Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/7

Stadens odlare vinner mark

Mängder med mat från egen jord, gemenskap och en tanke om ett mer hållbart samhälle. Stadsnära odling täcker in många önskningar och fortsätter att intressera allt fler.

Det är skördetid vid korsningen Framnäsgatan-Fridkullagatan. Ett åttiotal personer har tillgång till de eftertraktade 47 odlingslotterna, en del av kommunens satsning på stadsnära odling. Numera finns ett tjugotal liknande odlingar i stor-Göteborg.
– Det går att få ut otroliga mängder mat på en liten yta. Många kilo squash, morötter, vitlök, lök, potatis, jordärtskockor etcetera. Eller så kan den som vill plantera fullt med blommor, säger Hannah Zindseni, en av odlarna.
Joakim Eneland sitter på huk under vinbärsbusken med ståtliga vackert gulblommande jordärtskockor vajande som plymer över sig. Han drar upp morötter och kålrötter ur jorden, försiktigt, en efter en. Rötterna är i varierande storlekar, från små, små smala till större knotiga.
– De flesta är mindre, påpekar han. Det gör inget. Odlandet är härligt och det viktigaste är den sociala biten, att träffa alla som rör sig här i området, både de som odlar och de som bara tycker att det är fint att vara här. Ibland kommer de ut från äldreboendet och sitter i rullstol här en stund. Gemenskapen med andra känns väldigt bra, säger Joakim.
Han räcker de ätliga rötterna till hustru Emelie som inte själv kan krypa omkring eftersom hon är i nionde månaden. Hon placerar dem i en fin rad på gången av gräs mellan lotterna. Där ligger redan en radda med stora glänsande röda rabarberstjälkar. Estrid som är ett och ett halvt år gör sitt bästa för att hjälpa föräldrarna. På sin väg i djungeln som odlingslotten är för henne, får hon milda förmaningar att inte trampa ner ett eller annat.
– Då växer det inte och vi kan inte äta de goda grönsakerna, säger föräldrarna.
I våras satte Emelie och Joakim franska potatissorter och förra gången de var här grävde de upp de första franska gourmépotatisarna, Amandine.
– De var goda, konstaterar Emelie.

Inflyttningen till städerna, den dåliga folkhälsan och fattigdomen under 1800-talets senare del var upprinnelsen till stadsodlingen. Utbyggnaden eskalerade under de båda världskrigen, eftersom livsmedelsförsörjningen var knapp. Allteftersom staden växte kom odlandet att flytta till utkanterna och de förut centrala koloniområdena, som Burgården, Härlanda och Gamlestaden, användes istället till bostäder. På senare år har odlingen närmat sig stadskärnan igen. I takt med klimatförsämringen och en önskan om ett mer hållbart samhälle odlas det nu lite överallt till och med på asfalten i Frihamnen och på hotell- och restaurangtak.

Ett tiotal personer arbetar i sina land och så ser det ut under säsongen. Trots regntunga skyar och ett lätt duggregn är den här augustikvällen inget undantag. Asha Devi från New Dehli har en lott som är som ett svenskt Indien. Här växer jordgubbar och kikärtor, vanliga ärtor, ursvenska kålrötter och indiska bönor och örter som inte har något svenskt namn, men som används likt spenat i maten. Asha kom till Göteborg 2004, driver en klinik med Ayurvedisk medicin i Masthugget och ser till odlingslotten varannan dag. När hon är i sitt andra hemland Indien hämtar hon nya fröer.
Asha tar med sig kikärterna och bönorna till Hannah Zindseni, Ida Rosell och de andra som sitter vid parkbänken under poppeln, som fungerar som ett naturligt regnskydd.
– Innan jag såg dina kikärtor trodde jag inte att de gick att odla i Sverige, säger Hannah, tar bort skalet och smakar på de små ärtorna.
– Men vad goda och söta de är! säger hon.
– Kikärtorna blir lite mindre här än i Indien, men jag brukar koka dem, när de är så här gröna med masalakryddor och använda dem tillsammans med paneer, den indiska färskosten, säger Asha.
– Det här är det som är så fantastiskt med att ha odlingslotter. Vi delar med oss av både idéer, plantor och ibland recept. Vi lär oss hela tiden, säger Hannah.

Stadsnära odling är en del i ett långsiktigt miljöarbete som ska utveckla staden mot större hållbarhet. Bostadsodlingarna har vuxit fram sedan 2012 på många olika platser i Göteborg, bland annat i Gamlestaden, Backa Röd, i Högsbo, Guldheden, Angered, Majorna och i Redbergsparken. Just nu anlägger Fastighetskontoret och Park-och Naturförvaltningen ett nytt område i Gårdsten, som blir klart våren 2018.
Hannah Zindseni är trädgårdsutbildad och har varit med nästan hela tiden som den fyra år gamla Johannebergs odlarförening har funnits. Hon fick sin lott som den första som stod i kö.
– Jag kom från landsbygden till Göteborg och en lägenhet och förstod inte hur jag skulle klara mig utan trädgård. Jag åkte på stadsodlingssafari 2012 och fick reda på vad som var på gång i stadsdelarna. En dag såg jag en lapp på ett elskåp på Eklandagatan om en odlarförening i mitt område och tänkte att det är något för mig, säger hon.

På Hannahs odlingslott står en gammal trästol ur vilken det ska slingra sig luktärter men rådjuren har redan mumsat i sig dem, så det blev inga i år. Nu sticker istället lila bönor ut genom stolsryggens spjälor och nedanför på jorden har hon lagt en plastpåse över en zucchiniplanta för att den ska gro bättre. I Hannahs lott är det tätt, tätt med grönsaker och örter. Sammantaget med de odlingar hon har hemma på balkongen på Stuartsgatan har hon 70 olika sorters plantor. Favoriter är pepparmyntan som hon gör glass och likör av. Hon kallas också för jordgubbsdrottningen eftersom hon har så många plantor och kunnat skörda underbara söta hallonjordgubbar. Sorten marknadsförs i England som ”Strasberry” och härstammar från en sydamerikansk smultronsort.
– De är sötare och långt mer komplexa än de träiga, bleka jordgubbarna som brukar finnas i butiken. Som ett mellanting av jordgubbe och smultron.
Johannebergs odlarförening är igång året runt. Flera av odlarna odlar grönkål, spenat och vintersallad som skördas också vintertid. Hannah Zindseni vill gärna ha fler fruktträd, kanske bin och hönor.
– Mer gemensamt ägande tycker jag. När det gäller bin så sägs det att de skulle må väldigt bra här eftersom växtmiljön i staden är mer varierad och det inte finns så mycket bekämpningsmedel som på odlingsmark på landsbygden.

Fakta:
Odlingslotterna i bostadsområdena brukar vara 10 kvadratmeter stora och är populära. På de flesta håll är köerna långa för att få en odlingslott. För att skapa ett nytt odlingsområde med kommunalt bidrag behövs entusiastiska odlare, tillgång till vatten, en odlarförening som ska sköta det och en ansökan till Fastighetskontoret.

Tips för odlingslotten från Hannah Zindseni:

  1. Planera väl så att ytan utnyttjas maximalt; sätt vitlök på hösten, så att den kan skördas i juli och odla sedan något annat på den ytan, till exempel grönkål som kan skördas under vintern. Så spenat i januari för skörd i april. Den tål snö och frost bra, men inte långa sommardagar med många timmars ljus. 
  2. Odla sådant du verkligen gillar, som är roligt att bjuda förbipasserande på, som jordgubbar. Verklig lyx är att äta det varje dag i över en månad, även om de kräver sin plats hela året. Odla det som gör stor skillnad i smak mot det du köper. Jag tycker spenat, morötter, tomater gör mest skillnad.
  3. Odla inte bara för magen, utan även för ögat. Det är ljuvligt med blommor.
  4. Var inte rädd att pröva. Ibland lyckas den som aldrig odlat bättre än den med en massa erfarenhet. Jag odlar något nytt hela tiden, som jag aldrig har testat, för att det är roligt.
  5. Ingen piskar dig om det blir en massa ogräs eller om växterna torkar. Du odlar för din egen skull. Det ska inte vara en börda, något som hänger över eller stressar dig, för det är ingen tävling.
Mest läst