Av en slump såg Christina Östergren en annons om ett hus till salu. Hon och hennes man Thomas åkte och tittade och fastnade direkt för läget.
- Jag blev helt kär, en sådan plats! Jag sa: Här vill jag bo, om jag så ska bo i en husvagn berättar Christina.
Då låg här ett hus byggt på 1930-talet, Arken kallad, för det såg ut att vara strandat högt uppe på bergstoppen.
Till formen var det som en skokartong lagd på ena långsidan, med vanligt sadeltak.
Huset hade varit till salu en längre tid utan att ha blivit sålt. Kanske berodde det på att tomten var full av tallar som skymde utsikten, att uppfarten är brant och inte går att komma upp för när det är snö, eller att det saknades kommunalt vatten och avlopp.
Familjen sålde sin villa i Kullavik, men bygglovet dröjde. Det var tillståndet för infiltrationsanläggningen som sinkade. Först bodde familjen nio månader i en lånad sommarstuga, medan Christina och Thomas själva rev det gamla huset.
Därefter bodde de nio månader i lillstugan, som byggdes med en stomme av virke från det gamla huset.
- En hektisk, men romantisk tid, säger Cristina.
Två av pojkarna bodde i det gamla husets källare, medan det nya huset höll på att byggas ovanpå.
Väl värt att vänta på
Familjen kunde flytta in 2002 och resultatet var väl värt att vänta på. Fasad helt i cederträ, som i princip är underhållsfritt. Fönstren, av fabrikatet Velfac, är också underhållsfria och tål det tuffa, marina klimatet.
Fasaden är uppglasad åt söder och väster med en hänförande havsutsikt, speciellt från balkongen som sticker ut som en båtstäv mellan de två huskropparna.
Den ena huskroppen står på källaren från det gamla huset och har därför samma dimensioner, förutom att man för att få mera volym vikt upp sadeltakets ena halva till ett pulpettak.
Den andra, mindre huskroppen bildar västerfasad och innehåller på övervåningen kök och matplats och på bottenvåningen ett vardagsrum för ungdomarna.
Tydligt strukturerat
De drygt 180 kvadratmetrarna är tydligt strukturerade. Bottenvåningen innehåller längst bort badrumsavdelning med tvättstuga, sedan tre små sovrum på 6,5 kvm, för de tre pojkarna, Alexander 22 (som nu har flyttat hemifrån), Teodor 21 och Gabriel 15, och så ungdomarnas vardagsrum.
- Alla ytor är tillvaratagna, i princip finns det inga kommunikationsytor, säger Christina. Huset har flera skjutdörrar för att spara golvyta.
Övervåningen har kök och matplats åt väster, tv-rum med soffgrupp och liten gjutjärnskamin, sovrum och badrum med bastu.
- Det är här vi är för det mesta, säger Thomas och pekar på matplatsen och köket.
Christina är arkitekt och har ritat huset med hjälp av sitt arkitektkontor Archidea. En av arkitektkontorets specialiteter är ljusdesign och det märks i villan.
Här finns ytterst få vanliga lampor, eftersom ljuset skall framhäva arkitekturen och inte som vanligt armaturen. Här finns rikligt med infällda, riktade downlights på utvalda platser och uplights där volymen ska framhävas, samtliga med dimmers. Trappans ledstänger har infällda ljuslister på undersidan.
Väggarnas diskreta, lutbetsade ljusa ton bryts på två ställen av hallonröda inslag, dels på en hög smal vägg innanför entrédörren dels på en liten väggbit mot badrumsdelen. Båda är belysta av downlights och tillsammans med ljusgloben Glo-Ball av Jasper Morrison över matplatsen ger de i kvällsljus ett blickfång från uppfarten.
- Tanken är att rött ska vara husets färg och det röda går också igen i tavlan i tv-rummet, säger Christina.
Den tavlan är en av få i huset, det finns inte så många väggar att hänga på och utsikten är konst nog, anser Christina och Thomas.
Belyst av röd lampa
På kvällen är också hela balkongens röda undersida belyst av en röd lampa.
- Den är som gapet på en drake, säger Thomas.
Han är också i byggbranschen, delägare i ett konsultföretag inom byggkonstruktion och geoteknik.
- Vi har ett stort gemensamt intresse för arkitektur och design. Det här är tredje huset vi bygger tillsammans. Det började med en friggebod på landet, så villan i Kullavik och nu det här där vi kunnat gå i clinch med varje detalj.
Inredningen är helt i trä och Borghamnskalksten. Gran i väggar och tak, ek i delar av köket samt golv i ekparkett och kalksten på golv, på fönsterbrädor och i dusch och bad.
Lister och foder saknas helt, istället finns en 8 mm spalt mellan golv och vägg.
- Det blir en lätt luftighet över rummen och det är extra skönt att slippa städa dammhyllor på listerna, säger Christina.
Duktiga snickare
Allt är gjort med största precision och Christina berömmer de skickliga hantverkare som byggde huset.
- Vi hade väldigt duktiga snickare som älskar trä. Det är mycket båtbygge över det hela.
Köket från Ikea i blank återvunnen plast är försett med socklar som är fem centimeter högre än vanligt. Vitvarorna är dolda bakom skåpdörrar.
Christina visar att det finns en liten inbyggd datorarbetsplats i köket.
- Det är praktiskt, speciellt när barnen var mindre kunde de göra läxorna här när vi lagade maten.
De genomtänkta detaljerna är många, som infällda högtalare i taken, persienner dolda bakom skivor och som dras upp i undertaken, persiennsnörena är upprullade på knapar avsedda för fall på segelbåtar.
Enkelhet är ledordet.
- Simplicity isn´t a simple thing, citerar Christina.
Det är många tankar och mycket ritarbete som ligger bakom.
- Vi gjorde oss av med mycket när vi flyttade. Under tiden på 13 kvadrat i lillstugan, lärde vi oss att man inte behöver så mycket grejer. Vi fick överväga om varje pryl som skulle tas över tröskeln var nödvändig.
Rena linjer
Villan är ren i linjerna men känns för den sakens skull absolut inte kal och kall.
- Jag älskar trä! Utformningen kan vara hur stram som helst, det ger ändå värme, anser Christina. Trä är naturligt och lätt att arbeta med. Den dag det behövs, så är det bara att ta fram slipmaskinen och sedan stryka på ny lutbets.
Huset har vattenburen golvvärme alstrad av en bergvärmepump.
Utifrån sett verkar huset ha få och små fönster mot norr, bland annat av klimatskäl. Men inifrån märker man att det finns rejäla ljusinsläpp även från norr som öppnar för genomsikt rakt igenom huset.
- Var man än är i huset ska det finnas utblickar och där ska man mötas av något vackert, säger Christina.
Ljuset faller in i huset från alla håll. I tvättstugan åt öster och likaså i duschen är ytterväggen av blästrad glasbetong.
- På morgonen när solen lyser är det som en japansk rispappersvägg.
Villan är så öppen och ligger så mitt i naturen att väder, tidpunkt på dygnet och årstid styr mycket av upplevelsen. Fast man är i Särö är läget avskilt mellan två naturreservat, Särö Västerskog på ena sidan och Hördalen på andra.
- Det är underbart att bo så här, syret, ljuset och lugnet, tycker sonen Teodor.
