Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Konstnärsbostäder ovanpå garagen

    Anne Lagergren "bor på jobbet", det har hon gjort i över 30 år. Hon är nämligen en lyckligt lottad konstnär med ateljélägenhet. Den ligger i Guldheden har två etager, panoramafönster med inspirerande utsikt och egen liten trädgård.
    Ibland är Anne Lagergren sugen på att flytta, men hon inser att fördelarna överväger. Dit hör en rimlig hyra och noll arbetsrestid.

    - Men när man har ateljé och bostad på samma ställe måste man ha stenhård disciplin. Det kan bli lite jobbigt i längden, påpekar Anne som är skulptris.

    Ett sätt är att strunta i telefonen när hon är i ateljén, Anne stänger dörren om sig så att telefonen inte hörs och tar aldrig med sig mobilen dit.

    Bannlyst är också att sticka emellan med hushållsarbete, eller springa och kolla posten.

    Lägenheten är på 100 kvadrat, varav nästan hälften är ateljé.

    Flyttade in 1975
    Anne Lagergren och sönerna Leon och Henrik flyttade hit 1975 från en bra mycket större våning på Nordenskiöldsgatan.

    - Olle och Inger Langert med sina fem barn var de första hyresgästerna här. För att få extrarum, en sovalkov, satte de in en skjutdörr i hallen. Det fungerade bra tack vare att lägenheten ligger längst ut på gaveln och har ett litet fönster. Och så gjorde de ett rum i rummet i ateljén, men det extrarummet är borttaget nu.

    Alkoven vid entrén blev Annes sovplats och hon lät sönerna få de två små sovrummen på övervåningen mitt emot ateljén. Vardagsrummet som går i ett med köket är också modell mindre. Det är dåligt med förvaring, bara två garderober. Som tur är har Anne alltid varit sparsam med möbler och prylar.

    Trots trångboddheten minns hon 70-talet och 80-talet som härliga tider.

    - Då bodde det väldigt många barn i ateljélägenheterna här på Guldheden. Alla ungarna växte upp som syskon. De hade oerhört roligt tillsammans.

    Solidaritet
    Det handlade inte bara om lek och skoj, det fanns också en solidaritet med andra, som kanske var lite tidstypisk minns Anne.

    - Varje vår satte barn och föräldrar tillsammans upp en teaterpjäs och ordnade loppmarknad. Pengarna som samlades in skickades sedan till barnen i fattiga länder.

    Hon flyttade alltså in 1975 och många av de grannar hon lärde känna som ung tvåbarnsmor bor fortfarande kvar. Här släpper ingen sin lägenhet i första taget.

    - Det är väldigt skönt med ett ställe där alla känner alla. Vi har våra gårdsfester och umgås rätt mycket.

    Sönerna är vuxna och utflyttade för länge sedan och nu delar Anne hemmet med Miklagårds Sunniva. Det är en norsk skogkatt, som strövar fritt ute och krafsar på bakdörren om hon vill komma in.

    Gemensam basketplan
    På baksidan av huslängan har lägenheterna varsin skyddad tomtplätt. Det finns också en gemensam basketplan, som dessutom är bra yta för gårdsfesterna. Bortanför basketplanen börjar det skogsklädda berget och högst upp på toppen tronar Guldhedstornet, som stod klart 1954 i samma veva som ateljélängorna byggdes.

    Anne som bor ytterst i sin länga har lite mer trädgård än de andra, men gengäld får hon stå ut med att rådjuren gör avstickare från skogen och kalasar på hennes blomknoppar.

    En lägenhet är reserverad för skådespelare, för övrigt bor det konstnärer på Syster Estrids Gata 2 och 4 som bara består av ateljélägenheter.

    Husen stod klara 1956 och har haft hyresgäster som Torsten Lilliecrona (farbror Melker), Bengt Dimming, Peter Lamberg och Per Lindekrantz. Olof och Brit Eklund har bott här med sina fem barn, en av dem är Jakob Eklund. Även Ernst-Hugo Järegård har bott i skådespelarlägenheten på 4:an.

    Annes granne Becke Hinnerson som steppar ut i sin trädgård när vi strosar runt berättar om hur hans dotter Bia reagerade när Ernst-Hugo var på besök och visade sitt gamla bostadsområde för några vänner.

    - Och där kom Ernst-Hugo svepande med sin stora hatt på svaj. "Pappa, vad är det" frågade Bia. Inte, "vem är det".

    Fler järn i elden
    Liksom många konstnärer har Anne fler järn i elden. När hon inte jobbar hemma i ateljén, kanske man hittar henne på Art College där hon är huvudlärare och undervisar i teckning, kroki och skulptur. Eller också är hon ute med eleverna på fältstudier, ett favoritställe är Naturhistoriska museet.

    I 40 år har Anne Lagergren varit aktiv konstnär och hon ställer ut i stort sett varje år. Första utställningen var 1968 i Stockholm, där Anne är född och uppvuxen. Som ogift hette hon Ann-Charlotte Dahl. Hon kallades Lotta däruppe, men började använda Anne när hon flyttade till Göteborg, på grund av sången Halta Lottas krog i Göteborg.

    Då anade hon inte att den nya kombinationen av förnamn och efternamn skulle bli lite kul.

    - Folk log alltid så glatt när jag presenterade mig som Anne Dahl. Först när jag flyttade till Linné nära stadsdelen Annedal trillade tioöringen ner.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.