Så på våren, skörda på sommaren, riv bort allt och städa rent på hösten och börja om nästa vår. Så ser odlingsåret ut för många – men inte för Sara Bäckmo som driver Skillnadens trädgård i Småland. Hon är journalist, odlare och författare, bland annat till nyutkomna ”Vinterodling” (Roos & Tegnér). Hennes köksträdgård lever och levererar året om.
– Visst finns det gränser för vad man kan göra, man kan ju inte bända upp morötter ur den djupfrysta jorden. Men det finns en massa grönsaker som trivs på våra breddgrader även när det är kyligt, säger hon.
Låt stå
För att odla på vintern gäller det att ha god framförhållning. Det är ett arbete som pågår under hela året. På våren sås kål och rotsaker som skördas på vintern. Under sommaren, bladgrönsaker och rotsaker som ska vara skördeklara när ljuset försvinner på hösten. Och under den tidiga våren skördas det som har stått kvar över vintern.
– Vissa rotsaker, som palsternacka, svartrot, vintermorot och jordärtskocka, kan gärna stå kvar i jorden i stället för att ligga i jordkällaren. Så fort det går att gräva i marken kan man skörda. Och grönkål som har vuxit sig stor och fin under hösten kan stå kvar i landet och ge skörd under vintern.
Sårbar odling
Förutsättningarna för vinterodling varierar förstås beroende på var i landet man bor. När solljuset är borta händer det inte mycket.
–Tricket för oss alla, oberoende av var vi bor, är att dra upp grönsakerna tidigt så att de står skördeklara när ljuset försvinner. Grönkål kan stå kvar utan att skördas fast det är mörkt.
I norr är kylan förstås en utmaning, men samtidigt en faktor som gör förhållandena mer förutsägbara.
– Här i söder ruttnar grönsakerna när temperaturen stiger och sjunker och det dessutom är fuktigt, säger Sara som bor i zon 3.
Vinterodlaren måste också vara beredd på bakslag – det räcker med en maginfluensa för att allt ska gå åt pipan.
– Vintern 2016 hade jag odlat världens bädd och två pallkragar fulla med hundratals små fina salladsplantor. Sedan kom det en riktig köldknäpp i februari, som sammanföll med att familjen fick magsjuka – och allt försvann över en natt, säger hon.
Men har du flyt och det går vägen kan du skörda purjolök i november eller spenat i mars. Sara Bäckmos familj äter nästan bara egna grönsaker året om.
Flera odlingsplatser
Hon har flera odlingsplatser i sin trädgård.
– Jag använder framför allt tre platser; friland, pallkragar eller stora odlingsramar och mina två tunnelväxthus. På pallkragarna och ramarna lägger jag på lock av odlingsplast när det behövs.
På friland finns rotsaker och kål som Sara övervintrar ute. I odlingsramarna med lock finns en del bladgrönsaker som är köldtåliga, just i år vintersallat. Inne i tunnelväxthusen finns känsligare saker som asiatisk kål, sallat och bladgrönsaker.
Frö på snö
Just nu förbereder Sara för vintersådden. Det gäller att passa på innan det fryser.
– Jag har en särskild del av trädgården där solen ligger på och det är vindskyddat. Där rensar jag bort det som har odlats senast – när jorden är frusen ska det inte vara en massa mojs i vägen.
När hon har skördat det sista gräver hon ned kompost och krattar så att jordytan blir plan och går att så på. Men hur sår man när marken är frusen och snön ligger djup? Man krafsar bort snön, lägger ut sina frön och täcker med ett lager jord från en påse.
Vinterodling till trots – det Sara längtar mest efter är trots allt den tidiga våren.
– När jorden på friland tinar, potatisförrådet är slut och vi inte har så mycket rotsaker kvar, då har jag fyra meter svartrot som övervintrat ute i jorden, som väntar på mig. Den ska jag njuta av så fort det går att gräva.
Vinterskörden
• Purjolök. Välj en vinterhärdig sort och så inomhus tidigt på året. Använd växtbelysning. Flytta ut i växthus när frostrisken är över. Låt purjon växa på friland hela sommaren och hösten – plantera om i hinkar när kylan kommer så den inte fryser fast i marken. Skörda under vintern.
• Grönkål. Stora plantor klarar sig bättre i kylan än små. Så inomhus på vintern, plantera ut i april–maj (i zon 3) och skörda under nästkommande vinter. Ett sätt att förlänga skörden är att gräva upp plantorna och sätta i jordsäckar eller hinkar inne i ett växthus. Grönkål och purpurkål kan övervintra och ge skörd på nya skott under våren.
• Bladgrönsaker. Spenat gror och växer snabbt och kan stå länge på senhösten utan att bli dålig. Tål kyla och kan övervintra. Vintersallat gror långsamt och växer först långsamt, sedan snabbt. Är mycket köldtålig och kan övervintra. Vinterportulak gror långsamt men växer snabbt. Bladverket kan frysa under vintern men växer upp igen på våren. Savoykål gror snabbt och står länge i landet.
• Svartrot. Så under sen höst, vinter eller vår, och skörda under nästa vinter och vår, så snart det går att gräva. Markera raderna med en pinne eftersom blasten vissnar ned på hösten.
När är det dags?
Förra vintern bad Sara Bäckmo vinterodlare att rapportera om spenatsådden under hashtaggen #spenatupproret. Här är några av resultaten:
• Zon 1: Sådd i mitten av januari i tunnelväxthus. Grodd i mitten av februari. Skörd i mitten av april.
• Zon 2: Sådd i mitten av februari i platsbackar utomhus. Grodd i mitten av mars. Skörd i början av april.
• Zon 3: Sådd den 28 februari i pallkrage utan skydd. Grodd i mars. Skörd den 17 april.
• Zon 4: Sådd den 15 februari i pallkrage med lock. Grodd 28 mars. Skörd 30 april.
• Zon 5: Sådd i början av februari i pallkrage med lock. Grodd i mars. Skörd den 7 april.
• Zon 6: Sådd den 6 april i snöbegravd pallkrage. Grodd 20 april. Skörd i maj.
• Zon 7: Sådd den 16 mars i pallkrage med lock i 40 centimeter snö. Grodd 14 april. Skörd i slutet av april.
• Zon 8: Sådd i början av februari i tunnelväxthus. Grodd i mitten av mars. Skörd i slutet av april.
