Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Lisa Larson - ingen försäljare

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Keramik med runda former

Bulliga kvinnofigurer och djur - det är kanske vad man förknippar Lisa Larson med mest. Keramikskulpturernas okrönta drottning Lisa Larson är fortfarande verksam i sin ateljé ute i Nacka. Sedan hon slutade på Gustavsberg 1980 har det varit ganska tyst om Lisa Larson, men nyligen kom frilansjournalisten och författaren Gisela Eronn med en bok om hennes liv och gärning.
Det är 50 år sedan Lisa Larson kom till porslinsfabriken i Gustavsberg, handplockad av legenden Stig Lindberg som då var konstnärlig ledare på fabriken. I 26 år blev hon kvar där, men hon har nu arbetat i egen ateljé i nästan lika många år sedan hon slutade på Gustavsberg 1980.
Under de senaste åren har det dock varit väldigt tyst om Lisa Larson.
- Jag är väl inte typen som är bra på att sälja mig själv, men jag har ställt ut regelbundet varje år, berättar hon.
- Många förväxlar mig också med Lena Larsson, så när Lena dog gick det ibland rykten att jag också dött, säger hon och skrattar.
Än känner hon inte av sin ålder säger hon, utan arbetar fortfarande som vanligt trots att hon passerat pensionsåldern. Numera arbetar hon mest med unikt stengods, men säger man Lisa Larson så tänker nog de allra flesta på hennes bulliga kvinnofigurer som tillverkades på Gustavsberg.

Mest figurer
Varför Lisa Larsons figurer blivit så populära har hon svårt att förstå själv.
- För mig är det helt obegripligt. Kanske syns det är de är gjorda i lust och inte i spekulationssyfte, säger hon.
Under alla år på Gustavsberg gjorde Lisa Larson nästan uteslutande figurer och konstgods. Bara en enda servis lyckades hon få i produktion, och den producerades under mycket kort tid.
- Jag ville aldrig göra prylar. Det har bara blivit så. Jag ville hellre göra funktionella saker, och gjorde också många förslag till bruksgods. Men det fanns så många andra som var duktiga på det och det var svårt att få något i produktion. Stig Lindberg var själv väldigt intresserad av bruksgods, och det var också det han var bäst på, säger Lisa Larson.
I Gustavsbergs omtalade studio hade formgivarna en stor konstnärlig frihet, och för Lisa Larson tog man fram en speciell chamotterad lera. Chamotte är bränd och krossad lera som blandas tillbaka i den obrända leran för att ge stadga och struktur åt massan. Lisa Larsons figurer var häpnadsväckande annorlunda i all sin skrovlighet, jämfört med "vanliga" porslinsfigurer med sin släta yta.
Häpnadsväckande var de också i sitt formspråk, och Lisa Larson fick ibland sur kritik för sin "nidbild" av kvinnan. De bulliga kvinnofigurerna var provocerande för somliga på sin tid, även om tanken aldrig var att provocera.

Samlarobjekt
Flera av de mest älskade figurerna tillverkas faktiskt fortfarande av en liten grupp keramiker i Gustavsberg, och många är de samlare som frenetiskt letar efter alla figurer hon gjort.
- Det ringer samlare till mig ibland för att höra om jag har någon viss figur. Men jag har nästan inget själv, säger Lisa Larson och medger att hon ibland häpnar över priserna i antikhandeln.
Sedan 1980 när Lisa Larson tog steget ut från Gustavsberg och började arbeta som frilansande formgivare och keramiker har hon mest arbetat med unikt stengods. Men det blev en servis till i alla fall.
- När jag hade slutat på Gustavsberg ringde de från Åhléns och undrade om jag ville formge en servis åt dem. Jag gjorde några förslag, och den allra enklaste valdes ut till produktion, säger Lisa Larson och har svårt att dölja sin stolthet.
Stolt har hon också all orsak att vara. Servisen Jang som formgavs i mitten av 80-talet blev en storsäljare och finns fortfarande kvar i Åhléns sortiment.
Vem vet, vi kanske har mer att tacka Stig Lindberg för än bara hans egna serviser. För hade det inte varit för att Stig Lindberg bestämde att Lisa Larson skulle göra figurer, hade vi kanske gått miste om alla dessa underbara lejon, barn, tjocka kvinnor och änglar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.