Vintern är en bra tid för att smida planer till sin trädgård. Ett växthus står högt på önskelistan hos många. Vem vill inte kunna plocka solvarma tomater och ta sin tillflykt till växthuset när det är lite kyligt och kallt? Men vägen dit kan kännas lång, för visst är det många saker att ta ställning till. I takt med växthusens ökade popularitet finns det mängder av modeller på marknaden att välja mellan.
Ju större växthus desto bättre sägs det. Inte bara för att man får plats för både odling och möbler – en större luftvolym skapar också ett behagligare klimat för både växter och människor. Men ju större modell desto dyrare, och ett växthus kan kosta en hel del. Är man händig finns det en chans att spara pengar genom att bygga det själv.
På en kulle i Vaxholm utanför Stockholm kan man på långt håll se hur det glimmar till i skymningsljuset från ett ståtligt växthus. Det skulle kunna vara hämtat från det viktorianska England, och gläntar man på dörren känns det lite som att flyttas tillbaka i tiden. De vitmålade fönsterramarna matchas med allt från fjäderpennor till skavda keramikkrukor och gamla ommålade möbler. Och i taket snurrar en fläkt som får lågorna att fladdra på de många levande ljusen.
Men det är inte bara en vacker kuliss. Växthuset används av en riktig odlingsfantast, Tyra Hallsénius Lindhe, som driver bloggen Köksträdgården och som förra året kom ut med boken Året i köksträdgården.
– För mig är växthus ett sätt att leva. Jag är där en stund varje dag. För det mesta arbetar jag med mina växter, det finns alltid några som behöver pysslas om. Men ofta går jag bara ut för att få en lugn stund, ta en fika och ”botanisera” i någon trevlig bok.
Huset används som ett så kallat ”kallväxthus” och är inte helisolerat. Tyra odlar i det mellan mars och november, tills frosten når in, men har nytta av det året runt, bland annat till förvaring av lite känsligare växter. Ett sätt att förlänga odlingssäsongen är att till vintern bygga ett litet odlingstält i växthuset av till exempel bubbelplast.
Tyra har själv gjort konstruktionen av hundraåriga gamla fönster som hon hittade på sin vind. I vår håller hon en kurs tillsammans med Studjefrämjandet i hur man bygger ett eget växthus.
– Växthuset kostade mig ungefär femtiotusen kronor. Då fick jag hjälp av hantverkare med att schakta för grunden, men resten gjorde jag själv, som att bygga regelverk och takstolar.
Att mura upp en sockel runt sidorna hör till det viktorianska stilidealet och har blivit modernt igen. Men det är inte bara vackert, det är också praktiskt då värmen lagras i muren, vilket ger ett jämnare klimat.
Ett av de första ställningstaganden man står inför vid växthusvalet är det mellan kanalplast eller glas. Kanalplasten är något dyrare, samtidigt som den isolerar bättre och är svårare att ha sönder, medan glasrutor kan krossas av tung snö och sparkade bollar. Dessutom behöver inte plasten skuggas så mycket eftersom den inte är lika genomskinlig och bryter solens strålar, men det blir förstås inte lika fin utsikt.
Att välja ett växthus med glas på sidorna och ett tak av kanalplast, vilket Tyra har, är ett bra alternativ om man vill ha det både estetiskt och praktiskt.
– Trots att jag har 16 millimeter kanalplast i taket är det väldigt ljust här inne, så någon extra belysning behöver jag inte. Den snäva takvinkeln gör också att det aldrig lägger sig mer än en decimeter snö på taket.
Att värma upp sitt växthus med el, i form av golvvärme och värmefläktar när det börjar bli kallt, är lockande, men det kan bli dyrt, särskilt om växthuset inte är helisolerat.
– På en månad ökade min elkostnad med sju tusen kronor, det var som en hel utlandssemester som gick upp i rök. Sedan dess har jag knappt använt golvvärmen alls, säger Tyra.
Fakta: Växthustips
Storlek. Köp eller bygg inte för litet! Vänta och spara hellre tills du har råd med ett större. Minst åtta till tio kvadratmeter rekommenderas. Tänk inte bara på ytan utan också på en rymlig takhöjd. Utan bygglov får du bygga upp till 15 kvadratmeter stort med en takhöjd på upp till tre meter från mark till taknock. Växthus som ansluts till ett bostadshus kräver bygglov.
Ventilation. Dålig luft ger ofta problem med ohyra och sjukdomar. Blir det för varmt dör växterna. Skapa bra luft med hjälp av automatiska fönsteröppnare och fläktar. Låt dörren stå öppen varma sommardagar och bygg extra ventilationshål om du har möjlighet. En stor balja med vatten jämnar ut värmen under dygnet.
Placering. Växthus ska stå soligt, särskilt om det ska odlas i det, men det får gärna skuggas lätt av trädkronor för att det inte ska bli för varmt. Nära boningshuset är bra för att slippa bära brickor långa sträckor. En naturlig placering är också i anslutning till köksträdgården om det ska användas till odling. Är det närmare än 4,5 meter från tomtgränsen krävs grannens tillstånd. Platsen bör också vara väldränerad.
Indragen värme. Det kan bli väldigt dyrt och kräver ett noga övervägande.
Hygien. En ordentlig städning av hela växthuset behövs både på hösten och våren. Smuts som samlas i skarvarna kan ge växterna sjukdomar. Större rutor är enklare att hålla rena.
Bygga själv
Återvunnet material som gamla fönster och tegel kan man hitta på annonssajter som Blocket och Lokus.
Det går att måttbeställa glasskivor till rutorna. Kanalplast finns i många olika storlekar.
Billigaste växthuset bygger man av petflaskor, men det krävs många. Instruktioner finns på nätet.
