Här har tiden stått stilla sedan 1969

Öppen planlösning och integrerat kylskåp i köket låg ännu långt i framtiden, men bekvämligheter som frysfack och klädkammare gjorde hemmet praktiskt för de nyinflyttade. Följ med till miljonprogrammets flaggskepp, en lägenhet i original från 1969.

ANNONS
|

Köket går i en obestämbar beige-grön-brun färg. Det är inte stort med dagens mått mätt, och här finns varken diskmaskin eller frys - men det är välplanerat.

– När man byggde köket utgick man från undersökningar om hur man rörde sig i ett kök. Hur många steg var lämpligt mellan spis och diskbänk och sådana saker. Allt var utrett och standardiserat. I dag finns ett annat tjusighetsideal, men 1969 skulle det först och främst vara praktiskt, berättar Elisabeth Brenning, som är antikvarie på Stockholms Stadsmuseum. Vi befinner oss i museets visningslägenhet i Stockholmsförorten Tensta, ett typiskt miljonprogramsområde.

Byggt för halvfabrikat

ANNONS

Familjen Artursson från Jönköping, som flyttade in här när lägenheten stod färdig 1969, hade inget kallskafferi och ingen frys att förvara maten i - men så var köket inte heller tänkt för storkok, syltning och saftning. Under 1960-talet exploderade marknaden för färdigmat och halvfabrikat - tv-soppan på burk staplades i skåpen tillsammans med bakmixer och pulversåser.


    Elisabeth Brenning, antikvarie på Stockholms Stadsmuseum, pysslar i köket som är originalinrett så som det såg ut när det byggdes 1969. Foto: Claudio Bresciani/TT
Elisabeth Brenning, antikvarie på Stockholms Stadsmuseum, pysslar i köket som är originalinrett så som det såg ut när det byggdes 1969. Foto: Claudio Bresciani/TT

– Man fick handla oftare, och frysfacket rymde bara något paket fryst torsk, men för många kvinnor var halvfabrikaten en lättnad, säger Elisabeth Brenning.

Även om lägenheten med sina tre rum och kök känns liten i dag var den verkligt rymlig för de som flyttade in - många som kom till miljonprogrammets lägenheter hade bott trångt, gifta par med barn tvingades bo inhysta hos sina föräldrar i 1960-talets bostadsbrist.

– Många har beskrivit att det ekade tomt när de flyttat in, de hade inte möbler att fylla alla rum med, säger Elisabeth Brenning.

Praktisk plast

Långt före 2010-talets plastbantning inredde man gärna med det praktiska materialet både i kök och badrum. Helkaklat var inte nödvändigt - man duschade inte lika ofta som vi gör nu. Golv och väggar täcktes med praktisk våtrumsmatta. Hemmaspa var ett okänt begrepp, men badkar fanns i badrummet. På toaletten fanns en bidé monterad, som så ofta i bostäder byggda vid den här tiden.

ANNONS

– Det var en influens från utlandet, man reste ju alltmer utomlands. Det fanns också en uppfostringstanke som låg i tiden - man ville att svensken skulle bli mer hygienisk. Men troligen användes den ändå mest till fötter och bebisar.

I badrummet hänger en påse papiljotter. På en hylla står familjens hygienprodukter; torrschampo, hårborttagningskräm och herrparfymen Old Spice.

– Det är slående att man använde så mycket färre produkter - jag håller inte på särskilt mycket med smink, men jag har ändå många fler, säger Elisabeth Brenning.

Finrum

Inför inflyttningen tapetserades hela lägenheten i samma tapet - praktiskt och enhetligt. Några år senare kom tillvalsalternativ för hyresgästerna att välja mellan.

Familjen Artursson var inte så förtjust i det moderna - man tog med sig de blommiga kaffekopparna från Jönköping.

– Det hade kunnat se helt annorlunda ut om det var en annan familj som bodde här. Vardagsrummet hade kunnat ha en klippan-soffa från Ikea och gardiner i Marimekko-tyg, säger Elisabeth Brenning.

Vid den här tiden användes vardagsrummet fortfarande delvis som finrum.

– Finrum fanns ju även i de gamla bondstugorna, ett rum som man inte värmde upp på vintern och nästan aldrig vistades i.

Möblerat för tv

Vardagsrummet i lägenheten i Tensta fungerar dels som finrum, med en matsalsmöbel där man kan tänka sig att familjen åt söndagsmiddag och jullunch, dels som tv-rum med soffa och soffbord.

ANNONS

– Här satt man uppradad och tittade på tv. Barnen satt säkert på golvet. Man har möblerat efter tv:n - tidigare hade radion haft samma centrala, samlande funktion i hemmet som tv:n fick nu. Frågan är vad som händer med vardagsrumsmöbleringen i framtiden, när alla i familjen har varsin skärm, säger Elisabeth Brenning.

En miljon bostäder på tio år

De unga familjerna var många på 1960-talet, industrin gick på högvarv och inflyttningen till industriorterna var stor. Samtidigt var bostadsbristen enorm - många gifta par med barn tvingades bo kvar hemma hos sina föräldrar.

Lösningen blev massproduktion, centralisering och standardisering. Under perioden 1965-1974 byggdes över en miljon bostäder i Sverige inom det så kallade miljonprogrammet. Det omfattade inte bara höghusområden utan alla typer av hus, över hela Sverige.

Miljonprogrammets lägenheter är ofta välplanerade och ändamålsenliga - men många områden behöver nu rustas upp och stambytas. I dag rivs miljonprogramsområden på orter med överskott på bostäder.

Källor: Ulrika Sax/Stockholms Stadsmuseum, boverket.se

1969

  1. Människan landade på månen.
  2. Olof Palme blev statsminister.
  3. Svensk tv fick två kanaler.
  4. Tv-serien om Pippi Långstrump blev en tittarsuccé.
  5. The Beatles gjorde sitt sista offentliga framträdande.
  6. Konsumentombudsmannen och pressombudsmannen inrättades, invandrarverket grundades.

Källa: Stockholms Stadsmuseum

ANNONS