– Jag tycker det är perfekt att bo här. Det är bra mix, både citypuls och avkoppling, säger Sara Hjalmarsson.
Juvelkvarnen på Norra Älvstranden har varit ett landmärke i Göteborg sedan den byggdes för jämt 100 år sedan. De vackert slitna och åldrade fasaderna kontrasterar nu dramatisk mot de moderna husen runt omkring.
På sjunde våningen i Kvarnen bor Anette Söderberg med sin man Mats.
De bodde i Linnéstan och ville ha något mindre när barnen flyttat ut. De köpte redan innan huset var klart och fick vara med och bestämma hur det skulle bli i lägenheten. Spända på resultatet brukade de åka hit och inspektera bygget. I år är det åtta år sedan det blev klart.
– Vi kände att det var rätt att flytta hit, säger Anette.
De flesta av de 59 lägenheterna i Kvarnen är små medan Anettes och Mats lägenhet är en trea på 109 kvadratmeter.
Lägenheten har i huvudsak öppen planlösning, men till sovrum och tv-rum finns utanpåliggande skjutdörrar i industristil.
Badrummet ligger som en modul med ett loft ovanpå. I vissa lägenheter utnyttjas det som sovloft men här är det ett utrymme som skänker ytterligare rymd i lägenheten.
En extra toalett är ihopbyggd med klädkammaren som rymmer stuvutrymmen i två våningar. Anette använder både en hög trappstege för att nå upp och en lång stång med en krok på för att ta ned kläder som hänger högt.
De kraftiga stålbalkarna ger en speciell atmosfär och Anette har inrett i en stil som blandar industri med rustikt. Hon har en stålgrå hängränna som kornisch i sovrummet, den går bra ihop med stålbalkarna.
Från balkongen utanför sovrummet syns älven och in mot stan med Sjömanshustrun mitt i blickfånget. Från balkongen utanför vardagsrummet är det utsikt mot Eriksbergs bockkran och kranarna i ytterhamnarna.
Anette lovordar läget.
– Här bor vi bekvämt och lättillgängligt. 16-bussen in till stan går hela tiden och det är lätt att ta båten över älven. Det är trevligt att bo här, vi umgås med flera i huset. Det var ett bra val att flytta hit, säger hon.
Många av möblerna har en kraftfull design och väl patinerad yta. De är beställda och specialgjorda av Möbelgalleri Hus & Hem i Högsbo industriområde och är tillverkade på ön Java i Indonesien av återanvänd teak.
– Det är lite kul att blanda och ha lite annorlunda. Jag tycker också det är kul att hitta gamla prylar och använda i inredningen, säger Anette.
Kvarnen drevs under många år av KF tills den lades ner 2001. Då hade JM Bygg köpt området och började något år senare bygga om själva kvarnbyggnaden, en silobyggnad och ett magasin till bostadsrätter.
Utifrån ser byggnaderna ganska lika ut, massiva industribyggnader från början av förra seklet, murade med tegel från tegelbruket Slottsmöllan i Halmstad. Men inuti har de behandlats på helt olika sätt. Byggnaden som blev bostadsrättsföreningen Magasinet var, som de andra husen, q-märkt men i så dåligt skick att JM fick tillstånd att riva det.
Tegelfasaden plockades ner och tvättades sten för sten. Tegelstenarna klövs på längden och gjöts in i den prefabricerade betongstommen innan huset byggdes upp igen.
Bostadsrättsföreningen Mjölners hus var från början en silo och när den omvandlades till bostäder behövdes det gjutas nya bjälklag i hela fastigheten.
I Bostadsrättsföreningen Kvarnen fanns, som namnet visar, själva kvarnen. Här är de gamla bjälklagen kvar med synliga balkar, stålpelare och takhöjder upp mot fyra meter. När lägenheterna skulle säljas kallades konceptet warehouse living.
Sara Hjalmarsson bor i en av de små lägenheterna i huset, en tvåa på 45 kvadratmeter.
Idén med warehouse living märks tydligt i Saras lägenhet, med framträdande stålbalkar. Det är en hörnlägenhet och på diagonalen går ett rejält stålstag som är sträckt med hjälp av en kraftig vantskruv. Kanske var det till för att hålla ihop husets hörn.
Sara har bott här i sex år och hon tycker att lägenheten är idealisk. Den har öppen planlösning men hon gillar att den har ett avskilt sovrum.
I köket står en stor trappstege av trä.
– Den är en kombo av nytta och prydnad. Det är min morfars gamla stege, minst 80 år gammal. Den är bra att ha till de höga skåpen ovanför badrummet.
Efter att en stund i lägenheten märker man alla genomtänkta detaljer i inredningen.
– Ja det är det som är tanken. Det är lite så jag gjort med mitt hem, låtit det växa fram organiskt och få grejerna att stämma med varandra, hitta en tråd, en harmoni och ett samspel.
Om Sara inte trivdes så bra med sitt arbete kunde hon tänka sig att jobba med inredning.
– Jag gillar det rena nordiska inredningsstilen, men jag vill blanda in en varm ton, behålla träet, ha lite färg i kuddar och inte har för avskalat.
Eftersom det är ekparkett i lägenheten har Sara valt att ha ek i både bokhylla och köksbord.
Hyllan är kombinerad bokhylla och rumsavdelare. Det gör att vardagsrumsdelen av allrummet avskiljs från matplats och kök.
Stolarna till köksbordet är i en färg som Sara kallar puderrosa, och för att matcha bordet är de laserade så att trästrukturen tittar fram.
Tavlan ovanför soffan är specialbeställd med blindskriften Per aspera ad astra – Mot stjärnorna genom svårigheter.
– Den är en symbol för att hemmet är en plats för rekreation och avkoppling som gör att man tar sig igenom svårigheter i livet utanför.
Sara påpekar att vi befinner oss på historisk mark och tar fram en bok som följde med lägenheten om Juvelkvarnens historia och visar gamla bilder.
– Det är roligt med den gamla industrimiljön, säger hon.
Precis som Anette gillar Sara läget på Norra Älvstranden.
– Det är ett speciellt boende, nära stan, nära vatten, nära naturområden. Det är bra mix här, både citypuls och avkoppling, men det kunde vara lite fler restauranger och barer i området så att folk åkte hit från stan också och inte bara tvärtom.
Men hon tycker att det är en fördel att bo lite utanför city och ändå smidigt kunna ta sig in. Det går gott om bussar åt båda hållen, Sara tar ofta bussen till Frölunda Torg och handlar. Och med båten tar det bara en kvart till Linnéstan.
Samtidigt kan man få ett lugn här. Går man ut en sommarmorgon är det helt tyst, bara fågelkvitter och lite måsar.
– Jag tycker det är perfekt att bo här just nu, säger Sara.
