Julbockens resa i tid och rum

ANNONS
|

– Jag är ganska säker på att vi kan spåra julbocken som den ser ut idag till det sena 1800-talet och tidiga 1900-talets massproduktion av julutsmyckningar, säger etnologen Jonas Engman på Nordiska museet i Stockholm.

Men halmbocken under granen dyker inte upp från tomma intet. I medeltida mysteriespel brukade helgonet St Nicholas, en av förebilderna för dagens jultomte, ha med sig en bock i ett rep. Bocken sägs representera ondskan och djävulen som St Nicholas hade tämjt.

Minnet av den bocken har levt kvar i olika skepnader genom århundradena.

På landet brukade ungdomar runt juletid gå runt i gårdarna och sjunga och ställa till bus. Då var någon utklädd till bock och uppträdde som en oregerlig och stångande bråkmakare.

ANNONS

I folktron ska det ha funnits en ondskefull osynlig julbock som på själva julafton tänktes ligga i halmen under julbordet. Kanske är det föreställningar om denna elaka bock som återspeglar sig i att man på sina håll i smyg skulle ställa in en julbock hos grannen som denne, också i smyg, skulle göra sig av med till nästa gård.

Vi har också i Sverige haft en julbock som under 1700- och 1800-talen i högreståndsmiljöer delade ut julklappar. Då var det var en man som klädde ut sig till en bock och troligen skrämde vettet ur barnen. Se i Elsa Beskows Petter och Lottas jul där Farbror Blå klär ut sig till julbock.

– Bocken är ju en laddad figur som här är ambivalent och både ger presenter och är förknippad med ondska och djävulen, säger Jonas Engman.

Det finns också teorier om att julbocken är en symbol för fruktsamhet och hör samman med de bockar som drog asaguden Tors vagn. Man kopplar också ihop den med en förkristen sädesande. Den sista kärven av årets skörd ansågs besitta magiska krafter. Rätt hanterad kunde den kärven gynna nästa års gröda; stråna från den användes för olika ritualer under den förkristna julen, midvinterblotet. Långt fram i tiden gjorde man också bockar och andra figurer av den halm som man strödde på golvet på jul.

ANNONS

Men Jonas Engman tror inte att vår julbock skulle vara en fruktbarhetssymbol.

– Den föreställningen hör mera samman med antiken och är väldigt avlägsen från den jordnära nordiska folktraditionen i bondesamhället, säger han.

Men nog är det en lång resa julbocken gjort, från representant för djävulen till en beskedlig halmfigur under julgranen.

Text och bild: Per-Olof Eliasson

ANNONS