har koll på vars och ens egenskaper. Om de hittar ett as att kalasa vet alla genast vem som är chef – även om de inte har träffats på månader, säger Mathias Osvath.
En annan tänkbar förklaring till korpars och andra kråkfåglars komplexa tänkande är att de är allätare – generalister.
I allmänhet har bytesdjur, som blir jagade, små hjärnor och jägare något större, medan de som både kan jaga och äta bär har störst hjärnkapacitet.
Genom att lära sig av omgivningen vad de kan äta och hur de får tag på födan blir allätare oerhört flexibla.
Korpar har till exempel lärt sig att överleva såväl på Grönland som i Afrikas heta öknar.
– Det finns många skäl att vara imponerad av kråkfåglar, inte minst att de ger de här enorma perspektiven på hur kognitionen påverkar evolutionen. Naturen är stor, säger Mathias Osvath som härnäst bland annat ska ge sig på att studera fåglarnas närmaste släkting – krokodilen.
FAKTA: Korpar
- Mathias Osvaths kollega vid universitet i Wien har upptäckt att korpar har en så kallad ”theory of mind”. Det är något som forskare har debatterat i 40 år men som är ytterst svårt att påvisa hos djur. Förenklat innebär det att korpar förstår att det är andra varelsers mentala tillstånd som ligger bakom deras handlingar. De kan, så att säga, lösa problem genom att läsa av andras beteenden utan att själva behöva förstå beteendet.
- Korpar spelar en central roll i många legender. Inom den nordiska mytologin sände Oden varje morgon ut sina korpar Hugin och Munin i världen för att samla in information och bland vissa nordamerikanska indianfolk sågs korpen som världens skapare.
- I Sverige finns åtta kråkfågelsarter: kaja, korp, kråka, råka, skata, nötkråka, lavskrika och nötskrika. Totalt i världen finns det över 120 arter.
