Mobila minihus lockar allt fler

Bo på en yta mindre än 20 kvadratmeter – låter det trångt? Det kallas "tiny housing" och började som en politisk rörelse i USA på 1990-talet. I dag har många hakat på trenden med de små, och ofta mobila, husen – även i Sverige.

ANNONS
|

Tiny house-trenden, eller minihus-trenden, började som en social rörelse i USA på 1990-talet. Det handlar om människor som väljer att bo permanent i små hus, mellan 10 och 30 kvadratmeter, ofta på hjul. Men trots att tiny housing tog ordentlig fart igen efter den ekonomiska krisen 2008 handlar det inte enbart om att lösa en bostadskris eller att hålla nere sina boendekostnader. Det är lika mycket en rörelse med miljö- och hållbarhetstänk, och en strävan efter frihet och själslig ro. Många som väljer att bo så vittnar om den frihet det innebär att äga få prylar, ha låga kostnader och dessutom ofta ett rörligt hem, trots att många av husen saknar både rinnande vatten och avlopp.

ANNONS

– Det intressanta är att majoriteten av dem som har valt att bo så i USA faktiskt har högre medelinkomst och högre utbildning än den gemene amerikanen. Det handlar alltså mer om ett personligt val än ett ekonomiskt tvång att skala ned sin boyta, säger socialantropologen Hege Høyer Leivestad, som har forskat kring andra rullande hem – nämligen husvagnsboende.


    Christoffer "Nubbe" Svensson äger ett "tiny house". Ett två kvadratmeter stort hus på hjul. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Christoffer "Nubbe" Svensson äger ett "tiny house". Ett två kvadratmeter stort hus på hjul. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vad är då skillnaden mellan tiny housing och att bo i husvagn?

– Det finns många likheter, men också stora skillnader. Jag har studerat två olika grupper av personer, dels svenskar som har valt att bosätta sig i husvagn på en camping, dels engelsmän som valt att bo i husvagn på spanska Costa Blanca. För dessa två grupper är motivationen precis densamma som för de som väljer tiny housing, nämligen friheten, downsizing, slippa bolån och få chansen att äga sitt eget hem.

Passar inte alla

Men det finns också skillnader, menar Hege Høyer Leivestad.

– Den grupp jag har studerat har sällan en miljöaspekt med i sitt val att bo litet, medan tiny house-rörelsen bygger på att du själv ska bygga ditt eget hus med organiska material, gärna återvunnet.

Hon tror att vi kommer se fler minihus framöver, även i Sverige.

– Vi kommer nog att se olika former av nedskalat, mobilt boende i och med att det är så svårt för unga personer att äga sitt boende i dag. Men jag tror samtidigt inte att det är en boendeform som passar alla. Kanske vill du inte försaka yta, vatten, avlopp och andra faciliteter under småbarnsåren, till exempel.

ANNONS

En som valt att haka på trenden med ett minihus på hjul är Christoffer ”Nubbe” Svensson, 30 år. Förra hösten byggde han ett rullande hem, som drivs med pedalkraft och ett par bilbatterier, fullt utrustat med spis, diskho och sovplats – på bara två kvadrat.

– Jag har alltid gillat cyklar och driver en cykelaffär, dessutom hade jag inget eget boende utan bodde hos kompisar. Så när tanken dök upp hur jag skulle lösa min bostadssituation kändes ett cykelhus ganska kul, säger Christoffer, som än så länge inte har bott på heltid i huset, men har planer på att flytta in i det under sommaren.


    Huset förflyttas med pedalkraft. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Huset förflyttas med pedalkraft. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Själslig lättnad

Fördelarna med ett minhus på hjul är flera, enligt Christoffer.

– Först och främst är det friheten att kunna sova var man vill. Jag kan ju ta mitt cykelhus, trampa i väg och parkera i princip var jag vill. Det är ingen som kan hindra mig från att parkera i skogen eller vid en sjö.

LÄS MER: De letar efter ett annat sätt att bo

Att hyran är i det närmaste obefintlig är förstås en annan positiv faktor, liksom den själsliga lättnad det innebär att inte äga så mycket saker. För man måste skala ned rejält bland prylarna när man bor på två kvadratmeter.

ANNONS

– Det påminner lite om att campa. Flera av prylarna här inne är sådant som campare använder, säger Christoffer och visar en orange påse som han fyller med vatten och hänger upp i ett träd när det är dags att duscha.

Toalettbestyren får han dock sköta utanför huset, men maten lagar han där inne på ett spritkök avsett för båtar. Diskar gör han i den lilla hon med en kran vars vatten kommer från en dunk på golvet. Mobilen laddar Christoffer i ett av de två USB-uttag som sitter bredvid köket och får sin ström av de bilbatterier som även driver cykeln framåt när han ska upp för en backe.

– På raksträckor är det inga problem att trampa utan extra hjälp, men när det går uppför får jag sätta på batteriet. Det laddas genom solceller på taket.

Socialt projekt


    Socialantropologen Hege Høyer Leivestad har forskat kring andra rullande hem, som husvagnsboende. Foto:Terje Tjærnås
Socialantropologen Hege Høyer Leivestad har forskat kring andra rullande hem, som husvagnsboende. Foto:Terje Tjærnås

När det är dags att sova tar Christoffer ned sitt uppblåsbara liggunderlag från en krok på väggen och rullar ut en sovsäck på golvet. Är det riktigt kallt har han elektrisk filt att värma sig med. Huset är två meter långt och 1,85 meter högt så Christoffer, med sina 1,80, får precis plats, både horisontellt och vertikalt i huset.

LÄS MER: Krönika: Allt fler vill bo i ett litet smart hus

ANNONS

Huset tog cirka två månader att bygga och kostade runt 60000 kronor i material. Väggarna är gjorda av en skiva med isolerande effekt och de två fönstren är egentligen avsedda för husvagnar. Underredet är en hopsvetsad stålram med två cykelhjul. Längs ena långsidan i huset löper en bänk med hyllor och på väggen hänger muggar och påsar i karbinhakar. Här finns det mesta som behövs på liten yta. Till och med ett porträtt på kungen och drottningen.

– De som hjälpte mig att bygga huset skojade till det och hängde upp tavlan när huset var klart. Jag är verkligen inte någon rojalist, så det får jag skylla på dem, säger Christoffer och ler.

Cykelhuset var till en början mest en ”kul grej” men under resans gång har Christoffer fått upp ögonen för vilken potential den här typen av minihus kan ha.

– Jag tänker att det vore ett perfekt sätt att lösa bostadsbristen i Stockholm på. Tänk att bygga flera sådana här mobila hus och koppla ihop två eller tre stycken med varandra och låta bostadslösa få bo i dem. Det vore ett riktigt bra socialt projekt.

Tiny House-rörelsen

Rörelsen Tiny house movement växte fram i USA under 1990-talet och tog ordentlig fart efter finanskrisen år 2008. Rörelsen förespråkar ett enkelt boende i små minihus, gärna egenbyggda i återvunnet material med fantasifull, organisk utformning och dessutom helst mobila. Det är ett svar på bostadsbrist och ekonomisk kris, men även ett ställningstagande för ett nedskalat liv med färre prylar och mer själslig ro.

Källa: thetinylife.com

ANNONS