Året är 1986. Du ska flytta till en lägenhet i stan. Ja, så du bär in dina lådor och ställer dit dina möbler, helt enkelt. Klart! Kanske hyresvärden byter de slitna tapeterna i hallen, om du har tur får du välja mellan några standardalternativ.
Under 2016, däremot, kanske du först av allt skulle ha kontaktat en inredare för smakråd innan du rev ut köket - som det i och för sig inte var något fel på, bara inte din stil. Sedan hittar du inspiration till den nya inredningen på Instagram och Pinterest, köper rubbet på krita - och när hela hemmet är klart visar du upp det på din egen inredningsblogg!
Bostadskarriär
Att intresset för heminredning har ökat enormt i Sverige de senaste decennierna råder det ingen tvekan om.
– En av de bakomliggande orsakerna är den stora omvandlingen från hyres- till bostadsrätter i storstäderna, säger Maria Perers, som är designhistoriker och intendent på Nationalmuseum och forskar om bilden av det ideala hemmet så som det skildras i inredningstidningar.
– Förr flyttade man bara när man hade ett behov av det, men i dag är bostaden en investering, vi gör bostadskarriär; köper, renoverar och säljer. Möjligheterna att påverka är också större i en bostadsrätt än i en hyresrätt.
Fartblinda
Vår inställning till att låna pengar har förändrats radikalt på bara några generationer. På 1960-talet sparade man länge för att köpa sin första soffa, i dag köper vi allt vi vill ha på avbetalning. Svensken spenderade i genomsnitt 246000 kronor - nästan en kvarts miljon - på sin senaste renovering, och nästan var tredje spräcker sin budget, enligt en undersökning som heminredningsplattformen Houzz.se har gjort. Unga köper gärna möbler på kredit.
– Vi har blivit fartblinda - i dag lånar vi till konsumtion utan att blinka. Några hundra tusen till gör inte så mycket när vi ändå lånar miljoner, säger Maria Perers.
Smakuppfostran
Under 1950- och 1960-talet, den period som Maria Perers undersökt i sin forskning, fanns det tre inredningstidningar i Sverige - i dag drunknar vi i dem. Lägg därtill alla tv-program, och sedan internet förändrade världen har vi alla möjligheten att visa upp våra hem och jämföra dem med andras. På Hemnet spionerar vi på grannen. För inredning är också en statusmarkör, ett sätt att visa vilka vi är - eller i alla fall vilka vi vill vara.
– Inredningstidningarna uppfostrar oss i god smak. Man jämför sig med varandra inom samma socioekonomiska grupp - om ens vänner och bekanta inte vet att det är ett superellipsbord eller en PH-lampa man har i köket kanske det inte skulle vara så viktigt att ha just de designprylarna.
Standardkök
Under den stora bostadsbristen som ledde fram till miljonprogramsbygget under 1960-talet fanns en politisk vilja att skapa bostäder till alla människor. Lägenheterna blev standardiserade enligt vad som ansågs praktiskt och det fanns inte mycket utrymme för egna påhitt.
– Det var tydligt att heminredningstidningarna gillade det funktionellt framforskade köket. Ett inredningsreportage kunde tipsa om att måla om skåpsluckorna, men annars var tidningarna väldig praktiskt inriktade med konsumenttester och gör det själv-tips, säger Maria Perers.
Hennes favorit är ett reportage i "Allt i hemmet" från 1969, där det unga paret Inga och Rune skulle sätta bo, men valde att bygga sina möbler själva av spånplattor och kuddar, och i stället lägga pengarna på en safariresa.
Ytligt
I samband med avregleringen av bostadsmarknaden på 1990-talet, och i takt med att folk ägde sina bostäder i allt större utsträckning, ökade möjligheterna till variation och personliga uttryck i hemmen.
– Vi har gått från kollektiv standard till en ökad individualism, där man ska uttrycka sin personlighet genom sitt hem. Det handlar mycket mer om yta än funktion i dag - folk bygger jättestora kök som ändå inte går att använda på ett vettigt sätt, säger Maria Perers.
Man kan tycka att standardiseringen i folkhemmet var torr och trist - men den hade en funktion.
– Om man kommer hem från snögloppet med fyra kassar mat ska man inte behöva gå igenom sovrummet för att komma till köket, så som det kan vara i moderna lägenheter.
Ny stil viktig
Svenskar renoverar ofta bara för att förnya stilen, enligt undersökningen som Houzz har gjort. Medan japaner renoverar för att skapa mer utrymme, är ny stil en mycket viktig faktor för svenskarna. Tillsammans med danskarna är vi mest benägna i världen att fokusera på att förnya ytor och stil i bostaden.
Men när vi nu står i vårt supermoderna helrätta kök som vi inte hinner laga mat i, med de dyra kockknivarna oanvända i knivblocket, tycker Maria Perers att vi ska försöka tänka mer som Inga och Rune, de som byggde möblerna själva och la pengarna på att njuta av livet.
– Vi borde stanna upp och fundera: vad vill vi egentligen? För Inga och Rune var inte bostaden ett prestigeobjekt som man visade upp för att imponera. I stället för att göra det märkvärdigt vågade de bjuda hem vännerna på en varm smörgås och lite rödvin, sparka undan mattan och dansa!
Svenskar renoverar på krita
Svenskar ligger i topp globalt när det gäller att renovera för förnyelse, men är bland de sämsta när det gäller att göra budget, visar en undersökning från heminredningsportalen Houzz.se, som har frågat 200000 bostadsägare från tolv olika länder om deras renoveringar. Undersökningen visar bland annat att...
- Svenskar spenderade i genomsnitt 246000 kronor på sin senaste renovering.
- Var tjugonde svensk använder kredit för att finansiera sin renovering. Fler yngre än äldre tar renovering på krita.
- Nästan var tredje svensk går över budget i sina renoveringsprojekt - bland de unga är siffran 43 procent.
- Medelålders är de som renoverar mest.
- Svenskar och danskar fokuserar mest på ytor och stil i bostaden vid renovering.
