Det är tidig morgon i augusti när vi besöker Yvonne Lundins trädgård. Båda barnbarnen har legat över natten hos farmor - mormor. Lisa Lundin sex år hämtas strax efter vi har anlänt, av Yvonnes svärdotter Åsa. Lisa ska till dagis. Edith Dahlgren, tre och ett halvt år, är kvar hos mormor en stund till.
Vid potatislandet mot ett staket växer kiwi. De är som krusbär i både smak och utseende. En bit bort i trädgården finns flera kiwiträd som vuxit sig stora. Edith springer dit och plockar de söta bären, sedan försöker hon locka mormor till lekplatsen en bit bort. Mormor kan inte just nu, hon måste ju visa trädgården för oss. Det uppskattar inte Edith.
Det tog tid innan det blev frukt på kiwiträden, berättar Yvonne. Det krävs både en han- och en honplanta av minikiwin. Inte någon helt ovanlig kombination i växt- och djurriket kanske men heller inte helt lätt att åstadkomma alla gånger. Kiwin hör inte till de tydligaste träden vad gäller könsbestämning
– Det har tagit några försök att hitta rätt träd.
Yvonne kommer från landsbygden, utanför Lindome och föräldrarna har alltid odlat. Farfar hade stora växthus med astrar och tomater, varje torgdag åkte han in till Kungstorget med häst och vagn från Anneberg. Hon har odlandet i blodet kan man säga och det förvaltar hon väl. Tomater och gurka är ett måste för Yvonne och lite plocksallad.
Det är gott att ha till det grillade på sommaren. När familjen förut bodde i radhuset på Näset och trädgården inte var tillräckligt stor för ett växthus, odlade hon gurka inomhus istället i en jättestor kruka som stod i ett ljust rum. Gurkorna hängde på en fisklina framför fönstren.
–Folk blev väldigt förvånade när de såg att det gick.
Sedan några år är intresset för köksträdgård rejält återuppväckt.
– Det är kul med det som växer för att det är gott att äta och inte för ekonomisk vinning skull. De senaste åren har vi börjat handla ekologiskt, eget odlande är ett led i det, känns sunt och riktigt. Ibland går det fel, som i år med luktärtorna som bara försvann, det är bara hänglobelia kvar. Men sådan missväxt glömmer jag till nästa år.
Växthuset satte de upp för tio år sedan. Nu frodas här massor av grönsaker och frukt. Tomater förstås, morötter och gräslök. I taket hänger det klasar av gröna små vindruvor. Gurkorna klär ena väggen på sina fisklinor. Längst in ett fikonträd som bär frukt, med större skördar när det varit mildare vintrar än den sistlidna. Fikonen använder Yvonne i sallader till grillat eller bara äter dem som de är.
Potatis, tomater och luktärtor kan inte vara på samma plats år från år, då blir det sjukdomar. Vill man som Yvonne ha grödorna kvar på samma plats för att det passar bäst, får man istället byta jord.
– Jag gräver ur jorden från växthuset och lägger i potatislandet blandad med billig jord och kogödsel. Den jorden blir varmare och gör att potatisen växer bra. Jorden från potatislandet hamnar istället på blommor och buskar.
Potatisblasten har vissnat ner nu men ännu finns det potatis kvar. Potatisen planterar Yvonne inomhus på vårvintern i tidningsstrutar med lite jord i botten. De gror sedan i en spann och sen pytsar hon ner dem i jorden runt första maj.
– Det är ett väldigt enkelt sätt, kräver inte mycket utrymme och tidningspappret förmultnar ju.
Inför vintern städar Yvonne växthuset, drar bort ettåringarna och tvättar fönstren. All annan växtlighet övervintrar.
I landen finns också ärtor, björnbär, rabarber, amerikanska blåbär, smultron och jordgubbar. Och blommor, rosor och luktärter. Riddarsporren är vacker med sina blå blommor. Den kinesiska vita riddarsporren och en jättebuske med stjärnöga lyser upp.
Utanför växthuset står ett fundament med murade stenar från hotell Opera, som revs för något år sedan i Göteborg. Det har blivit en drivbänk där det växer astrar, sommarlök sallad och rödbetor.
– Rödbetorna blir fantastiska. Vi äter dem ugnsbakade i skivor med lite grovt salt och olivolja till.
Växtpallarna från Granngården i Kungsbacka är nyinköpta för i år. Yvonne har handlat dem för några hundralappar och lagt dem ovanpå varandra för att få planteringsdjupet.
– De var bara att sätta direkt på gräsmattan, fylla på med sten i botten, jord och långtidsverkande gödsel. Det är inte dumt heller att pytsa i obränd färsk gödsel tidigt på våren. Då värmer den upp jorden och det går att sätta plantorna tidigare. Jag lägger vanligt byggplast fäst på en träram över de späda plantorna. Plasten skyddar dem, mot kyla och sol och fungerar som ett växthus. Men jag måste komma ihåg att lufta lite varje dag.
Yvonne sår det mesta av grönsakerna och blommorna inomhus i miniväxthus. Särskilt i år eftersom ett av barnbarnen sålde fröer.
– Men det blir ett förfärligt vattnande och luftande, om man som jag har många plantor!
Istället för en vanlig oxel eller syrenhäck skyddar en äppelhäck mot insyn längst ner mot gatan. Den består av 64 jämnhöga äppleträd.
–Folk blir nyfikna, stannar upp och frågar vad det är och hur man gör. Den har fungerat väldigt bra som häck, tycker vi, samtliga sorter har burit äpplen från första stund.
Yvonne och maken Sigvard hade sett ett trädgårdsprogram på teve, där de planterade en minihäck av äppleträd runt grönsakslandet. Lundins tomt är kuperad och ett vanligt staket med vita brädor, skulle innebära ett precisionsarbete i högre skolan. Sigvard som är den som skulle komma ifråga för ett sådant arbete, tyckte att det skulle ta för lång tid. De bestämde sig för att testa äpplehäcken runt halva tomten. Resten av tomten avgränsas av en oxelhäck.
Lite efterforskning gav en ny bekantskap i Tönnesjö plantskola i Halland, som specialiserar sig på träd. Fruktträd som häck var ingen match för dem. 18 juni 2005 kom träden i kartonger med ett par äppleträd i varje och sedan var det bara att gräva ner dem.
– De ska inte stå särskilt djupt. Varje sort är ympad på en lågväxande stam och ympen måste vara över jord.
Nu får de äpplen av olika sorter från sommar fram till vinter. Amorosa, Gyllenkroks Astrakan, Cox orange, James Grieve, Säfstaholm, Tranparente Blanche och Åkerö,
Ett par år efteråt planterade Yvonne lavendel framför äpplena för att lura rådjuren, eftersom de inte tycker om lavendel och det har fungerat bra.
– Egentligen hade jag tänkt göra det året efter, men så kokade hundratals plantor i miniväxthusen eftersom jag en dag glömde att lyfta på plastlocken. Det fick bli Lisebergs växtmarknad och köpeplantor istället. Sedan blev det en osedvanligt varm sommar och de torkade i rabatten. Tredje gången gillt fick det också bli färdiga plantor och de står än idag.
När sommaren är het droppar numera en vattenslang med små hål lagom med vatten dygnet runt, så att inte lavendeln och äppleträden torkar för mycket. I övrigt är det bara beskärningen att tänka på och den brukar Yvonne göra på sommaren efter blomningen. När frukten etablerat sig ser hon bättre var hon skall sätta häcksaxen./.
