Låna med måtta - bobubbla i sikte

ANNONS
|

Finansinspektionen införde regler om ett bolånetak i höstas. Dessutom diskuteras en begränsning av ränteavdragen och lagstadgade amorteringsregler.

Allt för att minska risken att vi förköper oss på våra bostäder. Annars kan det bli som på 90-talet - en bolånebubbla som spricker.

Då gick luften hastigt ur den överhettade bostadsmarknaden, bostadspriserna föll och de som hade högt belånade hus som de tvingades sälja fick det kärvt. Många hade lån på en bostad som de inte längre ägde.

Små marginaler

- Jag tror inte att vi har en bubbla i den bemärkelsen att bostäderna är för högt värderade och att högre räntekostnader gör att de med stora lån inte kan eller vill bo kvar. Men det är osunt och riskfyllt med en så hög belåningsgrad som många har i dag, säger Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen.

ANNONS

I storstäderna är det inte ovanligt att hushållen måste minska på annan konsumtion för att ha råd att bo, inte minst förstagångsköparna. Blir det skilsmässa eller någon i familjen blir arbetslös eller sjuk, kan det vara svårt att klara ekonomin.

Bolånetak

Men skärpta låneregler från Finansinspektionen blir det inte nu. Bolånetaket på 85 procent ska göra att amorteringarna automatiskt ökar och skuldsättningen minskar. Ingen vill betala på ett dyrt topplån längre än nödvändigt.

- Amorteringskraven får bankerna bestämma själva. En generell regel vore svår att kontrollera. Dessutom vore det inte bra om bankerna till exempel inte kunde bevilja amorteringsfritt under en tid till en låntagare i ett svårt ekonomiskt läge, säger Lars Frisell.

Inte hållbart

Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, anser att riskerna har ökat för hushållen och att de är sårbara för högre räntor, en ny kris eller svagare arbetsmarknad.

- Låga räntor och sänkt fastighetsskatt har gjort att bostadspriserna stigit kraftigt. På sikt är utvecklingen inte hållbar, säger hon.

Ändå är läget bättre än det var i början av 1990-talet. Ekonomin är stabilare, hushållens sparande är relativt högt och inkomsterna ökar.

- Men det är en stor utmaning för våra skuldtyngda hushåll att klara av stigande räntor, säger hon.

ANNONS

Räkna själv

Hennes främsta tips till bolåntagare är att noga tänka igenom sin situation, vad man har råd med och vilka behoven är. Inte lita blint på bankens kalkyler, som är rätt generella.

- Har du råd att finansiera ditt bolån på längre sikt med en ränta på fem procent och periodvis mellan sju och åtta procent? Finns det pengar över till annat i livet då, som att åka på semester? säger hon.

Om två år kostar bolånen fem procent, om alla kalkyler slår in. Nya regler som styr bankernas kapitalbehov kan dessutom spä på räntan ytterligare.

+ Ha tålamod och köp inte en för dyr bostad på en gång. Spara innan du köper större och dyrare.

+ Tänk igenom hur mycket du kan och vill betala för boendet. Hur stort lån är okej att ha? Klarar du en ränta mellan fem och sju procent utan att behöva göra avkall på allt annat i livet?

+ Se till att ha ordentliga marginaler, inte bara för amortering, räntor och renovering utan också för annan konsumtion och om inkomsterna skulle minska.

+ Lita inte bara på bankens kalkyler som kan vara rätt allmänna och inte nödvändigtvis stämmer med din livssituation. Fråga, läs på och prata med andra.

+ Om du lånar senare i livet, har du råd att bo kvar när inkomsten minskar vid pensioneringen? (TT Spektra)

ANNONS