De första granarna huggs andra eller tredje veckan i november. I mitten av december drar sedan julgransförsäljningen igång på riktigt. Vilka är då de vanligaste gransorterna? Per Torstensson, vd på Dalby granar, guidar:
Rödgranen
– Det är den vanliga svenska julgranen som växer i våra skogar. Den har sin karakteristiska grandoft men barrar ganska fort. Den här granen är billigast, kostar mellan 200 och 400 kronor.
Kungsgranen
– En typisk Kalle Anka-gran. Den släpper inte sina barr och kräver mycket vatten samt en ordentlig fot. Kungsgranen är dyrast och kostar 400 kronor eller mer.
Blågranen
– Blågranen är stabil och tål att hänga mycket pynt i. Den har kraftiga barr vilket gör den lite vass och stickig. Vad folk inte vet är att den har en svag doft av kattkiss, vilket många så klart tycker är otrevligt. Priset ligger mellan rödgranens och kungsgranens.
Hur ska man då göra för att få en så barrfri jul som möjligt? Per Torstensson ger ett par tips.
1. Vänj granen successivt vid värme. Ställ gärna granen först på en balkong eller i garaget i någon eller några dagar innan du tar in den.
2. Änden på granen fylls med kåda. Ge den gärna en färsk snittyta innan du sätter den i vatten!
3. Vatten är viktigt. Men låt bli socker, magnecyl och andra påhitt.
– Sedan är det bara att dansa runt granen så gott man kan, avslutar Per Torstensson.
Långt innan man satte in julgranen i stugan ställdes på många håll höga kvistade granar med endast en granruska i toppen på var sida om ytterdörren eller framför gården. Det var ett tecken på att julefriden hade inträtt men det var också ett skydd mot farliga makter. Den första kända klädda granen är från 1741 och fanns på herrgården Stora Sundby i Södermanland. I slutet av 1800-talet blir julgranen mer allmänt förekommande i de svenska hemmen.
I de trånga stugorna placerades granen på en pall, på bordet eller hängdes i taket. Detta var speciellt vanligt i julgranens hemland Tyskland.
Enklare granar kläddes med ätliga prydnader som äpplen, russin, nötter och pepparkaksfigurer. Stora marknadskarameller och hemtillverkade girlanger av silkespapper hängdes gärna i de lite större granarna. Hade man råd köpte man glittergirlanger och flaggor, både svenska och utländska. I de fina hemmen ingick granen som en del i inredningen och ansågs visa herrskapets estetiska sinne och dyrbara smak.
Källa: Nordiska museet.
