Enligt en rapport från Statens bostadskreditnämnd (BKN) har avkastningen på bostadsrätter och villor varit lika bra eller till och med bättre än på aktier under de senaste 16 åren. De största vinnarna är de som köpte bostadsrätt i Stockholm, Göteborg och Malmö 1995 – för sedan dess har priserna stigit oavbrutet.
–Men folk har en benägenhet att bara blicka bakåt och under tider av stigande priser glömma bort att priserna faktiskt kan falla, konstaterar rapportens författare Alexandra Leonhard.
Risk för prisfall
Att priserna stigit under lång tid är inte ett argument för stigande priser framöver, utan snarare ett argument för att priserna kommer att falla. Och där priserna stigit mest är risken för prisfall störst.
–Bostadsrättsägare i storstäderna löper den största risken. I Malmö har priserna redan fallit med 15 procent de senaste åren.
Leonhard konstaterar också att trenden mot ökad skuldsättning ännu inte har brutits och några tecken på ökad amorteringsvilja går inte heller att urskilja under de senaste två–tre åren, snarare motsatsen.
–Skulderna har inte minskat. Trots bolånetak fortsätter de att öka. Det är det vi tycker är farligt, säger hon.
Ovilliga bostadsägare
En slutsats i rapporten är att många av dagens högbelånade hushåll skulle ha en högre välfärd som hyresgäster än som högt skuldsatta bostadsägare. Men bristen på hyresrätter tvingar många att köpa sin bostad trots att de hellre skulle valt en hyresrätt.
I de länder där bostadspriserna faller ökar boendet i hyresrätter kraftigt. I USA har antalet som hyr ökat med 700000 årligen mellan 2006 och 2010 medan antalet hushåll som äger bostaden minskat med 200000 årligen under samma period.
Storleken på hushållens bolån spelar stor roll för risken med att äga sitt boende. Bolånens andel av hushållens disponibla inkomster har fördubblats de senaste 10 åren och uppgår i dag till 125 procent av de disponibla inkomsterna. Summan av billån, studielån och rena konsumtionslån utgör drygt 40 procent av de disponibla inkomsterna och har gjort så sedan början av 1990-talet. Hushållens totala skulder är därmed 165 procent av de totala disponibla inkomsterna.
Den låga viljan att amortera på bolånen gör att amorteringstiden för bostadsrätter är 125 år i snitt och 70 år för villaägarna.
Källa: BKN
