Det är juli och högtryck i loppislador och på antikauktioner. Kanske beror det på vädret. Kanske beror det på att vi känner oss miljömedvetna när vi återanvänder gamla grejer och duktiga när vi köper saker till låga priser.
Det senaste decenniet har intresset för att handla gamla saker ökat enormt. Det har gjort det svårare att hitta dyrgripar och priserna har skjutit i höjden. Men det är ändå värt att hålla drömmen vid liv.
- Ja! Det går fortfarande att fynda. Men då måste man ha tajming, säger inredaren och antikälskaren Marie-Louise Douglas, författare till boken Med känsla för antikt.
Vad är fynd?
Men först ska man kanske fundera på vad man själv menar med fynd. Det är inte alltid priset som är avgörande.
- Det händer att folk kommer hem med saker som de trodde var gamla och i originalskick och upptäcker att de inte är det. Det gäller att vara påläst. Men tycker du om ditt köp så spelar det ingen roll. Då är det helt okej. Att handla med hjärtat är inte så dumt som det kan låta.
Rätt tidpunkt
Sedan är det viktigt att tänka på var och när man ger sig ut för att fynda. Hos en antikhandlare gör man ett säkrare köp. Där är möbeln oftast i gott skick, kanske finns en känd historia, så kallad proveniens, och det går att få äkthetsintyg. Ibland finns det till och med ångervecka.
Loppisar och bondauktioner är mer osäkra men kan å andra sidan kännas mer spontana och vara ett nöje i sig. Och så är det tidpunkten.
- Enkla knep som att tänka på när på dagen du ger dig in i en nätauktion, eller vilken tid du anländer till gårdsloppisen, kan vara avgörande. Är du först på gården är det inte utplockat. Är du ute på nätet på morgonkvisten kan du hitta godbitar innan andra vaknat. Vilken veckodag det är spelar också roll.
Handla lokalt
Tillgång och efterfrågan sätter priserna, den som vill ha något lokaltypiskt gör klokt i att söka sig till ursprungstrakterna. Där finns det oftast fler exemplar och då går priserna ned.
- Mitt budskap till dem som är intresserade av att handla antikt och kuriosa är att det inte behövs massor av pengar. Tvärtom. Det är snarare att tänka ekonomiskt och ekologiskt.
Marie-Louise påpekar att det ofta lönar sig att ta en sväng till en auktion innan man köper nytillverkat på möbelvaruhusen.
- Det är där man hittar saker som har en historia och i vackert slitna material. Det är det som gör hemmet personligt. Givetvis ska man blanda med nytt, men då ska det vara saker av god kvalitet. Det är sådant som blir framtidens antikviteter, säger Marie-Louise Douglas.
Fakta: Bli ett auktionsproffs
+ Bestäm ett maxpris i förväg. Tänj bara på det om du bestämt dig för att vinna budgivningen.
+ Ha is i magen och vänta in i det sista med att slå till.
+ Tänk in föremålet i ditt hem. Passar det? Var ska det stå?
+ Varför är du intresserad? Är det stundens ingivelse eller vill du verkligen ha det?
+ Gå mot strömmen. Det som inte är inne i dag är hett i morgon. Gör det till en sport att fynda sådant som inte är trendigt, men som kan bli morgondagens dyrgripar.
+ Udda antal sänker priset. Glas som inte är dussinet fullt eller serviser som saknar delar kan du få riktigt billigt.
+ Köp med hjärtat. Faller du för en sak kan du säkert stå ut med en liten spricka eller nagg i kanten. Trasiga föremål är dock i princip värdelösa så köp dem inte för att sälja vidare. (TT Spektra)
Fakta: Värt att satsa på
+ Textilier. Linne- och bomullslakan av hög kvalitet är undervärderade.
+ Bruksföremål. Materialen som gäller är gjutjärn, koppar, tenn och mässing.
+ Ljusstakar. Kan man aldrig ha för många av.
+ Porslin. Vardagsporslin från till exempel Gefle porslinsfabrik och Uppsala Ekeby är prisvärda.
+ Konst. Tavlor och skulpturer är alltid intressant. Går ofta för låga priser.
+ Möbler. Soffor och fåtöljer brukar vara prisvärda och håller ofta hög kvalitet. (TT Spektra)
Fakta: Lärorikt på loppis
Att komma i kontakt med gamla ting är att få kontakt med seder, bruk och vardagsrealiteter från förr. Glas och porslin som man ofta hittar i fyndlådorna har mycket att berätta. Under 1800-talet var vin mer exklusivt och därmed dyrare än i dag. Detta visar sig konkret i att vinglasen var mycket mindre förr. Å andra sidan var snapsglasen större under 1700-talet än vad de är numera och därför kan de med fördel användas som öl-, vin- eller dricksglas när det ska dukas fint.
I dag dricker vi ofta kaffe i stora muggar. Det var otänkbart när kaffedrickandet spred sig i Sverige under 1700-talet, då det var en lyxvara. Små, sirliga koppar går just nu att fynda till bra pris på loppis och auktion. (TT Spektra)
