Härodlat för den otåliga

Tänk att äta hemodlat mitt i vintern - efter bara några dagars odling! Groddar är gott, snyggt, nyttigt och väldigt lättodlat. En sil, en glasburk och vatten är allt du behöver.

ANNONS
|

Från ett torrt litet frö till en krispig delikatess på några få dagar - att grodda är den bästa metoden för inomhusodlaren utan tålamod. Lika bra året om, men extra användbart när utomhussäsongen är slut och det hemodlade gröna tryter.

– Det är fantastiskt att det är så enkelt och går så snabbt. Dessutom är det billigt, och det är en glädje att se något växa, säger Lina Wallentinson, som är redaktör på tidningen Buffé och författare till nyutkomna boken ”Groddar, skott och mikrogrönt” (Bonnier fakta).

Inte bara sallad

De flesta groddar får en nötig, krispig smak, och man måste inte lägga dem i en sallad.

ANNONS

– Det går jättebra att använda groddar i lagad mat, då passar det bäst om man inte groddat dem för länge utan tar dem när de fortfarande har korta svansar, säger Lina Wallentinson.


    Adzukigroddar - extra snygga, passar att steka eller woka. Alla groddningsmetoder funkar för dem. Foto: Bonnier Fakta
Adzukigroddar - extra snygga, passar att steka eller woka. Alla groddningsmetoder funkar för dem. Foto: Bonnier Fakta

Hennes egen favorit är klassikern mungböngroddar.

– Det är vinst varje gång med dem. De är pålitliga och snabba och kan användas till så mycket - fräs dem snabbt i olja med vitlök och soja eller marinera dem med asiatiska smaker till exempel.

En annan användbar goding, särskilt som dottern är glutenallergiker, är bovetegroddar.

– De har en matig känsla och kan användas i stället för pasta eller ris. Man kan också rosta dem och använda som "crunch" i en müsli.

Rena händer

Det är svårt att misslyckas med groddning - bara man kommer ihåg att skölja, det får aldrig bli helt torrt.

– Den vanligaste missen är att glömma bort sköljningen, och har fröet en gång torkat är det svårt att väcka liv i det igen. Då får man börja om, säger Lina Wallentinson.

En annan sak vissa oroar sig för är hygienen. För några år sedan kom larm om salmonella i butiksköpta groddar. Oftast är boven i dramat att de sköljts med orent vatten när de odlats.

ANNONS

    Lina Wallentinson, författare till boken "Groddar, skott och mikrogrönt". Foto: Bonnier Fakta
Lina Wallentinson, författare till boken "Groddar, skott och mikrogrönt". Foto: Bonnier Fakta

– Sköljer man under rinnande kallt kranvatten är risken för hemmaodlaren väldigt liten, säger Lina Wallentinson.

Durkslag

En annan sak är att vara noga med är att plocka bort trasiga och missfärgade frön, även de som inte har svällt vid blötläggningen.

– De kan mögla eller bli dåliga och sedan smitta de andra fröna, säger Lina Wallentinson.

Det finns flera metoder för groddning, alltifrån en enkel tygpåse till köpta enheter i flera våningar. Lina Wallentinson har fastnat för metoden att odla i durkslag.

– Det är smidigt och kräver ingen särskild utrustning, bara ett durkslag och en bunke. I och med att det är hål i durkslaget blir det bra luftcirkulation och risken för bakterietillväxt minskar.

Lina har sitt durkslag i en stor bunke intill vasken - det är alltid nära till att skölja, och lätt att komma ihåg.

Grodda i durkslag

1. Häll fröna i ett durkslag och skölj dem i kallt vatten. För mindre fröer: använd en sil i stället.

2. Blötlägg fröna i en skål eller burk. Hur länge beror på vilka frön du har. Små fröer kräver kortare blötläggningstid än stora. Lina Wallentinson blötlägger alltid över natten för säkerhets skull.

3. Häll av i ett durkslag eller en sil, rensa bort missfärgade, halva och trasiga frön.

4. Skölj noga. Täck med en handduk eller ett lock.

5. Skölj groddarna minst två gånger om dagen.

6. När de är färdiga - skölj dem och låt dem rinna av ordentligt.

Näring

Frön är laddade med proteiner, fibrer och mineraler. Tanken är att de ska utvecklas till en planta. Näringen är uppbundet i fröet och svårt att ta del av för människan. Men genom att blötlägga och grodda lurar vi fröet att det är dags: Fröet öppnar sig och sätter igång att växa, och gör därmed näringen mer tillgänglig för oss. Vi får i oss nyttiga proteiner, fetter och kolhydrater, vitaminer, mineraler, fibrer och mängder av antioxidanter.

Det finns mängder av frön som passar för groddning. Prova dig fram! Här är några förslag:

Gott att grodda

  1. Adzukibönor. Passar att steka eller woka. I Asien används de i kakor och sötsaker. Mer tuggmotstånd än lins- och mungböngroddar. Alla groddningsmetoder funkar.
  2. Alfalfafrön. Den klassiska grodden. Tunna groddar som är godast råa. Strö på mackan, blanda i en sallad eller lägg i en wrap. Bäst att grodda i burk.
  3. Linser. Lättgroddade, ökar massor i volym - en deciliter torra linser blir åtta deciliter groddade. De har en mild smak som passar i soppa eller biffar (ta då groddarna redan efter två dygn) eller i en sallad eller en wok (låt dem grodda ett par dagar till). Alla groddningsmetoder fungerar.
  4. Mungbönor. Den ultimata grodden. Snabb, enkel, användbar! Efter två dagar kan de wokas eller fräsas, efter ytterligare några dagar är de perfekta till sallad. Alla metoder fungerar.
  5. Gula ärtor. I alla recept där det ingår blötlagda ärtor kan man använda groddade. Tillagningstiden blir kortare och man kan behöva ta en större mängd groddade ärtor än om man använder blötlagda. Laga falafel, hummus, vegobiffar eller rosta i ugnen. Alla groddningsmetoder fungerar.

Andra metoder

  1. Glasburk med nät. Lägg fröna i en stor glasburk, täck öppningen med ett glest tyg och fäst med en gummisnodd. Förvara burken lutad med öppningen nedåt i till exempel diskstället. Skölj två gånger om dagen.
  2. Groddställning. Två eller tre plasttråg på varandra med hål i bottnarna. Principen är densamma som för groddning i durkslag.
  3. Groddpåse. Fröna läggs i en påse av linne- eller hampatyg. Doppa hela påsen i vatten och häng sedan upp den eller lägg i diskstället.

Källa: ”Groddar, skott och mikrogrönt”, av Lina Wallentinson. (Bonnier fakta)

ANNONS